I IDG:s ordlista: artiklar som nämner händelser som inträffade år 1932. Årtalstaggar gäller: födelseår för personer, lanseringsår för produkter, det år företag grundades samt årtal då viktiga händelser inträffade.
(planned obsolescence) – avsiktlig förkortning av en produkts användbara livslängd. Detta är något som tillverkare gör, eller påstås göra, för att kunna sälja nya produkter. Det kan göras på två sätt:
– sämre kvalitet än vad som skulle vara tekniskt och ekonomiskt möjligt. Produkterna går sönder i förtid och måste bytas ut. Känt exempel: glödlampor (av den gamla sorten med glödtråd);
– nya funktioner, egenskaper och format. Det blir med tiden svårt eller omöjligt att hitta tillbehör och reservdelar; formgivningen blir omodern.
– Inom it kan det vara svårt att avgöra vad som är planerad föråldring, eftersom den tekniska utvecklingen (till exempel Moores lag) gör det nödvändigt att konstruera om hårdvara, program, datalagring och datakommunikation med täta mellanrum. Gammal utrustning blir därför ofta i praktiken oanvändbar, även om den fortfarande fungerar rent tekniskt. – Det engelska uttrycket planned obsolescence kommer från en skrift från 1932 av amerikanen Bernard London(se Wikipedia), som föreslog planerad föråldring som ett sätt att få slut på depressionen genom att öka konsumtionen. Liknande tankar hade framförts tidigare, men inte under det namnet. Uttrycket blev omtalat genom bokenThe waste makers (1960, Skrotmakarna,1961) av amerikanen Vance Packard(se Wikipedia). – Kallas på svenska också för planerat åldrande eller planerat föråldrande. (Ordet inkurans för obsolescence förekommer också. Men det betyder närmast osäljbarhet.)
(1932—2011) – svensk forskare, professor i fysik, forskningschef för materialutveckling på Xerox PARC1976—1987, universitetskansler i Sverige 1992—1998, professor i materialvetenskap på Stanford, initiativtagare och chef för Stanford center for innovations in learning, SCIL, numera del av Human sciences and technology advanced research institute, H‑Star(länk). – Stanfords dödsruna över Stig Hagström finns här, och en intervju med Stig Hagström från 2006 finns här.
Dvorak simplified keyboard – en alternativ teckenuppsättning på tangentbord, uttänkt för att man ska kunna skriva snabbare än med vanliga tangentbord (se qwerty). – Dvorak‑tangentbordet utvecklades på 1920‑talet av August Dvorak (1894–1975, se Wikipedia) och William Dealey (1891—1986) i USA, och patenterades 1932. De första sex bokstäverna upptill till vänster är pyfgcr. – Den grundläggande skillnaden mellan qwerty och dvorak är att qwerty‑tangentbordet konstruerades för att man inte skulle kunna skriva för fort. Då skulle nämligen skrivmaskinens typarmar trassla in sig i varandra. Dvorak, däremot, utformades enbart för att det skulle gå fort och lätt att skriva. De elektriska skrivmaskinerna, i synnerhet IBM:sSelectric med kula, tog bort problemet med typarmarna. – Som alla kan konstatera har dvorak inte slagit igenom, men de som tar världsrekord i snabb maskinskrivning brukar använda dvorak. – Uttal: Observera att dvorak i denna betydelse ska uttalas på engelskt sätt, inte på tjeckiskt sätt, alltså inte som kompositören Antonin Dvořáks namn. – Den svenska varianten av dvorak kallas för svorak. – Läs mer om dvorak i Wikipedia. – Läs också om KALQ, ett tangentbord utformat för folk som skriver med tummarna. – Journalisten John Dvorak har inget med tangentbordet att göra.
Frances E Allen (1932–2020) – amerikansk datorvetare, expert på kompilatorer. – Frances Allen tänkte bli matematiklärare, men började i stället på IBM, där hon stannade hela sitt yrkesverksamma liv. Under 1960‑talet gjorde hon det grundläggande arbetet inom utveckling av kompilatorer och analys av datorprogram. Hon har också gjort betydelsefulla insatser inom parallellism. – Frances Allen blev 1989 den första kvinnan som utsågs till IBM Fellow, den högsta utmärkelse en forskare på IBM kan få, och 2006 var hon den första kvinnan som belönades med Turingpriset (se länk). Hon har också belönats med Women of vision award 2012 (se länk – borttagen) och Ada Lovelace Award. – Mer om Frances Allen finns på IBM:s webbsidor.
