jiffy

– engelsk jargong för kort tid, ett ögon­blick:

  1. – tiden mellan två signaler från datorns tidgivare (system timer inter­­rupts). Den tiden varierar mellan olika datorsystem. Brukar mätas i millisekunder;
  2. – i datoranimering: 1/100 sekund. Mått­enhet för tiden mellan två bildvisningar i en film;
  3. – om växelström: tiden som en vågrörelse tar, i Sverige alltså 1/50 sekund.

[datoranimering] [datorns konstruktion] [elektrisk ström] [ändrad 9 april 2018]

fabric

  1. – allmänt: tätt sammankopplat nätverk i form av ett rutnät. Varje enhet kan kommunicera direkt med sina grannar. Alternativt: att enheterna är samman­­kopplade så att varje enhet direkt kan kommunicera med varje annan enhet i nät­verket. Kan på svenska kallas för flätverk eller sammanflätat nätverk. Rut­­näts­­lik­nande nät­verk kallas också för matriser. – Tekniken används i hög­­pres­ter­ande grupper av servrar där det är viktigt att infor­ma­tions­­över­­för­ingen går mycket snabbt. Flätverkets struktur gör att data­­över­­för­ingen de­cen­tra­li­seras: ett par enheter kan kom­mu­ni­cera med var­andra utan att ta kapacitet från ett annat par som kom­mu­ni­ce­rar samtidigt. – Se också switched fabric;
  2. – se computing fabric;
  3. – se växelmatris;
  4. – se nanofabric.

– Engelska fabric betyder vanligtvis väv, textil, flät­verk. Det kan inte översättas med fabrik.

[datorns konstruktion] [hårdvara] [nätverk] [ändrad 30 januari 2018]

bootstrap

to bootstrap – att starta en dator – att köra den automatiska process som läser in datorns operativ­­system från lagringsminnet till arbetsminnet (RAM). Detta är nödvändigt därför att arbets­­­minnet är ett flyktigt halvledar­­­minne som töms på alla data när man stänger av datorn. På engelska säger man oftast bara to boot, vilket ofta för­­svenskas till boota, men säg hellre starta. Äldre svensk term: själv­­in­mat­ande ladd­ning. – Bootstrap står för lift oneself by the boot­­straps, ordagrant: ”lyfta sig själv i stövelstropparna” – lyfta sig själv i håret. Det syftar på en para­­dox: när man startar datorn finns det inga program i arbetsminnet: alltså måste datorn läsa in pro­gram från lagringsminnet (hårddisken eller SSD:n), men då behövs det ett program som säger åt datorn att göra det, och hur får man datorn att läsa in det programmet? Datorn måste alltså lyfta sig själv i håret. (Jäm­­för med en bil med bensinmotor, som måste ha en elektrisk startmotor för att gå igång.) Lösningen på para­­­doxen är att datorn har ett start­­­program (förr BIOS, numera UEFI) som är permanent lagrat i ett fast minne. Det raderas alltså inte när datorn stängs av.

[datorns konstruktion] [ändrad 13 augusti 2019]

Hypertransport

en teknik för sammankoppling av komponenter på datorns kretskort – en ersättning för bussar. – Hypertransport sammankopplar alla anslutna komponenter direkt med snabba enkelriktade förbindelser med begränsad bandbredd (små datamängder). Som helhet ger tekniken hög kapacitet för dataöverföring mellan komponenterna. – Hypertransport utvecklas av ett konsortium, grundat 2001, som består av företag som AMD, Apple, Cisco, Sun† och Transmeta†. – Läs mer på hypertransport.org.

[datorns konstruktion] [hårdvara] [sammankoppling] [ändrad 13 september 2019]

ord

  1. – (datorord, maskinord) – i datorteknik: datamängd som kan flyttas i en enda operation från arbets­minne till processor, och som kan korttidslagras i ett register i processorn. Ord­längden, som anges i bit, är en viktig egenskap hos datorer och operativ­system: en 64‑bitars­pro­cessor är mycket mer kraft­full än en 32‑bitarsprocessor, men bara om operativ­system och program är anpassade för den ord­längden. – Det var när den vanliga ordlängden var 8 bit som byte fick betydelsen 8 bit;
  2. – se sökord;
  3. – se ordbehandling.

[datorns konstruktion] [processorer] [ändrad 15 augusti 2019]

Harvardarkitekturen

(Harvard architecture) – en tidig princip för datorkonstruktion, karakteriserad av separata minnen för program och data. Harvardarkitekturen användes bland annat 1946 i datorn Mark I på Harvard, men den slogs snart ut av von Neu­mann‑arki­tekturen. Harvardarki­tekturen hade vissa fördelar, till exempel att processorn kunde läsa in instruktioner och data samtidigt. I vissa nyare datorer tillämpas en blandning av von Neumann- och Harvard­arkitekturerna. – Mer i Wiki­pedia.

[datorns konstruktion] [it-historia] [ändrad 22 december 2018]

digital

  1. – uttryckt med siffror – om information och mätningar: uttryckt i sifferform och som exakta tal. Vid behov avrundas talen. Alter­na­tivet är analog. – An­led­ningen till att datorer arbetar med data i digital form är att digitala data kan be­ar­betas och kopieras gång på gång utan att det blir svårare för datorn att avläsa informationen rätt. Even­tu­ella fel kan rättas till med hjälp av kontroll­tal. Analog information försämras däremot varje gång den kopieras. – Ob­ser­vera att det vanliga decimala talsystemet med siffrorna 0—9 är precis lika digitalt som det binära talsystemet med ettor och nollor – det som används i datorer. Skillnaden är praktiskt betingad, inte prin­ci­piell. – Se också numerisk;
  2. – allmänt ord för sådant som är baserat på inter­net och data­teknik, som det digitala sam­hället, till exempel i uttryck som den digitala klyftan och digitalisering. – Jäm­för med cyber och e-;
  3. – företaget Digital†, se Digital Equipment Corporation† (köpt av Hewlett‑Packard);
  4. – i andra sammanhang: som görs med fingrarna, som har att göra med fingrarna.

[datorns konstruktion] [datorvetenskap] [företag] [matematik] [uppköpt] [ändrad 13 september 2019]