en amerikansk forskare inom artificiell intelligens som tvingades sluta på Google i december 2020, formellt på grund av en kontroversiell forskningsartikel. – Timnit Gebru anställdes på Google 2018 och blev teknisk chef för gruppen för etisk artificiell intelligens. Den direkt anledningen till att Timnit Gebru tvingades sluta på Google var en forskningsartikel som ifrågasatte Googles system för att skapa artificiell text som verkar vara skriven av människor. Hon påpekade bland annat att systemet drog orimligt mycket energi. Google begärde att Timnit Gebru skulle dra tillbaka sitt namn från listan över författare av artikeln, men hon vägrade. Det ledde till att hennes anställning avslutades; hon hävdar att hon blev avskedad. Google säger att Timnit Gebru ställde ultimatum, och eftersom hon inte fick som hon ville sade hon upp sig. Bara ett par dagar efter att Timnit Gebrus anställning upphörde skrev över 1 200 anställda på Google på ett upprop (se länk) där de stödde Timnit Gebru. – Timnit Gebru har tidigare skrivit forskningsartiklar om att program för ansiktsigenkänning inte fungerar särskilt bra när det gäller svarta kvinnor. I e-post har hon kritiserat Googles inställning till minoriteter och underrepresenterade grupper (se länk). Hon har också varit med och grundat organisationen Black in AI(blackinai2020.vercel.app). I december 2021 blev Timnit Gebru chef för forskningsinstitutet Distributed artificial intelligence research, DAIR(dair-institute.org). (Det finns ett annat forskningsinstitut med samma namn – se anraja.commons….) – I februari 2021 tillsattes Marian Croak på Timnit Gebrus tidigare post – se blogginlägg från Google. – Läs också om Margaret Mitchell och Satrajit Chatterjee.
en fiktiv person som har ett parodiskt politiskt korrekt Twitter-konto. Det är i själva verket den brittiska komikern Andrew Doyle som har skrivit inläggen med början 2018 (se artikel i tidskriften Spiked). I augusti 2020 påstods det att ”Titania McGrath” hade blivit avstängd från Twitter, men den 20 augusti fanns kontot kvar.
(fake artist) – icke existerande artist eller grupp som har låtar på sajter för strömmande musik (som Spotify). – Musik med fejkartister påstås ibland användas i en form av bedrägeri med syfte att pressa ner ersättningen till andra artister. – Fejkartisternas låtar finns på riktigt, men artisternas namn går inte att knyta till några identifierbara personer. Låtarna är troligen skrivna och inspelade av låtskrivare och musikstudior som specialiserar sig på sådan musik. – Spotify förnekar all befattning med fejkartister (se denna länk). – Bakgrunden skulle vara att artisterna och deras bolag får ekonomisk ersättning i proportion till deras andel av lyssningarna, men fejkartisterna får lägre ersättning per lyssning samtidigt som de minskar de andra artisternas andel av lyssningarna. Slutsats: mer pengar över till sajten. Det har också påståtts att låtskrivare och studior får ett engångsbelopp för att producera låtarna, varpå de ekonomiska rättigheterna övergår till sajten, som alltså sedan kan betala lyssningsersättning till sig själv. – Enligt uppgifter som citeras i tidskriften Rolling Stone har fejkartister tillsammans flera miljarder lyssningar. – Läs mer i denna artikel i Rolling Stone från 2019 och i Dagens Nyheter från 2022 (länk). – Läs också om fejklyssning och SpotiBot. – Läs också om robotförfattare.
The laughing man – en figur i den japanska mangaserien Ghost in the shell (se Wikipedia). Det är en hemlighetsfull och mycket skicklig hackare. Han brukar anses representera det som kallas för the stand alone complex. Det finns också en film från 2016 som heter The laughing man, se IMdB – länk. – Namnet är taget från en roman från 1949 av J D Salinger.
eller Slender Man – en fiktiv skräckfigur som sedan 2009 förekommer i sociala medier, datorspel och berättelser på internet (se Creepypasta). Slenderman är en väldigt lång och smal figur utan anletsdrag och med mörk kostym. I berättelserna förföljer han människor, rövar bort dem och misshandlar dem. – Slenderman skapades 2009 av Eric Knudsen, även känd som ”Victor Surge”. Knudsen har upphovsrätten till Slenderman. Han måste alltså godkänna användningen av figuren i film och datorspel. – 2014 försökte två tonårsflickor i Wisconsin, USA, mörda en tredje flicka med upprepade knivhugg. Offret överlevde, men de två flickorna ställdes inför rätta och dömdes till långa straff på psykiatrisk klinik. De hade påstått att det var Slenderman som uppmanat dem till mordförsöket och hotat att döda deras familjer om de inte gjorde som de blev tillsagda. – Mer på Wikipedia.
