point-to-point protocol – protokoll för uppringd anslutning till internet. Nyare och bättre än SLIP. PPP specificeras i RFC 1961 (länk). – Se också PPPoE.
[förkortningar på P] [internet] [rfc] [ändrad 21 februari 2018]
Ord och uttryck i it-branschen
point-to-point protocol – protokoll för uppringd anslutning till internet. Nyare och bättre än SLIP. PPP specificeras i RFC 1961 (länk). – Se också PPPoE.
[förkortningar på P] [internet] [rfc] [ändrad 21 februari 2018]
point-to-point protocol (PPP) over ethernet – ett protokoll som hanterar en dators anslutning till internet över en bredbandsförbindelse. – Föregångaren PPP var utvecklad för uppringda förbindelser, alltså med modem över telefontråd. Med andra ord en kretskopplad anslutning där man disponerar linjen hela tiden tills kommunikationen avslutas. När man kommunicerar över bredband används i stället paketförmedlande teknik där meddelandena delas upp i småbitar som överförs oberoende av varandra. Detta innebär andra förutsättningar, bland annat för säkerhet, vilket ställer nya krav på protokollet. PPPoE är utvecklat för att vara likvärdigt med PPP.
[bredband] [förkortningar på P] [internet] [ändrad 21 februari 2018]
(Indie UI) – en nerlagd arbetsgrupp som utvecklade en standard för att skilja mellan vad användaren vill ska hända på en webbsida och hur användaren uttrycker detta. – Vanliga interaktioner är att skrolla, bläddra och zooma. Detta kan göras på många sätt: med mus, med styrplatta, med knapptryckningar, med pekskärm eller med gester. Arbetsgruppens mål var att den som utvecklade en webbsida inte skulle behöva tänka på hur användaren interagerade med sidan. Detta kallas för generisk interaktion. Independent user interface working group tillsattes 2012 av World wide web consortium, W3C, men lades ner 2016. – Se we.org/WAI/IndieUI (inaktuell).
[användargränssnitt] [nerlagt] [webbpublicering] [ändrad 5 februari 2019]
eXtensible markup language – ett språksystem för kodning av innehållet på webbsidor. Mer exakt är XML en standard som gör det möjligt att skapa språk för olika ändamål. – En webbsida som är kodad i XML innehåller maskinläsbara beskrivningar av den information som finns på sidan. Informationen är därför inte bara en textmassa, utan den kan bearbetas på olika sätt av ett program. Samtidigt kan XML‑koden utformas så att den kan läsas som vanlig text av människor. – XML, som kom 1998, är ett nyare alternativ till HTML. HTML, som är det ursprungliga språket för webbsidor, beskriver bara hur sidan ska se ut rent grafiskt, men i XML kan man tala om att ”detta är ett recept”, ”detta är ett telefonnummer”, ”detta är en beskrivning av ett användargränssnitt”. XML skiljer sig från HTML på två sätt:
– Man kan alltså med taggar ange att ”detta är ett efternamn”, ”detta är en kemisk formel”, ”detta är ett pris”, förutsatt att man använder en form av XML som passar. Det innebär att ett datorprogram som läser ett XML‑dokument kan söka efter vissa slag av information och spara den i en databas eller bearbeta den. Att möjliggöra automatiskt utbyte av information och tjänster mellan datorer är ett av målen med XML. – Det finns många tillämpningar av XML för olika ändamål, till exempel MathML för matematik, NewsML för nyheter och PPML för beställtryck. XML är en förenklad version av SGML. XML ska inte förväxlas med XHTML. – Läs mer på W3C:s webbsidor. – En knapp med texten XML på en webbsida hänvisar ofta till ett RSS-flöde.
[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 13 maj 2017]
det att två personer skickar e-post eller SMS med svar fram och tillbaka utan att egentligen tillföra något. (Tack! – Det var inget, hoppas det fungerar – Det gör det säkert, tusen tack – Lycka till – Vi hörs… ) – På engelska: mail tennis eller tennis email. Avstyrs på engelska med NRN.
[e-post] [it-liv] [meddelanden] [ändrad 17 september 2019]
en pakistansk tjänst som låter användarna hålla kontakt med ett socialt nätverk med enbart SMS. SmileSMS har utvecklats med tanke på personer som av någon anledning inte har tillgång till internet, men däremot till mobiltelefonnätet. – Se smilesn.com.
[meddelanden] [sociala medier] [ändrad 5 december 2019]
en metod för att rangordna resultatet av sökningar på webben, utvecklad på 1990‑talet av IBM under ledning av Jon Kleinberg. Kleinberg vidareutvecklade sedan metoden och kallade den för HITS, och HITS blev i sin tur grunden för Googles sidrankningsmetod PageRank. – Läs mer på IBM Researchs webbsidor.
[rankning] [ändrad 19 april 2018]
metod för att rangordna resultaten av sökningar på webben, utvecklad av Jon Kleinberg på 1990-talet. – HITS blev grunden för Googles sidrankningsmetod PageRank. HITS byggde i sin tur på en liknande metod, Clever, som Kleinberg hade utvecklat på IBM Research. – I HITS klassades vissa webbsidor som nav (hubs), nämligen sidor som hade många länkar till andra sidor. Andra sidor klassades som auktoriteter (authorities), nämligen sidor som många andra sidor hade länkar till. – Se Kleinbergs artikel ”Hubs, authorities and communities” (länk), publicerad 1999. – HITS uppges vara en förkortning för Hyperlink-induced topic search.
[förkortningar på H] [rankning] [ändrad 5 september 2018]
(1971) – amerikansk it-forskare, mest känd för sidrankningsmetoderna Clever och HITS, som sedan blev grunden för Googles PageRank. – Kleinberg är professor på Cornell‑universitetet i Ithaca, New York. Hans webbsida finns här.
[jon kleinberg] [personer] [rankning] [ändrad 19 april 2018]