(block chain, blockchain) – en komplett, distribuerad lista, uppdelad i block, över transaktioner som berör ett digitalt objekt. Syftet med blockkedjor är att det ska vara omöjligt att manipulera informationen som finns i dem. – Att listan (en liggare) är distribuerad innebär att den finns i identiska exemplar på många datorer. Att den kallas för kedja beror på att den är indelad i delar, block, där varje nytt block innehåller ett kondensat (hash) av det föregående blocket. (Jämför med sidorna i en kassabok, där varje ny sida börjar med summan av transaktionerna på den föregående. I en blockkedja är matematiken mer avancerad.) Varje dator signerar med sin elektroniska signatur. – Upplägget ska göra det omöjligt att förfalska informationen som har lagrats. Varje ny transaktion måste nämligen godkännas av ett antal datorer i blockkedjans nätverk. De har redan blockkedjan med alla tidigare transaktioner, och kan därför kontrollera att inga värden har ändrats sedan sist. De kan också kontrollera att den som gör transaktionen har rätt att göra det. Om allt stämmer godkänner de transaktionen och lägger den till listan (det aktuella blocket). – Blockkedjan är grunden för den kryptovalutan bitcoin. Alla betalningar med bitcoin registreras permanent i en blockkedja för varje värdebärare. (Värdebäraren är den sifferserie som anger ett bestämt belopp i bitcoin.) Blockkedjan följer med sifferserien när man gör en betalning, och den kopieras också på ett antal datorer i bitcoinnätverket. Det finns däremot ingen central server. För att betalningen ska godkännas måste blockkedjan vara likadan hos betalningen och hos ett antal datorer i bitcoin‑nätverket. För att manipulera data i en blockkedja måste man alltså:
- – göra intrång i alla datorer i bitcoin-nätverket och göra samma ändring i alla, och dessutom
- – forcera krypteringen.
– Alla transaktioner krypteras nämligen, och blockkedjan lagras i krypterad form. – Om det skulle dyka upp två identiska värdebärare (alltså sifferserien som visar betalningens belopp) räknas den som har längst blockkedja som den äkta, och den andra blir ogiltig. – Blockkedjetekniken har anammats i många andra sammanhang än bitcoin. Blockkedjor kan användas för andra elektroniska betalningar, men också för att säkra andra elektroniska data, till exempel textdokument. Nackdelen är att blockkedjan kan bli mycket lång. Läs också om smarta kontrakt. – Blockkedjan blev känd 2008 genom pseudonymen Satoshi Nakamotos artikel om bitcoin. Men principen går tillbaka på Stuart Habers och W Scott Stornettas artiklar från 1991 – se immutablerecord.com…. – Blockkedja var ett av årets nyord 2017 enligt Språktidningen (länk) och Språkrådet (länk). En del företag anser att ordet har blivit uttjatat och föredrar att tala om digital ledger technology, DLT. – Läs också om projektet Corda och om kondensatkedja. – IDG:s artiklar om blockkedja: länk.
[kryptovalutor] [blockkedjor] [kryptering] [årets nyord] [ändrad 3 september 2022]
- – förkortning för Open financial exchange – en avvecklad standard för utväxling av ekonomiska data över internet. Den användes främst i USA. Inget nytt tycks ha hänt sedan 2008. – OFX lanserades 1997 av företagen
Checkfree (numera del av Fiserv, länk), Intuit (länk) och Microsoft. Det var en öppen standard;
- – en brittisk betalningstjänst, se ofx.com.
[betalningar] [förkortningar på O] [ändrad 8 maj 2019]
elektroniska pengar med hög nivå av anonymitet för de som köper och säljer. – Zcash påminner om Bitcoin, men har inga allmänt tillgängliga förteckningar över betalningar (distribuerade liggare). I stället används nollkunskapsbevis för att bevisa att betalningar är giltiga. Det innebär att den som betalar kan bevisa att hon har betalat och att betalningen har täckning, men beviset säger inget om transaktionen. En utomstående som avläser trafiken på Zcash-nätverket kan se att en betalning har skett, men inte vem som betalar, inte vem som tar emot betalningen och inte heller vilket belopp som betalades. – Zcash utvecklas av Zooko Wilcox (länk) och debuterade den 28 oktober 2016. – Läs mer på z.cash.
[kryptovalutor] [ändrad 25 augusti 2017]
tjänst som underlättar betalningar genom internet från kundens eget bankkonto. – Säljande företag som använder betalningsinitiering har en länk för det på sin webbplats. När kunden väljer det sättet att betala får kunden välja bank (eller annat betalningssätt, som Paypal). Då öppnas ett fönster från kundens egen bank. Kunden loggar in, betalningsuppgifterna fylls i automatiskt, och om allt stämmer kan kunden godkänna betalningen på vanligt sätt, till exempel med e-legitimation. – Det företag som tillhandahåller tjänsten för betalningsinitiering hanterar inte pengarna som överförs. – På engelska: payment initiation.
[betalningar] [ändrad 22 augusti 2019]
betala genom att hålla ett köpkort intill kortläsaren. – Ordet blippa användes först av ICA som benämning på hur man använder de nya kontaktlösa kortläsare som infördes 2016. Det krävs köpkort som är anpassade för tekniken. Kunden behöver alltså inte dra kortet eller stoppa in det i en springa för att betala, och det behövs normalt ingen PIN för mindre belopp, men butikerna kan ta stickprov där de kräver PIN. – Se ICA:s webbsidor (länk). – Läs också om ordet blip.
[betalningar] [kontaktlöst] [ändrad 7 januari 2021]
- – pip från elektronisk anordning;
- – se blippa och blipp;
- – Blip – en nerlagd svensk sajt för spel och chatt. Den hette först TV4 Spel, men bytte namn 2003 till Blip. Sajten lades ner i januari 2011;
- – BLIP – Bluetooth local infotainment point – ett slags basstation för Bluetooth, uppvisad 2001 av Ericsson. Tanken var att den bland annat skulle kunna byggas in i reklampelare för att sprida reklam trådlöst till förbipasserande. Dess senare öden är okända;
- – på svenska: hicka, blipp – kortvarig större förändring av börskurs eller annan trend.
[aktiehandel] [användargränssnitt] [betalningar] [kontaktlöst] [spel] [ändrad 9 maj 2023]
rabattpoäng från postorderföretaget Amazon. En coin är värd en amerikansk cent. Coins används för köp av appar och spel från Amazons appbutik. De kan inte lösas in eller överlåtas. Man kan också vinna coins i spel. – Se Amazons webbsidor.
[betalningar] [ändrad 23 mars 2018]
en amerikansk betaltjänst som baseras på en app för smarta mobiler. – Venmo liknar Swish. Man kan skicka pengar till alla som också har ett Venmokonto. Beloppet dras direkt från ett bankkonto som är knutet till Venmokontot. – Se venmo.com.
[betalningar] [ändrad 6 januari 2020]
- – kontakt där man kan ansluta elektrisk eller elektronisk utrustning. Det kan vara allt från vägguttag för elektrisk ström till minneskortsuttag. – På engelska: outlet eller socket;
- – uttag av pengar, på engelska withdrawal.
[betalningar] [elektrisk ström] [kablage] [ändrad 23 september 2019]