(1982) – svensk programmerare som 2019–2023 var misstänkt och åtalad för dataintrång i Ecuador. Han friades i lägsta instans i januari 2023. Åklagaren överklagade i maj 2023. – Ola Bini greps i april 2019 av polisen i Ecuador. – Anklagelserna mot honom var först oklara: han beskylldes först för att ha försökt sabotera Ecuadors statliga it‑system, senare för dataintrång. – Själv tror Ola Bini att den egentliga orsaken är hans vänskap med Wikileaks‑grundaren Julian Assange: Bini greps dagen efter att Ecuador hade dragit tillbaka Julian Assanges asyl och låtit brittisk polis gripa Assange på ambassaden i London. Bini hade besökt Assange tolv gånger på ambassaden. – Ola Bini släpptes från häktet i juni 2019, men fick inte lämna Ecuador. I slutet av augusti 2019 ändrades brottsrubriceringen i förundersökningen mot Bini från ”attack mot datorsystems integritet” till ”otillåtet intrång i datorsystem”. Första domstolsförhandlingen hölls i december 2020. – Ola Bini har bott i Ecuador sedan 2014, och han har arbetat på Centro de autonomía digital(länk). – Se olabini.com och konto på Twitter. – Ola Bini har många gånger medverkat i IDG:s publikationer – se denna länk.
en amerikansk politiker som i mars 2019 stämde Twitter på 250 miljoner dollar för att sajten hade släppt fram ”smädande, hatiska och förtalande” uppgifter om honom. Det gäller två Twitter-konton som driver, eller drev, med Nunes: ”Devin Nunes’ Cow” och ”Devin Nunes’ Mom” (som har tagits bort). Kort efter att stämningen hade blivit känd hade ”Devin Nunes’ Cow” fler följare än Devin Nunes eget konto. (Detta ses som ett exempel på Streisand‑effekten.) Nunes är republikan och sitter i USA:s representanthus för Kalifornien. Stämningen gäller också två andra konton och en republikansk politisk konsult.
(1925–2018) – amerikansk it-pionjär och företagsledare, känd för att ha utvecklat den första datorn för ordbehandling. – Efter att ha arbetat med utveckling av stora system i datorföretag på 1950‑talet och 1960‑talet och fått flera patent konstruerade Berezin 1968Data secretary, ett datorsystem för ordbehandling. Hon marknadsförde det som ett sätt att höja sekreterarjobbets prestige – från maskinskriverska till datoroperatör – och annonserade bland annat 1971 i första numret av den feministiska tidskriften Ms.(msmagazine.com). Rubriken var ”Death of the dead-end secretary”. (Annonsen finns på BBC:s webbsidor, en bit ner på denna sida.) 1969 startade hon företaget Redactron som hon 1976 sålde till Burroughs (numera Unisys). 1980 blev hon chef för innovationskapitalföretaget Greenhouse. Hon fick flera utmärkelser och hedersdoktorat.
ett program (en bot) som hittar fel i programkod och kan rätta dem. – Repairnator har utvecklats av forskare på KTH och har testats på programkod från GitHub. För att bedömningen av rättelserna inte skulle påverkas av vetskapen om att de hade gjorts av en bot angav forskarna på KTH en påhittad person, ”Luc Escape”, som upphovsperson till rättelserna. Repairnator blev känd i oktober 2018. – Se denna artikel av projektledaren Martin Monperrus(monperrus.net).
(1933) – tysk-engelsk it-pionjär och företagsledare, även känd som Steve Shirley. – Stephanie Shirley arbetade på 1950‑talet med att bygga datorer och att skriva program. 1959 startade hon företaget Freelance Programmers med avsikten att ge så många kvinnor som möjligt chansen att arbeta med it. Vid en tidpunkt hade företaget 300 anställda, varav 297 var kvinnor. Företaget programmerade bland annat den ”svarta lådan” för överljudsplanet Concorde. Shirley slutade som vd 1987 och sålde 1991 sina aktier i företaget till personalen. – Företaget hade 1974 bytt namn till F International, 1988 till F.I. Group. 2001 bytte företaget namn till Xansa och 2007 köptes det av Steria, numera Sopra Steria (soprasteria.com). – Stephanie Shirley var dotter till en judisk far och föddes som Vera Buchthal i Nazityskland, men räddades till Storbritannien 1939. 1951 bytte hon namn till Stephanie Brook och tog 1959 sin mans efternamn, Shirley. Hon började också kalla sig för ”Steve Shirley” för att få det lättare i den mansdominerade it-världen. Hon har fått många utmärkelser och kan titulera sig ”dame Shirley”. – Mer i Wikipedia.
(