Acorn Computers

en brittisk datortillverkare som på 1980-talet tillverkade flera hemdatorer som då var vanliga i Storbritannien. Populära modeller var Acorn Archimedes och Acorn Electron samt skoldatorn BBC Micro. – Acorn Computers grundades 1978 av Chris Curry (se Wikipedia) och Hermann Hauser (länk). Chris Curry hade tidigare arbetat med Clive Sinclair. Efter ekonomiska svårigheter var Acorn 1985–1998 dotterbolag till italienska Olivetti (olivetti.com). Under den tiden började företaget utveckla den processorteknik som ledde till etableringen av företaget Arm. Den sista datorn tillverkades 1998. Operativsystemet RISC OS utvecklades också av Acorn. 1998 delades Acorn Computers upp i flera företag. Holdingföretaget Acorn Group bytte namn till Element 14 Ltd. Namnet Acorn blev då ledigt, och det har vid minst två tillfällen använts av andra företag. – Acorn beskrivs ofta som ett drivhus för nya idéer och företag. – Se denna utförliga historik.

[företag] [it-historia] [namnbyte] [persondatorer] [skoldatorer] [15 september 2020]

Hublet

varumärke för en surfplatta avsedd för användning på arbetsplatser, skolor och bibliotek. Den är inte personlig, och ska inte tas med hem. Hublet‑plattorna förvaras i ett laddningsställ när de inte används. Man kvitterar ut en vid behov och ställer tillbaka den innan man går hem. Bibliotek använder Hublet‑plattor för e‑böcker som ska läsas på plats. – Hublet utvecklas av ett finländskt företag med samma namn, se gethublet.com.

[bibliotek] [e-böcker] [skoldatorer] [surfplattor]

eMac

en version av Macintosh för skolor, såld 2002‑2006. Den liknade de första ”bulliga” versionerna av iMac, men hade LCD‑skärm. Från 2006 erbjöd Apple i stället en variant av iMac till nedsatt pris för skolbruk. – Se Wikipedia.

[skoldatorer] [utbildning] [ändrad 13 februari 2020]

Compis

Den fick inte så många kompisar.

en svensk persondator, utvecklad för användning i skolor, till­verkad 1985—1988. – Compis utvecklades av företaget Telenova† och såldes bara till skolor, inte till privatpersoner. Den hade operativsystemet CP/M†. Compis skilde sig både från den marknadsledande PC‑standarden och från Mac, och försvann därför successivt från skolorna. – Läs mer om Compis på Runes PC‑museum.

[it-historia] [skoldatorer] [undervisning] [ändrad 3 maj 2019]

Infinity:One

Vanlig bärbar dator med styrplatta. Samma färgskala som One Laptop per Childs XO-datorer: vit med gröna detaljer.
Infinity:One

en billig skoldator från det australiensiska företaget One Education (länk). Det är andra generationen av One Educations utförande av ”hundradollarsdatorn” (se One laptop per child, OLPC). – Den nya generationen har Windows 10 som ope­ra­tiv­system och Intel‑processor, och den saknar den modulära uppbyggnaden som den första generationen hade. Bildskärmen kan tas loss och användas separat som surfplatta. Den kostar 348 australiensiska dollar (cirka 2 500 kronor). – Se One Edu­ca­tions webbsidor. – Den första generationen från One Education hette XO‑Infinity och bestod nästan helt av utbytbara modulära komponenter. Meningen var att en elev skulle kunna ha samma dator under alla skolår: alla delar kunde bytas ut om de krånglade, eller om det behövdes mer kapaci­tet. XO‑Infinity kunde sättas samman som vanlig bärbar dator eller som surfplatta. Den hade OLPC:s Linuxbaserade operativsystem (se Sugar), alternativt Android. – One Education är fristående från projektet OLPC. När XO‑Infinity lanserades underströk företaget att det tillämpade OLPC:s standarder för XO‑datorerna, men efter det har företaget tonat ner den kopplingen. Datorerna har dock fortfarande XO-datorernas karakterist­iska vita och gröna färger.

[lågprisprodukter] [olpc] [ändrad 28 maj 2015]

Raspberry Pi

Raspberry Pi Zero, den hittills minsta och billigaste pajen.
Raspberry Pi Zero, den hittills minsta och billigaste pajen.

den mest kända enkortsdatorn. – Kretskortet är ungefär lika stort som ett kreditkort. Hårddisk, bildskärm och tangentbord ingår inte, utan måste kopplas in av köparen, vilket är relativt enkelt. – Rasp­berry Pi utvecklades i Storbritan­nien för undervisning i skolor. Den blev snabbt populär utanför skolorna, först bland hobbyister, sedan även bland professionella användare. Den används till exempel som inbyggt system. – Fem miljoner exemplar av Raspberry Pi hade sålts i februari 2015, vilket gjorde den till den brittiska dator som dittills hade sålts i flest exemplar. – Valfritt operativsystem kan användas, förutsatt att det kan köras på datorns processor, men det finns ett särskilt, Linux-baserat operativ­system, Raspbian, att tillgå. – En ny kraftfullare version, kallad Pi2, presenterades i februari 2015. Den är kompatibel med operativsystem och program för den äldre modellen, men den kan också köra Windows 10. Ver­sion B av Raspberry Pi2 säljs i Sverige för lite under 400 kronor. – I slutet av 2015 kom Raspberry Pi Zero, ett förenklat utförande som kostar runt 40 kronor. – Version 3 kom i februari 2016 och har bland annat wi‑fi. I november 2018 kom Raspberry Pi 3 Model A+, som är något mindre än Model B och kostar 20 dollar. – Se också Risc OS och Pidora. – Raspberry Pi började säljas under 2012 i två versioner för 25 respektive 35 dollar. – Rasp­berry Pi kallas ibland skämt­samt för ”paj”. Förkortas ibland RPi. – Se raspberrypi.org.

[enkortsdatorer] [hobby] [skoldatorer] [ändrad 20 november 2018]