IP (Internet protocol), version 6. – IPv6 är den version av internetprotokollet IP som gradvis har införts sedan 00-talet. Den ersätter IP version 4 (IPv4): någon version 5 finns inte. – Version 6 är ett annat protokoll än version 4, inte bara en förbättrad version, men det finns betydande likheter i stort. Den viktigaste nyheten i version 6 är att längden på IP‑adresserna ökar från 32 bitar till 128 bitar. Det innebär att antalet möjliga adresser ökar från 4,3 miljarder till 340 sextiljoner adresser – ett tal med 39 decimala siffror – så antalet IP‑adresser blir tillräckligt för alla tänkbara ändamål inom överskådlig framtid. Adresserna i IPv4 i Nordamerika tog slut i september 2015 och i Europa i november 2019. – Enligt Googles undersökningar har mindre än hälften av alla sajter infört IPv6 i april 2022 – se denna länk. – IPv6 kan också hantera mobila enheter som bärbara datorer och mobiltelefoner: de kan behålla samma IP‑adress var de än befinner sig i världen (Mobile IPv6.). – Läs också om Moonv6† och 6Net samt om v6ops.
temps atomique international –internationell atomtid – den internationella tidsskalan för atomtid. Den anger tiden som ett genomsnitt av tidsangivelserna från 200 atomur. En sekund enligt TAI är alltid exakt lika lång. TAI används inte för att ställa klockor, eftersom den under årens lopp har börjat avvika från astronomisk tid, men den anger takten för den internationella standardtiden UTC. – Läs mer under tidsskala.
en version av Windows, släppt i januari 2007. – Microsofts support för Windows Vista upphörde den 11 april 2017 – se pressmeddelande. – Windows Vista hade ett nytt grafiskt användargränssnitt, Windows Aero, och ett antal nya funktioner, men var framför allt gjort för att vara säkrare än tidigare versioner av Windows. Försäljningen av Windows Vista gick ändå långsamt, och många användare höll kvar vid den tidigare versionen av Windows, Windows XP†. – Windows Vista gick länge under arbetsnamnet Longhorn. Namnet Windows Vista tillkännagavs den 22 juli 2005. – Microsoft började officiellt arbeta på det som skulle bli Vista är 2001. Det skulle bli en grundlig omarbetning av Windows, gjord under ledning av Bill Gates själv. Den ursprungliga planen var att det nya operativsystemet skulle bli klart 2004. Men lanseringen sköts upp till slutet av 2006 (då levererades systemet till datortillverkarna), och hela systemet skrevs om från grunden under åren 2004–2006. Det avancerade datalagringssystemet WinFS†, som från början skulle bli en viktig del av Vista, utvecklades separat. – På grund av kunders missnöje med Windows Vista snabbade Microsoft på utvecklingen av efterföljaren, Windows 7, som släpptes i oktober 2009 och blev så uppskattat att många företag fortfarande använde det tio år senare.
high-speed packet access – en teknik för snabbare 3g‑mobiltelefoni, så kallad 3,5g. Det introducerades i slutet av 00-talet. HSPA är en samling protokoll; ett av dem är HSDPA. – Se också HSPA+.
– Fifth generation computer systems project, FGCS – japansk satsning på 1980‑talet på att konstruera kraftfulla och lättanvända datorsystem. De skulle ha parallell databehandling och tillämpa artificiell intelligens. – Namnet femte generationen syftade på parallella system: de tidigare generationerna var radiorör, transistorer, integrerade kretsar och mikroprocessorer. – Projektet pågick från 1982 till 1992. Det blev överspelat av den allmänna teknikutvecklingen, spridningen av persondatorer och grafiska användargränssnitt samt genombrottet för internet. I vissa avseenden var projektet långt före sin tid. – Ett webbmuseum för projektet finns här;
första generationens mobiltelefoni – se NMT (betydelse 1). I själva verket var NMT den andra generationen – se 0g. – En översikt över generationerna finns på mobiltelefon.
skämtsam benämning på mobiltelefon-tekniker som var snabbare än 2g (andra generationen, alltså GSM), men långsammare än 3g. Vanligen avses GPRS. – Om mobiltelefongenerationer, se under mobiltelefon.
– (noll-generationen) – beteckning på de allra första mobiltelefonerna. De fanns före ”generation ett” (NMT). – 0g‑telefoner var fast monterade i bilar, och alla samtal till och från dem kopplades i början manuellt av en telefonist. Senare kunde man slå numret själv med en fast monterad nummerskiva på bilens instrumentbräde. – Det första nätet för sådan mobiltelefoni i Sverige hette MTA, och infördes 1956. Senare kom MTB och MTC, som senare omarbetades till NMT. Dessa system för mobiltelefoni fick bara några tusen användare, och de avvecklades när NMT kom. – Benämningen 0g är en retronym som aldrig användes när systemen var i bruk. Man talade om biltelefoner. – 0g är faktiskt en dubbel retronym, eftersom man inte tänkte på denna teknik när man i efterhand numrerade generationerna och därför, senare, måste ge den nummer noll, eftersom nummer ett redan var upptaget för NMT. – Om mobiltelefongenerationer, se mobiltelefon;
