knuff, puff – nudging – diskret påverkan i syfte att leda personers beteende i önskad riktning. – För att man ska tala om nudging får det inte förekomma tvång eller uppenbara försök att påverka. Ett exempel är frukostbuffén som, i stället för att uppmana gästerna att ”inte ta mer mat än du kan äta” bytte ut tallrikarna mot mindre. Gästerna tog sedan mindre mat utan att märka skillnaden. På svenska används också ordet beteendedesign, som 2019 var ett av årets nyord (se denna länk). På engelska talar man också om choice architecture. – Begreppet nudging blev omskrivet med boken Nudge: Improving decisions about health, wealth, and happiness (länk) från 2008 av Richard Thaler (länk) och Cass Sunstein (länk). Richard Thaler fick 2017 Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). Ordet nudge i denna och liknande betydelser hade dock använts tidigare. – Som motpart till nudge har man börjat använda ordet sludge – slam. Med sludge menas sådant som gör det svårare för människor att göra ett val (se också valfrihetsparadoxen).
[beteende] [marknadsföring] [årets nyord] [ändrad 22 december 2022]
en förort till Stockholm med en koncentration av it‑företag. – På 1980‑talet började it‑företag, bland annat IBM, lägga sina huvudkontor i Kista eller i näraliggande förorter. Där finns sedan länge också forskningsinstitut som SICS och institutioner som ingår i Kungliga tekniska högskolan, KTH. 2003 flyttade Ericsson sitt huvudkontor till Kista. Kista har kallats för Sveriges Silicon Valley. – Kista ligger i Stockholms stad ungefär tio kilometer norr om innerstaden och var ett öppet fält fram till 1970‑talet, då förortsbebyggelsen påbörjades. – Se kista.com och boken From rune stones to radio waves från 2015 (länk) av Inger Björklind Bengtsson.
– In English: Kista is a Stockholm suburb with a concentration of IT companies, IT-related research institutes and university departments. It has been referred to as ”the Silicon Valley of Sweden”. Kista is located about ten kilometers (six miles) north of downtown Stockholm. – See kista.com/ and the book From rune stones to radio waves from 2015 (link) by Inger Björklind Bengtsson. – For more summaries in English, please click at this link.
[platser] [16 oktober 2019]
beteckning på en mycket sannolik händelse som, om den inträffar, får allvarliga konsekvenser, men som ignoreras. – Uttrycket blev känt 2016 genom boken The gray rhino av Michele Wucker (länk). – På engelska: gray rhino eller grey rhino (rhinocerus). – Jämför med svart elefant och svart svan.
[riskbedömning] [ändrad 5 september 2020]
(Big Brother) – beteckning på överheten i ett övervakningssamhälle. Uttrycket kommer från den engelska författaren George Orwells roman 1984 (utgiven 1949), en dystopi som beskriver ett samhälle där allt medborgarna gör övervakas med kameror och mikrofoner. Slagordet ”Big Brother is watching” – ”Storebror ser dig” – förekommer överallt. – Uttrycken Big Mother och Lillebror anspelar på Storebror / Big Brother.
[övervakning] [6 augusti 2019]
lösning på ett problem där två personer måste komma överens om något utan att de kan kommunicera med varandra. – Schellingpunkter är de mest synliga eller mest uppenbara av flera alternativ. – Exempel: du ska träffa någon i Göteborg ett visst datum, men du vet inte var ni ska mötas och inte heller klockslaget. Samma gäller för den andra personen. Båda försöker förutsäga hur den andra tänker, och hur den andra tror att de själva tänker. Trolig lösning: Göteborgs centralstation, informationsdisken, klockan 12. – Teorin om Schellingpunkter räknas som spelteori, men problemen går ofta inte att lösa med formella metoder. – Teorin utvecklades av i boken The strategy of conflict (1960) av amerikanen Thomas Schelling (1921–2016, se Wikipedia), mottagare år 2005 av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). Schellingpunkter kallas också för focal points. – Läs också om Nashjämvikt.
