i webbläsare: ej acceptabel – felkod som meddelar att den anropade webbservern inte kan leverera den information som besökaren har bett om. Felet brukar gälla kodning, teckensystem, språk eller liknande – det är inte en form av censur (se 451). Ofta är det något som är inställt i webbläsarens inställningar. Felkod 406 förekommer numera sällan – webbservrarna brukar vara inställda för att leverera något som ligger så nära det efterfrågade som möjligt. – Mer i RFC nummer 7231: länk.
[felkoder] [rfc] [webben] [ändrad 29 april 2020]
felkod på webben: sidan som du söker finns inte på denna webbserver längre, och det finns ingen annan webbadress (URL) att hänvisa till.
[felkoder] [4 juni 2017]
man bör kunna hitta den information man söker på webben med högst tre musklick. Om användarna behöver klicka fler än tre gånger tror man att de tröttnar och ger upp. – Regeln formulerades 2001 av Jeffrey Zeldman (zeldman.com) i boken Taking your talent to the web, och den anses av många vara felaktig och föråldrad. Se till exempel denna artikel (från 2019) på Nielsen Norman Groups webbsidor. – Även: 3‑klicksregeln. – På engelska: the three-click rule eller the 3‑click rule.
[lagar] [webbpublicering] [ändrad 12 augusti 2019]
ett bibliotek med JavaScript-kod, avsedd för programmering av dynamiska grafiska användargränssnitt. Med att de är dynamiska menas att de kan förändras medan de visas utan att man behöver läsa in sidan på nytt. – React har i praktiken i slutet av 2010-talet blivit ett mycket spritt utvecklingsverktyg för webbplatser. – React utvecklades av Jordan Walke (stavas så), utvecklare på Facebook. Facebook tog det i bruk 2011. Sedan dess har många andra organisationer börjat använda React. Det kan användas fritt. – Kallas också för React.js och ReactJS. – React ska inte förväxlas med ReactOS. – Se reactjs.org.
[programmering] [webbpublicering] [ändrad 23 september 2020]
- – kort för technology, alltså it;
- – se .tech.
[ord och namn på -tech] [privata toppdomäner] [språktips] [ändrad 1 januari 2023]
en landsdomän som ofta används av it‑företag. Det har i praktiken blivit en allmän toppdomän. – .io är egentligen landsdomän för Brittiska territoriet i Indiska oceanen (se Wikipedia), även känt som BIOT eller Chagosöarna. .io står alltså för Indiska oceanen. Domänen .io administreras av nic.io (nic.io), och används av företag i hela världen, kanske därför att förkortningen .io kan tolkas som I/O (input/output). – Chagosöarna är föremål för en tvist mellan Storbritannien och Mauritius, som gör anspråk på öarna. Internationella domstolen i Haag (länk) och FN (länk) har 2019 uppmanat Storbritannien att överlämna öarna till Mauritius. Hela befolkningen på Chagosöarna tvångsförflyttades mellan 1967 och 1973 för att USA skulle kunna bygga en flygbas på den största ön, Diego Garcia. All befolkning på öarna, ungefär 3 000 personer, sedan dess är amerikansk och brittisk militär personal. Det är ovisst vad som händer med landsdomänen .io ifall Chagosöarna överlämnas till Mauritius.
[landsdomäner] [ändrad 4 juni 2019]
en tjänst för anonym registrering av domäner. – Njalla registrerar domäner på begäran av sina kunder, men efter registreringen står Njalla som ägare av domänen. Kunden disponerar domänen och kan publicera webbsidor på den, men kunden kan inte spåras. – Njalla startades i april 2017 av Peter Sunde Kolmisoppi, en av grundarna av Pirate Bay. I oktober 2020 blev IPredator† del av Njalla. – Se njal.la. – Namnet: Njalla är ett samiskt ord för stolpbod eller härbre: ett litet förrådshus byggt på en stolpe för att det ska vara svåråtkomligt för djur.
[dold identitet] [domäner] [ändrad 22 september 2021]