mute

  1. – om ljud från högtalare eller hörlur: tyst, avstängd; to mute – att stänga av ljudet; om telefoner: att stänga av mikro­fonen (så att du fort­far­ande hör den andra, men hon hör inte dig) – se också sekre­tess­knapp (mute button). To mute har försvenskats till att mjuta, som var ett av årets nyord 2020 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Muted kan också betyda dämpad. – Se också unmute (slå på);
  2. – i Gmail – se ignorera.

[e-post] [ljud och bild] [årets nyord] [ändrad 28 december 2020]

infodemi

ryktesepidemi – snabb och omfattande ryktesspridning genom internet och mobiltele­foner. – Ordet infodemi används främst om ryktesepidemier som sprider en blandning av sanning, påhitt och rena lögner. Den användes troligen först om ryktes­sprid­ning om SARS‑influensan 2003 och senare om den så kallade svininfluensan 2009. – Skill­naden mot vandringssägner (urban legends) är att info­demier sprids mycket snabbt. – Även: kampanj av illa­sinnad ryktessprid­ning på inter­net. – Infodemi var ett av årets nyord 2020 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk) (men det har stått i denna ordlista sedan 2015). – På engelska: infodemic.

[skvaller och rykten] [årets nyord] [ändrad 28 december 2020]

ögonkramp

huvudvärk och övergående svårighet att se tydligt på långt håll. – Ögonkramp kan upp­komma när man länge har tittat på något som är nära ögonen, till exempel en mobil­telefon eller en bok. Ögonmusklerna blir då ansträngda och får svårt att åter­anpassa sig till seende på längre håll. Man talar också om falsk närsynthetfalsk därför att den brukar gå över. – För att undvika ögon­kramp bör man ta paus då och då från mobilen och gärna hålla den på längre håll än man brukar. – Ögon­kramp var ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk). – På engelska: eyestrain eller eye muscle strain.

[it-relaterade hälsoproblem] [årets nyord] [ändrad 25 mars 2019]

halmgubbe

eller halmdocka – förvrängd framställning av meningsmotståndaren och dennas argument. – På engelska: strawman. – Halm­docka (inte -gubbe) var ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk).

[diskussioner] [jargong] [årets nyord] [ändrad 13 oktober 2018]

klickokrati

(clickocracy) – klickdöme – fenomenet att det är antalet för­väntade klick som avgör vad som publiceras i massmedier. – Klick­dragande artiklar som kändis­skvaller och gulliga djur får gå före mer seriös journalistik. – Klickokrati var veckans nyord i Språk­tidningen i april 2015 (länk) och ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språk­tidningen (länk). – Klicko­kratin: Mediekrisens första offer är sanningen (länk) är en bok från 2015 av Ulrika Kärn­borg (blogg). Balladen om Kalle Klick (länk) av Sebastian Mattsson kom ut 2020. – The rise of click­ocracy: Politics for a digital age (se Google Books) av Justin Cash (länk) kom ut 2013.

[trender] [webbpublicering] [årets nyord] [ändrad 28 december 2020]

geoblockering

  1. – geografisk begränsning av var en mobil­telefon eller en app kan användas. – En form av geoblockering är att en mobil­telefon slår larm när bäraren går utanför ett förutbestämt område. Telefonen meddelar då någon annan person eller tjänst. Det används bland annat för övervakning av barn. En annan form är att vissa appar inte går att använda på vissa platser. – Geoblockering förutsätter att telefonen har GPS eller annan teknik för positions­bestämning med tillräckligt hög precision. – På engelska: geofencing. – Se också geoslaveri;
  2. – se geostaket (virtuellt staket);
  3. – hinder för användare från vissa geo­grafiska områden att komma åt visst material på nätet. Det kan vara:
    • censur: diktaturer blockerar besök på regimkritiska sajter på internet, eller på andra sajter som regimen ser som olämpliga. – Se internet­ridån;
    • – motiverat av upphovs­rätt. Företag som tillhanda­håller musik, film och annat material på internet har ofta bara tillstånd från upphovsrättshavaren att sprida materialet i vissa länder. Därför blockerar de tittare från andra länder.

– Geo­block­ering av typ 3 utgår oftast från besökarens IP‑adress, som kan knytas till en viss plats. Det leder till att en kund som betalar för en videotjänst på nätet inte kan använda tjänsten om hon loggar in från ”fel land”, till exempel på semestern. Det har naturligtvis lett till klagomål. Å andra sidan är det relativt lätt att kringgå geoblockering genom att använda en anonymiseringstjänst eller VPN, som byter ut IP‑adressen. – I december 2015 lade EU‑kommissionen fram ett förslag om att förbjuda geoblockering, se artikel i Computer Sweden: länk; och pressmeddelande från EU från november 2017: länk. EU antog därefter 2018 en förordning mot obefogad geoblockering – se EU:s webbsidor.

– Geo­block­ering var ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk). – På engelska: geoblocking, geo-blocking. – IDG:s artiklar om geoblockering: länk.

[censur] [geo] [upphovsrätt] [årets nyord] [övervakning] [ändrad 12 mars 2020]

Viralgranskaren

en nerlagd sajt som granskade påstå­enden som cirkulerade på internet. – Sajten drevs av tidningen Metro och lades ner i augusti 2019 när tidningen Metro lades ner. – Viralgranskaren påminde om amerikanska Snopes. Viralgrans­k­a­ren utsågs 2015 till Årets folkbildare. Se Metros webb­sidor (länk). – Viralgranskaren utvecklade ett tillägg till webbläsaren Chrome som varnar för sajter med falska nyheter, se här (finns kvar i augusti 2020). Jämför med B.S. Detector. Viralgranska­ren instiftade också Källkritikens dag. – I maj 2017 sade Metros dåvarande ägare Mats Qviberg i en intervju i Nyheter idag att en av jour­nal­ist­er­na som skriver i Viralgranskaren är en ”stalinist som vi borde bli av med”, vilket ledde till att TV4 sa upp samarbetet med Metro och till att Stor­stock­holms Lokaltrafik, SL, övervägde att säga upp samarbetet med Metro, som dittills hade distribuerats gratis i tunnelbanan. Qviberg sålde den 21 maj 2017 sina aktier i Metro för en krona. – Se också viral och vandrings­­sägen samt läs om Bluffakuten och sajtkoll.se†. – Viralgranska var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[källkritik] [nerlagt] [årets nyord] [ändrad 31 augusti 2020]

giggekonomi

den del av arbets­marknaden som består av tillfällighetsjobb (på engelska gig, på svenska gigg) som förmedlas genom tjänster på internet. Exempel: Amazons Mechanical Turk eller taxikörning för Uber. – De som arbetar i gigg­ekonomin kallas på svenska ibland för giggare. De har ofta inte normala anställningsvillkor, arbetarskydd, sjukförsäkring etcetera. Ofta förväntas de vara ständigt tillgängliga för att ställa upp med kort varsel (se appföretag). – På engelska: gig economy. – Gigekonomi (stavat så) var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk), och giggare var ett av årets nyord 2021 – se isof.se… och spraktidningen.se…). Det kallas också för gigifiering. – Se också apparbete, crowd labor, human cloud, mekanisk turk, plattformsföretag, prekariat och SMS-anställning.

[giggekonomi] [årets nyord] [ändrad 9 maj 2023]