[spelteori] [ändrad 29 september 2021]
”djupfejk” – falsk information som så genomarbetad att den verkar äkta, även för skeptiska personer. – Uttrycket deepfake användes först om förfalskade videor – se till exempel ansiktsbyte. Numera används ordet också om alla slags falska nyheter som verkar trovärdiga – deepfake news. Uttrycket deepfake, som också stavas deep fake, har varit i bruk sedan mitten av 2010‑talet. En ingående beskrivning finns i The Guardian (från 2020). – Man talar också om fabricerade medier (fabricated media). – Deepfake var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Se också boken Deepfakes – the coming infocalypse av Nina Schick (ninaschick.org), utgiven 2020. – Motsatsen, lätt genomskådade falska nyheter, kallas ibland för shallowfake eller shallow fake. – I september 2019 inleddes projektet Deep fake detection challenge, DFDC, med målet att utveckla program för att upptäcka sådana förfalskningar. Bakom projektet står bland annat Facebook, Microsoft och flera universitet och forskningsinstitut. – Se Facebooks webbsidor. – I januari 2023 införde Kina regler mot deepfakes: om de alls förekommer måste de märkas tydligt.
[källkritik] [årets nyord] [ändrad 11 januari 2023]
”övervakningskapitalism”, ”övervakningsekonomi” – benämning på hur de stora it‑företagen kartlägger och analyserar användarnas beteenden i syfte att möjliggöra riktad marknadsföring och förutse trender. De mest kända exemplen är Facebook och Google. – Uttrycket surveillance capitalism kommer från boken The age of surveillance capitalism (2018, länk) av den amerikanska forskaren Shoshana Zuboff (shoshanazuboff.com). – Se också Silicon Values (2021, länk) av Jillian York (jilliancyork.com). – Övervakningsekonomi var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Läs också om techfeodalism.
[kartläggning] [årets nyord] [ändrad 20 januari 2023]
ständiga krav på dokumentation i organisationer. – Förpappring förknippas med tron att ledningen har koll på verksamheten om allt mäts, helst anges i siffror och skrivs upp. Det behöver inte nödvändigtvis göras på papper. Och att dokumentera allt som händer i verksamheten är inte samma sak som att kunna fatta bra beslut. – Uttrycket förpappring lär ha myntats 2004 av språkvetaren Johan Hofvendahl (se här – en bit ner) i denna artikel, och blev känt genom filosofen Jonna Bornemarks (länk) bok Det omätbaras renässans från 2018 (länk). – Läs också om försiffring. – Förpappring var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen, se denna länk.
[arbetsliv] [företag och ekonomi] [årets nyord] [ändrad 27 september 2021]
(planned obsolescence) – avsiktlig förkortning av en produkts användbara livslängd. Detta är något som tillverkare gör, eller påstås göra, för att kunna sälja nya produkter. Det kan göras på två sätt:
- – sämre kvalitet än vad som skulle vara tekniskt och ekonomiskt möjligt. Produkterna går sönder i förtid och måste bytas ut. Känt exempel: glödlampor (av den gamla sorten med glödtråd);
- – nya funktioner, egenskaper och format. Det blir med tiden svårt eller omöjligt att hitta tillbehör och reservdelar; formgivningen blir omodern.
– Inom it kan det vara svårt att avgöra vad som är planerad föråldring, eftersom den tekniska utvecklingen (till exempel Moores lag) gör det nödvändigt att konstruera om hårdvara, program, datalagring och datakommunikation med täta mellanrum. Gammal utrustning blir därför ofta i praktiken oanvändbar, även om den fortfarande fungerar rent tekniskt. – Det engelska uttrycket planned obsolescence kommer från en skrift från 1932 av amerikanen Bernard London (se Wikipedia), som föreslog planerad föråldring som ett sätt att få slut på depressionen genom att öka konsumtionen. Liknande tankar hade framförts tidigare, men inte under det namnet. Uttrycket blev omtalat genom boken The waste makers (1960, Skrotmakarna, 1961) av amerikanen Vance Packard (se Wikipedia). – Kallas på svenska också för planerat åldrande eller planerat föråldrande. (Ordet inkurans för obsolescence förekommer också. Men det betyder närmast osäljbarhet.)
[produkter och tjänster] [ändrad 7 april 2023]
ett amerikanskt företag som tillhandahåller filmer och andra program över internet. Det är 2018 ett av världens största it‑baserade företag med verksamhet i nästan alla världens länder. I Netflix sortiment finns både biograffilmer och egenproducerat materiel. – Netflix grundades 1997 av Reed Hastings och Marc Randolph (marcrandolph.com) i Kalifornien som ett DVD‑uthyrningsföretag. Verksamheten påbörjades 1998. 2007 började Netflix erbjuda strömmande filmer över internet. Uthyrningen av DVD och Blu‑ray disc sker numera i USA genom dotterbolaget dvd.com (dvd.netflix.com). Sedan 2012 ingår egenproducerade filmer och serier i Netflix utbud. – Se netflix.com. – Namnet: Med flix för flicks – filmer.
[film] [företag] [kultur och underhållning på webben] [strömmande] [30 oktober 2018]