en satsning på ett standardiserat system för att göra annoteringar på webbsidor. – Med annoteringar menas marginalanteckningar, kommentarer, förstrykningar och annat. Man ska kunna göra sådana på webbsidor på samma sätt som i en tryckt bok eller tidskrift, men webbannoteringarna ska ligga i ett särskilt ”lager” som är kodat separat från själva webbsidan. Var och en ska kunna göra egna annoteringar, men man ska kunna utbyta och dela annoteringar med andra om man önskar. – Annotating all knowledge bildades 2015 på initiativ av det amerikanska företaget Hypothes.is (länk) och finns på hypothes.is/annotating‑all‑knowledge (från 2017). Många universitet, bibliotek och bokförlag har anslutit sig.
[arkiv och bibliotek] [informationshantering] [webben] [ändrad 9 juli 2017]
(tracker, tracking program, web site visitor tracking program) – program som kartlägger en besökares surfvanor. – Sådana program installeras i smyg på besökarens dator när hon är på kartläggarens webbsidor. Spåraren registrerar sedan vilka webbsidor besökaren besöker och när. Kartläggaren kan också se hur länge besökaren har en webbsida öppen: annars ser man bara när besökaren hämtar sidan från webbservern. – Spårare används ofta för att kartlägga individuella besökares beteende för att underlätta personanpassad reklam. Men det kan också installeras för att spionera på besökaren i mer eller mindre skumma syften. – Spårare kan avlägsnas, och det finns program som hittar spårare och avlägsnar dem.
[skadeprogram] [webbreklam] [ändrad 28 december 2018]
en webbläsare som minskar antalet annonser som visas, och som blockerar spårare. – Brave har utvecklats under ledning av Brendan Eich (länk), som tidigare grundade Mozilla, och släpptes som beta i januari 2016. – Se brave.com.
[webbläsare] [ändrad 22 augusti 2019]
(mouseover) – dragning av muspekaren, utan att man klickar, över en del av en webbsida (en pekpunkt). Kallas också för att svepa med musen. Det kan ibland utlösa en händelse, till exempel att en bild förändras eller byts ut, eller att en dold länk blir synlig. – Mouseover var från början en funktion i Javascript, men funktionen ingår numera i många program för bild- och grafikframställning. – Jämför med mouseout (bortdragning), dröja och hover (sväva, dra) samt minsvepning.
[grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 16 oktober 2019]
eXtensible linking language – standard för hantering av webblänkar i XML. Möjliggör mer flexibel och kraftfull hantering av länkar. XLL består av XLink och XPointer.
[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 23 juni 2017]
grafisk HTML-editor – ordbehandlare för framställning av webbsidor: den visar hur texten kommer att se ut i webbläsaren och döljer HTML‑styrkoderna. Användaren kan formatera texten med mus och menykommandon som i en ordbehandlare, men programmet översätter instruktionerna till HTML. – Se också WYSIWYG.
[ordbehandling] [webbpublicering] [ändrad 14 november 2018]
- – WWW – förkortning för World wide web;
- – vanligt, men inte obligatoriskt, första led (se etikett) i webbadresser (URL:er). Det är ett godtyckligt valt namn på domänens webbserver. Det har blivit så vanligt att många tar för givet att en webbadress ska börja med www, men det finns inget krav på det. Vad man kallar webbservern har ingen teknisk betydelse. I vissa webbläsare visas inte www i webbadresser i adressfältet om man inte klickar på adressen. – Kallas på engelska också för dubdubdub eller triple‑dub.
[förkortningar på W] [internet] [webben] [ändrad 17 december 2019]