OWL

    1. – web ontology language – ett språk för beskrivning av samband mellan ord i naturliga språk. (Se ontologi.) – Owl är ett verktyg för den semantiska webben. Med språket kan man beskriva för datorprogram hur olika begrepp hör ihop: ek är ett slags träd; träd är ett slags växt, och så vidare. Det finns tre varianter: Owl Lite, Owl DL och Owl Full. – Läs mer på W3C:s webb­sidor (länk). – Läs också om OWL i Wiki­pedia. – Läs också om det nyare SWRL;
    2. Den stereoskopiska betraktningsapparaten Owl, röd, visar bildpar på Brian May.
      Brian Mays Owl.

      Owl – ett stereoskopiskt tittverktyg utvecklat av rockmusikern Brian May (brianmay.com). Det är en anordning av plast som man monterar en smart mobil i och håller framför ögonen. Med en särskild app kan man samtidigt visa två bilder av samma motiv, tagna ur något olika vinklar, på mobilens bildskärm. Ögonen ser var sin av bilderna. Re­sul­tatet blir en tredimensionell effekt. Det är samma princip som i View-Master† och i Google Cardboard. – Se londonstereo.com;

    3. – se också owling.

[hobby] [mem] [programspråk] [språkteknik] [webben] [3d] [ändrad 15 februari 2018]

Nyquists lag

princip som anger den lägsta samplings-­frekvens som kan användas vid digital inspel­ning av ljud och bild. – Samplingsfrekvensen (Nyquistfrekvensen) måste vara minst dubbelt så hög som den högsta frekvens som ska spelas in (i praktiken något högre). Annars blir inte bara ljudkvaliteten lidande, det uppstår också störande bieffekter (artefakter). Till exempel samplas ljudet till en musik‑CD med en frekvens på 44 100 hertz. Det är mer än dubbelt så mycket som 20 000 hertz, vilket brukar räknas som den högsta frekvens som ett mänskligt öra kan upp­fatta. Detta är en tillämpning av Nyquists lag. – Kallas också: Nyquist–Shannons samplingsteorem, Nyquist­krite­riet eller bara samplingsteoremet. – Se också vikning. – Lagen formulerades av den svenskfödde vetenskapsmannen Harry Nyquist (1889—1976, se Wikipedia) som på Bell Labs samarbetade med Claude Shannon. De lade tillsammans grunden till den matematiska teorin om tele- och datakommunika­tion. Shannon och Nyquist formulerade principen ungefär samtidigt. – Harry Ny­quist konstruerade också 1924 en fax (”telefotograf”) som sedan tillverkades av AT&T.

[datakommunikation] [fysik] [lagar] [ändrad 29 mars 2023]

stealth wear

kläder som uppges försvåra övervakning och identifiering med hjälp av kameror och avläsning av trådlösa signaler. Även: stealth streetwear.– Se denna länk.

[kroppsburet] [kuriosa] [ändrad 15 mars 2020]

sea-lioning

to sea-lion, to sealion; sealioning – i diskussionsforum på nätet: att lägga sig i diskussioner på ett påträngande, men formellt hövligt sätt. – Sjölejonbeteende kan till exempel vara att gång på gång be någon att ge bevis för sina påståenden eller motivera sina åsikter. Försök att avsluta samtalet tolkas som fientlighet och leder till att man avkrävs ytterligare motiveringar. Syftet är, eller tolkas som, att förödmjuka den som utsätts. Observera att de som gör så – ett slags trollinte kallas för sea lions, utan för sea lioners. – Ordet: Taget från en serie från 2014 av David Malki (länk), se denna länk. – Liknande beteenden har i andra sammanhang på engelska kallats för gish galloping. – Se också reply guy.

[diskussioner] [illa omtyckta personer] [jargong] [ändrad 27 maj 2022]

Sods lag

(Sod’s law) – föregångare till Murphys lag. – Sods lag formuleras ibland: ”If something can go wrong, it will, and even if it can’t, it might.” – Används ofta om det som brukar kallas för ödets ironi, som att just Beethoven blev döv. – Sod är troligen ingen person, utan det är taget från uttrycket ”poor sod” (stackars sate).

[lagar] [ändrad 23 december 2017]

Random darknet shopper

ett konstprojekt där ett dator­program varje vecka fick bitcoin för 100 dollar för att slump­mässigt köpa något på nätet. – Programmet letade alltså reda på sajter som sålde saker och valde själv vad det skulle köpa. Det hade tillgång till de mer hemliga delarna av nätet, darknet. Oftast köpte programmet oskyldiga saker som jeans, men det köpte också ecstacytabletter och ett falskt ungerskt pass. Det aktualiserade frågan om vem som var juridiskt ansvarig för de inköpen. – Programmets inköp beslagtogs i januari 2015 av polisen (länk). – Random darknet shopper skapades av gruppen !medien­gruppe Bitnik (länk). Det ingick 2014 i utställningen The darknet from memes to onionland (länk) i Sankt Gallen i Schweiz. – Kommentar av säkerhets­experten Bruce Schneier: länk.

[e-handel] [juridik] [konst och litteratur] [kuriosa] [ändrad 17 juni 2019]