programspråk som låter programmeraren beskriva uppgiften som ska lösas, men utan att ange hur det ska gå till. – Med högnivåspråk är det kompilatorn som omvandlar programkoden till körbar binärkod, och det kan ge mycket olika resultat beroende på vilken kompilator som används. Högnivåspråk gör det lättare för personer med fackkunskaper i det aktuella problemområdet att programmera. Man anger vad som ska göras, inte hur det ska utföras av datorns processor. Det kallas för högnivåspråk därför att språkets instruktioner är på en hög abstraktionsnivå i förhållande till de instruktioner som datorns processor exekverar – jämför med lågnivåspråk. Det finns en glidande skala mellan lågnivåspråk – de mest extrema är maskinkod och assembler – till utpräglade högnivåspråk som Prolog och Haskell. Historiskt kallades programspråk som Cobol, Fortran och Basic för högnivåspråk när de var nya, liksom C, men nu kallas de språken ibland för lågnivåspråk. En typisk form av högnivåspråk är de deklarativa språken. – Det första högnivåspråket var Konrad Zuses† Plankalkül från 1940‑talet. – På engelska: high-level programming language, HLL.
[programspråk] [ändrad 10 mars 2022]