(AFF) – eller advance fee scam – se Nigeriabrev.
Kategori: bluff och båg
AFF ⇢
– advance fee fraud – se Nigeriabrev.
[bluff och båg] [förkortningar på A] [it-relaterad brottslighet]
lonelygirl15
en videoserie som publicerades 2006—2008 på Youtube. Den verkade vara en genuin videoblogg från den 15‑åriga tjejen ”Bree”. Så småningom blev det känt att ”lonelygirl15” var en bluff. ”Bree” spelades av skådespelerskan Jessica Rose (länk), och manuset skrevs av professionella manusförfattare.
[bluff och båg] [fiktiva namn] [ändrad 18 januari 2018]
grift
mindre vanligt engelskt ord för bedrägeri, lurendrejeri. – Jämför med fraud och scam.
[bluff och båg] [juridik] [ändrad 26 november 2017]
skrämselprogram
(scareware, fearware) – program som, genom att varna för äkta eller påstådda faror, försöker lura användaren att köpa program som stoppar virus eller andra hot, som ofta inte existerar, eller att besöka skadliga webbsajter. – Skrämselprogram kan varna för icke existerande datavirus eller för spionprogram, och sedan rekommendera användaren att skaffa ett program som påstås ta bort det obefintliga problemet. Andra skrämselprogram är rena hyss. – Skrämselprogram kan spridas som datavirus eller smusslas in med andra program. När ett skrämselprogram har kommit på plats gör det att varningar visas på bildskärmen.
[bluff och båg] [skadeprogram] [ändrad 16 mars 2020]
spoof card
tjänst i USA för falsk nummerpresentation. – Se caller ID spoofing och spoofing. – SpoofCard är namnet på ett av flera företag som erbjuder den tjänsten. Det kallas för card för att kunden får ett kort som hon sätter in pengar på för att betala i förskott.
[bluff och båg] [kort] [telefoni] [ändrad 12 januari 2019]
crap
skräp, skit – felaktiga, vilseledande eller värdelösa påståenden på internet. (Eller i andra forum.) Till exempel Nigeriabrev, infodemier, internetbluffar, kräkpost, glurges och vandringssägner. – Se också bogus och crap detection.
[bluff och båg] [fel] [källkritik] [ändrad 12 december 2017]
scam
- – bedrägeri, svindel, bluff, blåsning, bondfångeri – det att man lurar människor att betala för något som de aldrig får. Alternativt att de betalar dyrt för något värdelöst. – Ordet scam används i synnerhet, men inte enbart, om genomarbetade bedrägerier där bedragarna anstränger sig för att dupera offren genom att tillverka förfalskningar, bjuda på dyra middagar, utge sig för att vara betydelsefulla personer och på andra sätt. – Om varför även kunniga och intelligenta personer ibland faller för bedrägerier, se den brittiska forskningsrapporten The psychology of scams (länk). – Exit scam är ett slags bedrägeri där en till synes seriös verksamhet först tar emot betalning för varor och tjänster som faktiskt levereras, men när försäljningen tagit fart slutar att leverera, tar inbetalade pengar och sticker (se också ponzibedrägeri). Kallas också för rug pull eller pull‑the‑rug scam. – Jämför med fraud, hoax, spoof, Nigeriabrev och tech grifter samt Re:scam och scam baiting;
- – SCAM, se Standard content archive management.
[bluff och båg] [förkortningar på S] [informationshantering] [juridik] [källkritik] [ändrad 30 december 2022]
PostNordbluffen
en gisslanattack som spreds i Sverige i september 2015. – Det var ett förfalskat meddelande, som utgavs vara från PostNord, om att mottagaren hade ett paket att hämta ut. För att kunna hämta ut paketet måste mottagaren visa upp en avi, som bifogades mejlet. Men om mottagaren klickade på länken till avin så krypterades datorns hårddisk. Datorn blev då omöjlig att använda. Men på bildskärmen visades ett meddelande om att man kunde få datorn upplåst för 300 dollar eller mer. Det falska mejlet har spårats till Ryssland. (PostNord skickar aviseringar om paket med SMS, e‑post eller papperspost, men bifogar inte avierna som bilagor till e‑post.)
[gisslanattacker] [ändrad 9 september 2021]
likejacking
gilla-kapning, gilla–nappning – manipulation av Gilla-knappen i Facebook. Började i juni 2010. Användarna lockas att klicka på en länk i Facebook, men när de gör det klickar de i själva verket på knappen Gilla. Det gör att länken hamnar på användarens sida i Facebook, varpå användarens vänner ser den, klickar på länken och råkar ut för samma sak. Manipulationen tycks inte ställa till någon direkt skada, förutomm att den lägger till oönskad information.
[bluff och båg] [sociala nätverk] [ändrad 15 mars 2018]