- – (no SQL, alternativt: not only SQL) – en typ av databaser som inte följer de strikta kraven på relationsdatabaser. – Kraven på NoSQL‑databaser är att de ska kunna bli mycket stora och vara skalbara, snabba, tillgängliga över internet och kunna hantera många olika typer av information. Det är däremot inte så viktigt att man kan ställa komplicerade frågor (queries): benämningen NoSQL syftar på att man inte behöver kunna ställa frågor med frågespråket SQL till denna typ av databaser. – Ibland kallas NoSQL för
no database, men det är fel: en NoSQL‑databas är en databas, även om det inte är en relationsdatabas. – Det finns inga bestämda kriterier för hur en NoSQL‑databas ska vara uppbyggd: se till exempel nyckel‑värde‑databas och dokumentorienterad databas. – NoSQL‑tekniken har utvecklats av en rörelse som växte fram i slutet av 00‑talet. Den föranleddes kanske främst av de datamängder som sökmotorer analyserar och indexerar, alltså webbsidor och bloggar, som mest består av löpande text, och därför inte kan hanteras som traditionella tabelliknande databaser. – Se denna länk. – Läs också om den motsatta strömningen YeSQL;
- – NoSQL (länk) är namnet på en databashanterare som inte har något med NoSQL‑rörelsen att göra. Den är till för konventionella relationsdatabaser, men den använder inte SQL som frågespråk.
[databaser] [ändrad 8 november 2017]
satsning på användning av frågespråket SQL även på databaser som inte är uppbyggda som tabeller. (Sådana databaser som alltså inte är relationsdatabaser.) – Förespråkare av YeSQL hävdar att även textdokument kan göras sökbara med SQL. Läs en förklaring på webbplatsen High Scalability (länk). – Ordet: Anspelar på NoSQL.
[databaser] [ändrad 22 maj 2020]
flerspråkig. Om datorprogram: skrivet i två eller flera programspråk. Om databashanterare: som kan hantera olika typer av databaser på ett enhetligt sätt. – På engelska: polyglot.
[databaser] [programspråk] [ändrad 29 juli 2020]
(Codd’s twelve rules) – tolv regler för hur relationsdatabaser ska vara uppbyggda, framlagda 1985 av relationsdatabasens upphovsman E F Codd†. Hela listan finns på Wikipedia. Det ska tilläggas att det troligen inte finns en enda relationsdatabas som tillämpar alla tolv reglerna till punkt och pricka.
[databaser] [ändrad 4 juni 2017]
(data mining, även information mining, på svenska informationsutvinning) – sökning efter mönster och samband i stora datamängder. – Datautvinning görs med speciella, kraftfulla datorprogram. De letar efter sådant som:
- – samtidiga samband (företeelser som uppträder samtidigt eller under samma omständigheter);
- – sekventiella samband (företeelser som brukar uppträda i en bestämd ordning);
- – kategorisering (gruppering efter nyupptäckta mönster);
- – samhörighet (gruppering efter andra samband, se affinitetsanalys) och:
- – förutsägelser (prediktiv analys).
– I detaljhandeln används datautvinning bland annat för att ge bättre exponering av varorna. Ett klassiskt exempel är en amerikansk stormarknadskedja som upptäckte att försäljningen av både öl och blöjor ökade på fredagar. När dessa varor placerades intill varandra ökade försäljningen av båda. Förklaringen var att småbarnspappor brukar handla just på fredagar. – Se också audio mining, textutvinning, stämningsanalys, crowd mining och big data.
[analys] [databaser] [handel] [ändrad 11 mars 2018]
ett frågespråk för RDF, alltså ett frågespråk som kan söka och ändra i en databas i formatet RDF. – SPARQL har fastställts som standard av webbens ledningsgrupp W3C, och är ett av verktygen för den semantiska webben. Namnet påstås stå för SPARQL protocol and RDF query language – en rekursiv förkortning. Uttalas som engelska sparkle. – Läs mer på W3C:s webbplats (länk) (från 2008).
[databaser] [rekursiva förkortningar] [webben] [ändrad 15 juni 2018]
- – på engelska record – i databaser: sammanhörande data om en person, ett föremål eller en händelse. Brukar visas som en rad (row) i en tabell. Varje post består i sin tur av ett eller flera fält, som namn, adress, telefonnummer. Posten identifieras av ett nyckelfält, till exempel personnummer;
- – a post – ett inlägg (i diskussion på internet). Den engelska termen post eller posting används ofta på svenska i denna betydelse. Skriv hellre inlägg. – To post – att göra ett inlägg (i diskussion på internet), att publicera ett inlägg, att göra ett inlägg; även att posta (med engelskpåverkat uttal – ”Hon har postat det på Facebook”). Ursprunglig betydelse av engelska to post är att sätta upp eller att anslå [ett plakat];
- – kort för post-production. – ”We’ll fix it in post” – ”vi rättar till det i postproduktion”, ofta underförstått: ”vi skjuter upp problemet tills vidare”.
– Se också item och e‑post.
[databaser] [diskussioner] [jargong] [ändrad 4 september 2018]
dokumentorienterad databas – typ av databas där innehållet är lösare strukturerat än i en relationsdatabas. Databasen är uppdelad i dokument i stället för i poster (som i en relationsdatabas). Dokumenten innehåller sökbar information, som namn, adress, telefonnummer och annat. Skillnaden är att informationen kan vara ordnad på olika sätt i olika dokument, och mer eller mindre komplett. Det finns inga tomma fält, som det kan finnas i en relationsdatabas, och det är enkelt att lägga till information. Dokumentorienterade databaser är ett slags NoSQL-databaser. – På engelska: document-oriented database eller document-oriented store.
[databaser] [dokument] [ändrad 8 november 2017]
(key-value database, key-value store) – ett slags databas som är lösare strukturerad än en traditionell relationsdatabas. Den gör data sökbara genom principen nyckel‑värde. I en nyckel‑värde‑databas har man stor frihet att variera den information som är knuten till en viss nyckel, medan en traditionell relationsdatabas har ett givet antal fält som informationen ska passas in i. Modellen anses ha fördelar för många typer av information som inte är så enhetligt strukturerad. En nackdel är att sökningar med SQL inte fungerar. – Se också NoSQL.
[databaser] [ändrad 28 oktober 2018]