Etikett: 2020

Ofqual-algoritmen

the Ofqual exam results algorithm – en algoritm för betygsättning som användes 2020 i Storbritannien, men som gav sådana resultat att de maskinsatta betygen drogs tillbaka. I stället fick eleverna de betyg som deras lärare hade satt. – Ofqual-algoritmen användes 2020 med anledning av Covid 19‑pandemin i stället för skrivningar. Den utgick från lärarsatta betyg och en rangordning av elever i varje klass. Betygsättningen gällde dels A-level (motsvarar närmast gymnasieexamen), dels GCSE (ämnesbetyg). Algoritmen skulle anpassa betygsättningen så att den totala fördelningen av olika betyg skulle följa samma kurva som tidigare år. Resultatet blev emellertid att många betyg sänktes en eller två steg jämfört med det betyg som respektive elevs lärare hade satt, men elever på små skolor, i synnerhet små privatskolor, fick högre betyg. Den 18 augusti 2020 beslöt Ofqual (Office of qualifications and examinations regulation – länk) att de lärarsatta betygen skulle gälla. Ett resultat blev att många elever som hade sökt till universitet först blev avvisade, men efter ändringen blev antagna, vilket ledde till överintagning. 

[algoritmer] [utbildning] [8 september 2020]

app mandate

appobligatorium, obligatorisk app, apptvång – några amerikanska universitets regel att alla studenter måste ha appar som kartlägger och förebygger möjlig smittspridning med Covid 19‑virus. – Sådana appar kartlägger bärarens rörelser och varnar om hon kommer i närheten av möjliga smittbärare. De kan också i efterhand spåra en smittbärares kontakter. Tvång att installera sådana appar kom inför höstterminen 2020. Det kritiserades, bland annat för att studenterna åläggs installera apparna utan att få information om exakt hur de används och vad som händer med insamlade data – apparna kan kartlägga andra aktiviteter – och för att det förutsätts att alla studenter har smarta mobiler som de alltid bär på sig och som ständigt är påslagna och laddade. – Se artikel på EFF:s webbsidor: länk.

[appar] [hälsa] [kartläggning] [personlig integritet] [ändrad 18 oktober 2021]

Stop hate for profit

en kampanj som uppmanar företag att inte köpa annonser i sociala medier så länge som sociala medier ger utrymme åt hatbudskap. – Stop hate for profit grundades i juni 2020, och i slutet av månaden hade ett 60‑tal företag anslutit sig (se lista). De företagen har alltså slutat att annonsera i sociala medier. Flera andra företag, bland annat Coca‑Cola och Unilever, har i juni 2020 meddelat att de slutar annonsera i sociala medier under en begränsad tid. – Se stophateforprofit.org.

[kampanjer] [näthat] [sociala medier] [30 juni 2020]

Big Sur

version 11 av macOS, operativsystemet för Macintosh, uppvisad i juni 2020. – Big Sur var efterföljaren till Catalina, som hade versionsnummer 10.15. Big Sur är den första versionen av macOS som inte har ett nummer på 10. Apple beskrev Big Sur som den största omgörningen av macOS sedan Mac OS X (som macOS hette då) lanserades 2001. Big Sur kom för gratis nerladdning för vanliga användare hösten 2020; utvecklare kunde få förhandsversioner tidigare. – Big Sur är en kuststräcka söder om Monterey i Kalifornien. Efterföljaren till Big Sur heter Monterey. – IDG:s artiklar om Big Sur: länk.

[macos] [macOS-versioner] [ändrad 17 mars 2022]

Azure Sphere OS

ett Linux-baserat operativsystem från Microsoft, lanserat 2018. – Microsoft Azure OS ingår i systemet Azure Sphere och körs på ett speciellt chipp. Operativsystemet är utvecklat för att ge hög säkerhet i nätverk av internetanslutna enheter. – Sommaren 2020 erbjöd Microsoft upp till 100 000 dollar till den som lyckades hacka Azure Sphere OS (se denna länk). – Se Microsofts blogg. – IDG:s artiklar om Azure: länk.

[linuxdistributioner] [16 maj 2020]

Zoom

  1. – se zoomning, digital zoom och optisk zoom;
  2. – Zoom – en amerikansk videokonferenstjänst. – Zoom, som grundades 2011, tillhandahåller videokonferenser över internet gratis för små grupper av privatpersoner och avgiftsbelagda tjänster för företag. Zoom har blivit en allmän benämning på videokonferenser, även när de görs med andra tjänster. – Under Covid 19‑pandemin med början 2020 har användningen av Zoom ökat kraftigt, samtidigt som tjänsten har beskyllts för att ha låg säkerhet och dåligt skydd av personlig integritet. Det förekommer Zoombombning, vilket innebär att kriminella hackare tar sig in i andras Zoom‑konferenser och förolämpar eller hotar de andra deltagarna. För att kunna göra det behöver de bara ha konferensens webbadress, som är lätt att gissa. Videokonferenser sägs också trötta ut deltagarna – se Zoom fatigue.  Zoombombning var ett av årets nyord 2020 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Zooms påstående om att kommunikationen mellan konferensdeltagarna var krypterad visade sig vara felaktig, vilket företaget så småningom medgav. Installationsprogrammet för Zooms klientprogram för Macintosh har beskrivits som ”malware” eftersom det aktiverar datorns kamera och mikrofon utan ägarens vetskap. Det har också uppgetts att Zoom samlar in personliga data om användarna och säljer dem vidare till Facebook. – Version 5 av Zoom (se pressmeddelande) från april 2020 uppgavs ha höjd säkerhet. – Se zoom.us. – IDG:s artiklar om Zoom: länk.

[företag] [it-säkerhet] [kameror] [skandaler] [videoteknik] [årets nyord] [ändrad 19 januari 2023]