Kategori: logik

argument

i programmering: värde eller annan information som ska bearbetas av ett program eller en rutin. Enkelt exempel: i 3⨯4 är funktionen multiplikation, argumenten är 3 och 4; resultatet är 12. Argument kan vara tal, ord eller filnamn. – På engelska: argument. – Jämför med parameter.

[programmering] [ändrad 4 september 2018]

exklusiv disjunktion

eller exkluderande disjunktion – ett logiskt villkor som betyder ”A eller B, men inte båda”. – Det innebär att av två på­stå­enden ska ett vara sant, men inte det andra. Man kan också säga: ”A är inte lika med B”. – Exklusiv disjunktion betecknas inom programmer­ing med XOR. – En sökning i en textdata­bas med villkoret ”Sverige XOR Norge” ger träff på alla texter som bara nämner Sverige och på alla texter som bara nämner Norge. Men de sidor som nämner både Sverige och Norge kommer inte med. – En praktisk egenskap hos XOR är att alla andra logiska villkor kan sättas samman som kombinationer av XOR‑villkor. – En nära släkting är inklusiv disjunktion (”A eller B eller båda”). – Det förekommer flera symboler för exklusiv disjunktion: plustecken (+), inringat plustecken ⊕, ⊻ (med streck under) eller ⩒ (med en liten prick) samt ⪥. – Läs också om dis­junk­tion. – En sanningsvärde­tabell för exklu­siv disjunk­tion ser ut så här:

– Ett av påståendena A och B är sant, men inte båda (A≠B) :

A B A≠B
sant sant falskt
sant falskt sant
falskt sant sant
falskt falskt falskt

[logik] [programmering] [ändrad 8 juni 2017]

tautologi

  1. – i logik: ett påstående som alltid är sant, oavsett om­ständig­heterna: ”om hon inte är död så lever hon än”, ”A=A”, ”A∨¬A” (A eller icke-A);
  2. – i språk: överflödig upp­repning av ett påstående, oftast med andra ord: ”det var mörkt i rummet och lamporna var släckta”. Tauto­logier kan användas avsiktligt för att för­stärka ett yttrande: ”Det regnar och är blött”. – Jäm­för med pleonasm och redundans.

[logik] [språk] [ändrad 4 september 2018]

sanningsvärde

i logik: det ett på­stående är sant eller falskt. – I datorer kan sannings­värdena sant och falskt representeras av talen 1 och 0. Det har också utarbetats logiska system med fler än två sanningsvärden. – På engelska: truth value, på tyska: Wahr­heits­wert. – Se också sanningsvärdetabell och Boolesk algebra.

[logik] [ändrad 31 juli 2021]

logisk

i datorteknik: principiell, abstrakt, oberoende av hur en konstruktion realiseras praktiskt – alternativet till fysisk inom datorteknik. Syftar på hur data och program ter sig för använda­ren. Det prydliga (logiska) filsystemet med filer och mappar motsvaras till exempel inte av motsvarande (fysiska) ordning på hård­disken. En fil som är fragmenterad finns fysiskt på flera ställen på hårddisken, men logiskt är den en enda sammanhängande fil. Det är operativsystemet som döljer det fysiska systemet för an­vänd­aren och realiserar det som ett logiskt system. Man talar också om abstraktion, att operativsystem, program och utvecklingsverk­tyg abstra­herar. Det betyder att användare inte ska behöva veta hur ett it‑system är uppbyggt fysiskt: de ska bara behöva känna till namngivna objekt och funk­tioner som fungerar på ett känt och för­ut­säg­bart sätt.

[it-system] [logik] [ändrad 28 augusti 2020]

fuzzy

inom it: graderad, mjukt avgränsad, mjuk; ungefärlig. – Ordet fuzzy används i data­veten­skap och logik om pro­gram­me­rings- och klas­si­fi­ce­rings­metoder som inte besvarar frågor med bara ja eller nej (eller sant eller falskt), utan på sätt som kan beskriva och hantera över­gångs­till­stånd och mindre avvik­el­ser på ett lämpligt sätt. Till exempel i procent: 87 procent ja och 13 procent nej. – Se fuzzy logic och fuzzy search. – Engelska fuzzy betyder i all­män­språket luddig, fjunig, men när ordet används i dator­veten­skap handlar det inte om något som är luddigt eller oklart, utan om något som är exakt programmerat för att, så gott det går, ersätta be­skriv­ningar som ”nästan”, ”lite grann” eller ”lite för mycket”. Det handlar snarast om att ersätta ett exakt värde med ett intervall, och genom att använda flera kriterier för att beräkna intervallet ringa in ett lämpligt värde. Alternativt motsatsen: att utgå från ett exakt värde, som ett sökord, och hitta flera, näraliggande värden (till exempel alternativa stavningar eller vanliga felstavningar). – Ordet fuzzy bör alltså inte, utom i skämt­samma sam­man­­hang, översättas med ord som luddig eller oskarp.

[datorvetenskap] [logik] [programmering] [språktips] [ändrad 5 september 2018]

tilde

tecknet ~. – I webb­adresser (URL:er) står tilde för en sammandragen URL. På tilde-tecknets plats ska det egentligen stå en rad filnamn, åtskilda av sned­streck. Men dem slipper man alltså att skriva ut. – För att skriva ~ fristående behövs två knapptryckningar: först på tilde‑tangenten (den brukar finnas till höger om Å), sedan på mellanslagstangenten. – Se också dödtangent;

  • – Egent­ligen hör tecknet tilde hemma i spanska och portugisiska, där det alltid står över en bokstav: español (spanska för spanska), João (portugisiska för Johan);
  • – Inom matematik används fristående tilde som tecken för ungefär, men då ska det egentligen pla­ce­ras i höjd med ett bindestreck. Avancerade ordbehandlare placerar tecknet på olika höjd, beroende på om det är fristående eller står över en bokstav;
  • – I formell logik kan tilde stå för negation: ~A utläses som icke‑A (”det är inte sant att A”). Ett annat tecken för negation är ¬;
  • – i nät- och SMS-språk kan tilde före och efter ett ord eller en fras ~så här~ markera sarkasm.

[logiska symboler] [matematik och logik] [nät- och sms-språk] [tecken] [ändrad 17 mars 2022]