skennyheter, stulna nyheter, återanvända nyheter – nyheter som är kopierade från en riktig nyhetssajt och som olovligen publiceras på en annan sajt som bara är till för att dra in annonspengar. De stulna nyhetsartiklarna är äkta, eventuellt med mindre ändringar, men de kan vara gamla. – Besökssiffrorna trissas upp genom att bottar (automatiska program) besöker sajten. Resultatet kan bli att ägaren av skennyhetssajten tjänar stora belopp på annonser som annars skulle ha publicerats på den riktiga nyhetssajten (eller inte alls). Bluffen är möjlig därför att annonsplatser ofta köps och säljs med automatik av datorprogram (programmatic), som inte skiljer mellan äkta nyhetssajter och skennyhetssajter. – Mänskliga besökare kan känna igen en skennyhetssajt genom dels att nyheterna inte brukar vara daterade, dels att det inte finns namn och adress till redaktionen och skribenterna. – Jämför med fake news, skräpnyheter och blogspam.
[bluff och båg] [massmedier] [webbreklam] [ändrad 29 april 2020]
Googlenappning – åstadkommande av vilseledande rankning av sökresultat i Google (eller annan sökmotor). – Googlenappning leder till att webbsidor från den verkliga innehavaren av ett namn eller en produkt i listan över sökresultat hamnar nedanför webbsidor som publiceras av någon annan, men som nämner namnet eller produkten. – Exempel: en besökare som gör en sökning på en ny produkt från, säg, Microsoft får upp en resultatlista där de översta länkarna går till ett annat företag än Microsoft. Besökaren kanske inte ens märker detta, utan tar för givet att länkarna går till Microsofts webbplats och klickar på dem. – Googlenappning kan göras genom att man köper sponsrade länkar eller genom något slags sökmotoroptimering. Syftet kan vara godartat – det andra företaget säljer en produkt som är ett komplement till Microsofts produkt – eller att ta kunder från Microsoft. I grova fall är syftet att sprida falska påståenden som besökarna ska tro kommer från, i detta exempel, Microsoft. – Stavas också Googlejacking.
[bluff och båg] [rankning] [ändrad 19 juli 2021]
”flippermönster” – ett numera vanligt sätt att läsa en sida med träffar från en sökmotor: i stället för att läsa uppifrån och ner, en rad i taget, låter besökaren blicken gå till synes planlöst, upp och ner, höger–vänster, som om hon följde bollen i ett flipperspel. Detta anses bero på att det har tillkommit bilder, videor och andra element, spridda över träffsidorna, som drar till sig uppmärksamheten. Mer i denna studie från Norman Nielsen Group.
[sökmotorer] [17 november 2019]
– search engine result page – träffsida – webbsida med resultatet av en sökning på en sökmotor.
[förkortningar på S] [sökmotorer] [17 november 2019]
(takedown) – borttagande av musik, film, video, länk eller annat från en webbsida eller tjänst på webben, vanligtvis på begäran av upphovsrättshavare eller myndighet. – Även: se delisting. – Se också staydown.
[censur] [upphovsrätt] [14 november 2019]
(CRO) – konverteringskvotoptimisering; optimering av konverteringskvoten – ansträngningar att få så hög andel konverteringar som möjligt bland de besökare som ser reklam på webben. Alltså köp eller annan interaktion med annonsören.
[marknadsföring] [webbreklam] [8 november 2019]
(DoH) – ett system för kryptering av anrop från webbläsare till DNS‑servrar. Syftet är att försvåra olovlig avläsning och manipulation, till exempel man‑i‑mitten‑attacker. Det som krypteras med HTTPS är webbläsarens förfrågan om vilken IP‑adress som motsvarar en given webbadress (URL) – se DNS. Det är IP‑adressen (en rad med siffror) som datorn måste använda för att nå den önskade webbsidan – webbadressen (som idg.se) är bara ett hjälpmedel för det mänskliga minnet. Med användning av DoH blir en sådan förfrågan en obegriplig serie ettor och nollor för den som uppsnappar förfrågan. Det krävs att både webbläsaren och DNS‑servern är anpassad för DoH. – Google (Chrome) och Mozilla (Firefox) började testa DoH under 2018. DoH är en standard som har fastställts av internets tekniska ledningsgrupp IETF som en RFC (RFC 8484). – DoH har dock mött kritik för att det försvårar filtrering av otillåtna och spärrlistade webbsidor, till exempel sådana som sprider skadeprogram.
[domäner] [kryptering] [rfc] [webben] [ändrad 30 maj 2021]
tillgänglighet till tjänster på webben och andra digitala medier. – Se lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.
[tillgängligt] [webben] [10 oktober 2019]