ett system för publicering av dokument på internet. – Gopher lanserades 1991, och påminner om webben, som kom senare samma år. Den viktigaste skillnaden är att ett webbdokument kan ha länkar till andra dokument i själva texten. Men i Gopher är dokumenten rena textfiler (bilder kan ingå), och länkar till andra dokument visas separat. Redan i mitten av 1990‑talet hade webben trängt undan Gopher. – Gopher är ett strukturerat sätt att ordna dokument i ett filsystem och publicera filsystemet på internet så att andra kan söka i det och hämta dokument. Det kräver betydligt mindre resurser (i form av kraftfulla och snabba datorer) än webben. Därför har Gopher fortfarande förespråkare (2017), och det finns fortfarande Gopherservrar som är aktiva. Webbläsare brukar kunna hämta och visa dokument från Gopher, men på andra hållet går det inte. – Gopherdokument är sökbara, och det finns två sökmotorer för Gopher, nämligen Veronica och Jughead (jämför med Archie†). – Läs mer i Wikipedia och läs The Gopher Manifesto (länk, brukar fungera även om den är överstruken). – Namnet:Gopher, kindpåsråtta, är en symbol för Minnesota och University of Minnesota där Gopher utvecklades. Ordet kan också uttalas likadant som gofer – budpojke.
domännamn som är komplett och därför inte kan tolkas på fler än ett sätt. – Ett fullständigt domännamn ska innehålla alla led (etiketter) i domännamnet och sluta med den punkt som står för rotzonen. Exempel: it‑ord.idg.se. är ett fullständigt domännamn, men it‑ord.idg.se är ett ofullständigt domännamn. – Vanligtvis utelämnar man den sista punkten i webbadresser (URL:er), men den är obligatorisk när man registrerar en domän i DNS‑systemet. Att det går bra utan den avslutande punkten i många andra sammanhang beror ofta på att applikationer som webbläsare lägger till punkten automatiskt. De utgår från att domänen som står sist i domännamnet (till exempel .com eller .se) ligger direkt under rotzonen. – I system för datakommunikation inom en organisation förekommer ofta att man för de resurser som finns i systemet (för interna länkar) bara behöver ange ett partiellt domännamn: man utelämnar den del som är gemensam för alla resurser och anger bara den del som särskiljer. – På engelska heter det fully qualified domain name, förkortat FQDN. På svenska förekommer översättningen fullt kvalificerat domännamn, som språkligt sett är fel, eftersom engelska qualify i detta sammanhang inte är samma sak som svenska kvalificera.
ett program som automatiskt skriver artiklar till Wikipedia. – Lsjbot bygger på en mjukvarurobot som samlar in information från webbsidor och databaser på internet. Informationen sammanställs till Wikipedia-artiklar. En ansenlig del av artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia är skrivna av Lsjbot. En del av dem är lite konstiga, särskilt ifall de inte har redigerats av människor. I april 2016 uppgick antalet artiklar skrivna av Lsjbot till tre miljoner. Senare har många av dem tagits bort eftersom de anses ointressanta, är omöjliga att belägga eller innehåller fel (se artikel i Svenska Dagbladet). – Lsjbot har utvecklats av den svenska forskaren Sverker Johansson (länk). Sverker Johanssons fru är från Filippinerna, vilket förklarar varför många artiklar på Wikipedia finns bara på svenska och cebuano, ett vanligt språk på södra Filippinerna (se Wikipedia: länk). – Se detta föredrag av Sverker Johansson på Youtube.
felkod på webben: permanent flyttad – moved permanently. – Meddelandet ingår i protokolletHTTP och dess efterföljare HTTPS. – Nummer som börjar på 3 anger att webbservern omdirigerar anropet till en annan webbadress(URL). Siffrorna efter 3:an står för specifika fel. I detta fall är är felet – alltså det att sidan som besökaren försöker hämta har flyttats till en annan webbadress – beständigt. Besökaren bör alltså ändra i sina bokmärken och eventuellt i kodade länkar.
en funktion för att dela upp webbläsaren Firefox i flera åtskilda avdelningar (containers). – När man besöker en webbsida väljer man vilken av avdelningarna man vill använda för besöket. Avdelningarna beter sig i de flesta avseenden gentemot webbservrar som om de var separata webbläsare. – Funktionen kommer med fyra förinställda avdelningar: arbete, hem, ekonomi och shopping. Det ska bli möjligt att lägga till fler. – Kakor och vissa andra data sparas i separata filer, en för varje avdelning. När man är inne i avdelningen för, till exempel, arbete besväras man därför inte av marknadsföring som aktiveras av kakor från avdelningen för shopping. Om man har flera konton i samma webbaserade tjänst kan man ha dem öppna samtidigt i varsin avdelning. – Firefox Containers introducerades 2016 i Firefox Nightly, vilket innebar att funktionen då inte var färdigtestad. – Se Mozillas wiki.
