(homophone) – ord som uttalas likadant som ett annat ord. Kol och kål är homofoner. – Homofoner behöver alltså inte stavas likadant. Egenskapen kallas för homofoni(homophony). Orden är homofona(homophonous).
– Ord som både stavas och uttalas likadant kallas för homonymer.
– Om två ord stavas likadant, men uttalas olika, kallas de på engelska för heterophones, på svenska heterofoner, till exempel hov (på häst) och hov (kungligt hushåll).
– Av grekiska homo – likadan, och phonos – ljud. – Se också homofon kryptering samt homograf. – Bredvidläsning: Läs om läraren som fick sparken från en språkskola för att han skrev om homofoner på sin blogg (se länk).
(OCD) – tvångsmässigt datoranvändande – det att man ständigt sitter vid datorn. Ett skämtsamt, pseudopsykologiskt uttryck. – Se också internetberoende.
– ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Programmet, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga motpartens utsagor: ”Jag har huvudvärk.” – ”Varför tror du att du har huvudvärk?”. Programmet kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och utvecklades 1964—1966 av Joseph Weizenbaum (1923—2008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med programmet var inte att visa att datorer kan föra en riktig dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en parodi på hur psykoterapeuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är;
– Eliza har återskapats i en version som finns på nätet – klicka här;
– en dialogrobot som är en funktion i tjänsten ChaiGPT – se chai‑research.com. Denna ”Eliza” är imiterar, liksom de två här ovanför, en samtalsterapeut. Den fick dålig publicitet i mars 2023 när en deprimerad man i Belgien begick självmord efter att flera gånger ha samtalat med dialogroboten.
superpryd omskrivning av classic – beteckning på idiotiska försök att ersätta fula ord med mindre fula ord: en ogenomtänkt sök / ersätt har bytt ut ass i classic mot butt. – Andra klbuttiska exempel är när löparen Tyson Gay blev Tyson Homosexual och när the American constitution blev the American consbreastution. – Se artikel i Daily Telegraph: länk. – Läs också om apyware, the Cupertino effect och Scunthorpeproblemet.
version 10.8 av operativsystemet för Macintosh, OS X (numera macOS). Släpptes i juli 2012. – Mountain Lion var den sista versionen av OS X som uppkallades efter kattdjur. (Händelsevis var det den andra puman i OS X historia – mountain lion betyder puma) Den följande versionen av OS X hette Mavericks.
ett amerikanskt diskussionsforum, känt för att flera virala fenomen (”mem”) har börjat där. Bland annat rickrolling, lolcats, spridningen av sången Chocolate rain och de groteskt enkla teckningarna Rage comics (se länk). Rörelsen Anonymous började också på 4chan (se artikel på IDG, länk). Sajten är också känd för det anonyma forumet /b/. – 4chan grundades 2003 av den då 15‑årige Christopher Poole, som drog sig tillbaka som chef för 4chan i januari 2015. 4chan finns på 4chan.org. – Namnet: Uttalas som engelska fortune. –4chan har fått en efterföljare som heter 8chan. Det finns också, eller har funnits, forum med namn som 2chan, 5chan, 7chan och 420chan. – IDG:s artiklar om 4chan: länk.
(även: lipsum) – de första orden i en vanlig exempeltext. – Texten är på sönderbrutet latin, och är tagen från den romerska författaren Ciceros(se Wikipedia) bok Om det högsta goda och onda från år 45. Texten har brutits upp så att den blir obegriplig, även för den som kan latin. – Poängen med att använda en förvanskad latinsk text som exempeltext är att den som bedömer den typografiska formen inte ska distraheras av textens innehåll. – Det har påståtts att lorem ipsum har använts för att markera brödtext i tryckta texter sedan 1500‑talet, men det har ifrågasatts – se denna artikel i tidskriften Slate. – På svenska har lorem ipsum använts bara i några decennier. Latinsk text lämpar sig inte för att representera svensk brödtext: orden är längre på latin, ändelserna ser annorlunda ut och åäö saknas. För svenskt bruk finns därför en annan exempeltext som börjar ”Träutensilierna i ett tryckeri äro ingalunda…” (se länk – arkiverad). Den föreslogs av Arne Heine (1922–2016, se intervju i Computer Sweden). – Läs mer i Wikipedia. – Kuriosa: Den sönderhackade latinska texten till lorem ipsum har översatts till lika sönderhackad engelska av Jaspreet Singh Boparai. Översättningen finns på bloggen lob.co.uk.
Paretodiagram som åskådliggör Pareto-principen. Den svarta linjen, som planar ut, visar ackumulerat värde.
”20 procent av orsakerna står för 80 procent av effekterna.” – Paretoprincipen säger att 20 procent av kunderna står för 80 procent av försäljningen, de rikaste 20 procenten av befolkningen äger 80 procent av alla pengar, 20 procent av problemen tar 80 procent av tiden att lösa. – Paretoprincipen är därför också känd som 80–20‑regeln. Det är en iakttagelse som stämmer ungefär i många fall, inte en exakt lag. Paretoprincipen kan gälla i flera led: inom de 20 procenten står återigen 20 procent av orsakerna för 80 procent av effekterna: alltså fyra procent mot 96 procent. Och så vidare. – Ett diagram som visar fördelningen med orsakerna (i bred bemärkelse) på längdaxeln och effekterna på höjdaxeln kallas för Paretodiagram. Ett Paretodiagram som åskådliggör Paretoprincipen har en stor kropp i ena änden (80 procent av effekterna på höjdaxeln) medan större delen av diagrammet är en lång smal svans (20 procent av effekterna på höjdaxeln, men 80 procent av orsakerna på längdaxeln). – I företagsekonomi har principen använts som motivering för att satsa på de 20 procenten och strunta i resten. Detta har ifrågasatts – se den långa svansen. – På engelska: the Pareto principle. – Se också drakkung, potenslag, svart svan och Zipfs lag. – Läs också om DSDM. – Principen är uppkallad efter den italienska ekonomen och industrialisten Vilfredo Pareto (1848—1923, se Wikipedia).
(Poe’s law) – ”Utan en blinkande smilis eller annan uppenbar humormarkering är det omöjligt att göra en parodi på en kreationist på ett sådant sätt att inte någon förväxlar det med äkta vara.” – Med andra ord: det är praktiskt taget omöjligt att skilja parodier på religiös fundamentalism från allvarligt menad fundamentalism. Att åberopa Poes lag innebär alltså att säga att ”det här inlägget (om religion) måste vara skrivet på skämt”. – Lagen har namn efter en Nathan Poe, för övrigt okänd, som formulerade lagen i ett debattinlägg på Christianforums(länk). – En reviderad version av Poes lag lyder: ”På internet går det inte att avgöra ifall någon skämtar.”
(the Barbra Streisand effect) – det att ansträngningar att få bort sanna eller falska uppgifter på internet får motsatt effekt: intresset ökar och uppgifterna sprids till fler. Benämningen syftar på att Barbra Streisand2003 försökte få bort ett flygfoto av sitt hus från internet (se Wikipedia). Kallas också för Streisandeffekten – the Streisand effect. – Läs också om Devin Nunes.