(the Chinese room) – ett tankeexperiment som sägs visa att en dator inte kan anses äga mänsklig intelligens. – Tankeexperimentet formulerades 1980 av den amerikanska filosofen John Searle(1932) i artikeln ”Minds, brains and programs”. Det var avsett som en motpol till Turingtestet. – I det ”kinesiska rummet” finns dels en människa, dels en dator som kan läsa kinesiska och som kan besvara frågor ställda på kinesiska lika bra som en människa. (Datorn klarar alltså Turingtestet på kinesiska.) Människan i rummet kan däremot inte ett ord kinesiska, men hon kan sköta datorn. Om hon, genom en lucka i dörren, får en fråga skriven på kinesiska kan hon mata in de kinesiska tecknen i datorn, få ett svar på kinesiska och lämna ut svaret genom luckan till frågeställaren. Eftersom det ingår i förutsättningarna att datorn kan formulera rimliga svar på frågor har frågeställaren (som kan kinesiska) utanför dörren ingen anledning att tro annat än att svaret har skrivits av en människa. Men uppenbarligen har människan i rummet ingen aning om vare sig svaret eller frågan. – Searles poäng är att det inom ramen för experimentet inte är någon grundläggande skillnad mellan människans och datorns förståelse av frågorna och svaren. Ingen av dem förstår vad tecknen betyder. Detta tyder enligt Searle inte på någon intelligens i betydelsen förståelse, det är bara en rent mekanisk manipulation av symboler enligt givna regler. Man kan säga att Searle vänder Turingtestet upp och ner. – John Searles webbsida finns här(arkiverad). – Artikeln ”Minds, brains and programs” finns här. – Läs också om schackstormästarproblemet.
– en portabel krypterings‑maskin som under andra världskriget användes av Nazitysklands trupper i fält och till sjöss. – Enigmas kryptering dekrypterades med någon timmes fördröjning av brittiska matematiker och kryptoexperter under ledning av Alan Turing† i Bletchley Park. Men den förste som knäckte Enigmas kryptering var den polskakryptologenMarian Rejewski i december 1932. Han hade inte tillgång till någon Enigmamaskin, bara till dokumentation som den franska underrättelsetjänsten hade kommit över. Strax före andra världskrigets utbrott 1939 delade Rejewski med sig av sina kunskaper med Frankrike och Storbritannien. Britterna satsade då, under ledning av Turing, på att utveckla ett system för att dekryptera Enigmameddelanden mekaniskt i stället för med papper och penna. Detta underlättades av att de brittiska styrkorna när de evakuerade Nordnorge i juni 1940 fick med sig tre intakta Enigmamaskiner. Britterna kunde därför snart tolka tyskarnas krypterade radiotelegrafi. Detta anses ha bidragit till att förkorta kriget med uppemot ett år. – I själva verket var Enigma en serie maskiner med variationer i uppbyggnaden. En detaljerad beskrivning finns i Wikipedia. – En Enigma‑simulator finns på ciphermachinesandcryptology…. En fungerande Enigma‑maskin i original såldes i april 2015 på auktion i New York för 269 000 dollar. – Enigma är inte samma maskin som Lorenz SZ42 eller Geheimfernschreiber, G‑skrivaren, som knäcktes i Sverige av Arne Beurling†;
– en teknik för att utföra beräkningar och analys på krypterade data. Beräkningarna görs alltså på data som fortfarande är krypterade, se homomorfisk kryptering. Tekniken har utvecklats av Guy Zyskind(länk) från MIT och företagaren Oz Nathan. Den bygger på samma matematiska metoder som används i bitcoin för att säkerställa att samma digitala peng inte används på två ställen samtidigt (dubbelspendering). – Enigma presenterades sommaren 2015. En ingående beskrivning finns på enigma.media.mit.edu;
