högnivåspråk

(high-level programming language) – programspråk som låter pro­gram­me­ra­ren ange vad ett program ska göra med instruktioner som är relevanta för den som är insatt i problemområdet. Man anger vad som ska göras, inte hur det ska utföras av datorns processor. Det kallas för högnivåspråk därför att språkets instruktioner är på en hög abstraktionsnivå i för­håll­ande till de instruktioner som datorns processor exekverar – jämför med låg­nivå­språk. Det finns en glidande skala mellan lågnivåspråk – mest extrema är maskinkod och assembler – till utpräglade högnivåspråk som Prolog och Haskell. Historiskt kallades programspråk som Cobol, Fortran och Basic för högnivåspråk när de var nya, liksom C, men nu kallas de språken ibland för lågnivåspråk. En typisk form av högnivåspråk är de deklarativa språken. – Det första högnivåspråket var Konrad Zuses Plan­kalkül från 1940‑talet.

[programspråk] [7 juni 2017]