principen att säkerheten i ett krypteringssystem ska hänga enbart på att man hemlighåller nyckeln. Man ska däremot inte betrakta krypteringsalgoritmen som en hemlighet. – Principen formulerades 1883 av Auguste Kerckhoffs (1835—1903, namnet slutar på s, mer i Wikipedia) i bokenLa cryptographie militaire (länk till den franska texten). – På Kerckhoffs tid var principen främst praktiskt grundad: om säkerheten hänger på att algoritmen är hemlig, och fienden ändå får tag i algoritmen, måste man byta algoritm, vilket är svårt. Men om säkerheten hänger bara på nyckeln behöver man bara byta nyckel, vilket är enklare. Man kan också byta nyckel regelbundet, men man kan inte byta algoritm särskilt ofta. – Senare tillkom argumentet att algoritmen bör vara öppen för att den ska kunna granskas av fackfolk så att eventuella brister uppdagas. – Kerckhoffs princip är allmänt accepterad, och hemliga krypteringsalgoritmer brukar ses med misstänksamhet. Amerikanska statens officiella algoritm AES är till exempel öppen, liksom den mycket spridda RSA‑algoritmen. – En följdsats av Kerckhoffs princip är att säkerheten ökar ju färre hemligheter man har. Resonemanget kan också överföras på principen om öppen källkod. – Läs också om Schneiers lag.
säger att ”i samma takt som hårdvaran blir snabbare så blir mjukvaran långsammare”. – Uppkallad efter Niklaus Wirth(länk), numera pensionerad forskare på tekniska högskolan i Zürich. – Jämför med Nathans fyra lagar om mjukvara.
”Nio kvinnor kan inte få ett barn på en månad.” – Även: ”Om man sätter in mer personal i ett försenat mjukvaruprojekt tar det ännu längre tid.” – På engelska: Brook’s law. – Lagen har namn efter Fred Brooks, författare till bokenThe Mythical Man‑Month(länk), som kom ut 1975. Han skrev där att arbetet som uträttas i ett projekt står i direkt proportion till antalet medarbetare, men projektets komplexitet ökar med kvadraten på antalet medarbetare. Alltså tar det längre tid ju fler som är med. – Fred Brooks (1931 – se länk) var anställd på IBM fram till 1965, och ledde där arbetet på operativsystemet till stordatornSystem 360. 1965 blev han professor i datorvetenskap på universitetet i Chapel Hill, North Carolina (länk). – Brooks fick 1999Turingpriset – se denna länk). – Läs också om Forresters lag.
version 12.10 av operativsystemet Ubuntu, släppt i oktober 2012. Kom efter Precise Pangolin och följdes av Raring Ringtail. – Versionen fick kritik för att den innehöll annonser för Amazon, läs mer i den numera nerlagda webbpublikationen The Inquirer(arkiverad länk). – Quetzal är en centralamerikansk fågel (se Wikipedia), quantal kan översättas med kvantiserad.
Diagram över antal förekomster av de vanligaste orden i engelska. Den snabbt fallande kurvan som senare planar ut illustrerar Zipfs lag.
säger att frekvensen av ett värde i en stor mängd data ofta står i proportion till värdets plats i rangordningen. – Det vanligaste värdet brukar vara ungefär dubbelt så vanligt som det näst vanligaste, ungefär tre gånger så vanligt som det värde som är nummer tre på listan, och så vidare. – Lagen är uppkallad efter språkvetaren George Kingsley Zipf (1902—1950, se Wikipedia), som upptäckte att den gäller för ordfrekvenser i stora textmassor. – Exempel: i modern engelska är the det vanligaste ordet, 6,9 procent av alla ord. Näst vanligast är of med 3,6 procent och tredje vanligast är and med 2,8 procent. Som synes följer fördelningen inte Zipfs lag exakt, men det påstod Zipf inte heller att den skulle göra. Hans lag beskriver en tendens. – Lagen kallas också för Zipf‑Mandelbrots lag efter Benoit Mandelbrot†, som utvidgade principens tillämpning. Samma förhållande mellan plats i rankinglistan och frekvens av förekomster har nämligen iakttagits för andra företeelser. Man har också upptäckt att förhållandet inte alltid är rakt (alltså inte följer mönstret 1/1, 1/2, 1/3…), utan att nämnaren ofta måste multipliceras med en konstant för att lagen ska gälla. Alltså till exempel 1/4, 1/8, 1/12… – Zipfs lag är en potenslag(power law). – Lagen har också tillämpats på analys av sociala nätverk. Enkelt uttryckt: de kontakter som vi har minst kontakt med är praktiskt taget värdelösa. – Se också drakkung, långa svansen, svart svan och Paretoprincipen.
internetbluff från år 2000 om kattungar som påstods födas upp i glasburkar. – Trots att beskrivningen av de icke existerande bonsaikattungarna uppenbarligen var ett påhitt – inga kattungar skulle överleva den behandlingen – var det många som lät sig luras. Det fanns inte, av uppenbara skäl, någon bild på en färdigbehandlad bonsaikatt och inte heller, vilket är ett tydligt tecken på skojeri, någon adress att beställa katter eller glasburkar från. Men namnlistor mot den sedan länge avslöjade bluffen cirkulerade ändå länge bland lättlurade djurvänner på internet. Det har blivit en vandringssägen. – Se webbsajten Snopes(länk). En översikt över reaktionerna finns här: länk. (Bonsai är det japanska ordet för ett kraftigt beskuret träd som ser ut som en miniatyr av ett fullstort träd.)
Sturgeons insikt – ”90 procent av allting är dynga.” – Insikten drabbade science fiction-författaren Theodore Sturgeon (se Wikipedia)1958. Han bemötte påståendet att 90 procent av all science fiction är dynga med att så är det med allting. – Kallas ibland för Sturgeons lag, men det är namnet på en annan lag, som lyder ”Nothing is always absolutely so”.
många människor som samtidigt går och handlar i samma butik. Det arrangeras genom sociala medier. Syftet är att stödja lokalt ägda företag. Uttrycket cash mob anspelar på flash mob.
version 11.04 av operativsystemet Ubuntu (som är ett utförande av Linux), släppt i april 2011. Det kom efter Maverick Meerkat och följdes av Oneiric Ozelot. – Nutty Narwhal betyder tokig narval.
