program som har utvecklats för att ställa till skada eller störningar i någon annans dator eller it‑system, för att kartlägga användarens beteende eller samla in annan information i smyg. – Även program som i smyg utnyttjar den infekterade datorns kapacitet för beräkningar utan att ställa till direkt skada, förutom att öka belastningen på processorn, kallas för skadeprogram. – Äldre skadeprogram, som datavirus, ställde till problem omedelbart. Nyare skadeprogram brukar installeras utan användarens vetskap på en dator, ofta utan att ställa till skada på just den datorn, men de angriper sedan, ofta efter väntetid, andra datorer via internet eller lokala nät. Detta gör det svårare att spåra ursprunget. – Exempel på sabotageprogram är infektioner som datavirus och maskar, smygprogram som trojanska hästar, spionprogram och spökprogram (rootkits) samt gisslanprogram. – Se också botnät och oönskade program. – Läs också vad Datatermgruppen (länk) skriver. – Kallas på svenska också för bland annat sabotageprogram, skadligt program, skadlig kod, fientlig kod eller ond kod, på engelska ofta malware. – Uttrycket skadlig kod kan vara tillämpligt när det inte rör sig om kompletta program, utan om mindre avsnitt av programkod eller andra data som inte gör något på egen hand i den angripna datorn. Sådan kod aktiveras i den angripna datorn först efter anrop från en annan dator i ett så kallat botnät.
[it-säkerhet] [skadeprogram] [ändrad 9 september 2021]