802.11ac

standard för wi-fi med en maximal kapacitet på över en gigabit per sekund. Sänder på frekvenser runt fem giga­hertz. Räck­vidden är kort: man får kanske bara täckning i ett enda rum. Produkter för 802.11ac började säljas våren 2012, men den definitiva stan­darden spikades först senare. Kallas sedan oktober 2018 för Wi‑Fi 5 (se denna länk). – Läs mer på IEEE:s webbsidor (länk).

[standarder] [wi-fi] [ändrad 16 februari 2019]

wi-fi

(wireless fidelity) – det vanliga systemet för trådlös datakommunikation i hem och på arbetsplatser. – Wi-fi har varit i bruk sedan runt år 2000. Det är i själva verket en serie tekniker med allt högre kapacitet, men alla är gjorda för att fungera ihop. – Wi‑fi är en märk­ning för teknisk utrust­ning som följer standarden 802.11 i någon form, och som är certifierad av branschorganisa­tionen Wi‑fi alliance. Alla wi‑fi‑märkta produkter ska fungera ihop, oavsett leverantör och datorns operativsystem. Även Apples Airport† var wi‑fi‑märkt. (Apple var först med att sälja wi‑fi som konsumentprodukt.) – Notera: Det tas ofta för givet att wi‑fi är detsamma som trådlös internetanslutning. Men i princip är wi‑fi en standard för trådlösa lokala nätverk. Ett wi‑fi-nät behöver inte vara anslutet till internet, men i praktiken är wi‑fi-nät nästan alltid internetanslutna. – Se också wigig, wi‑fi direct och Miracast. – Namnet: Wi‑fi anspelar på wireless och hi‑fi. Stavas ofta wifi. – Jäm­för med mifi, gi‑fi, wimax och super wi‑fi. – Se också eye‑fi†, Multefire, Next generation hotspot och li‑fi. – Namnet wi-fi har inspirerat till ett antal rimmande varumärken och produktnamn som slutar på ifi eller i‑fi – se denna tagg.

[wi-fi] [ändrad 30 januari 2021]

WiGig

typ av wi‑fi avsedd för mycket snabb data­över­föring på korta avstånd. – WiGig uppges teoretiskt kunna klara upp till sju giga­bit per sekund. Eftersom över­föringen sker på hög radiofrekvens, runt 60 giga­hertz, är räckvidden be­gränsad. Signalen kan till exempel inte gå genom väggar. – WiGig är ett annat namn på standarden 802.11ad, och fungerar ihop med andra versioner av wi‑fi. – WiGig ut­veck­la­des av organisationen Wire­less giga­bit alliance som 2013 gick upp i Wi‑Fi Alliance. Pro­dukter som klarar WiGig kan få märkningen WiGig Certified, se denna länk. – Läs mer på wi‑fi.org. – I oktober 2014 med­delade Samsung (press­med­delande) att företaget hade lyckats över­föra data med WiGig-teknik i en takt av 4,6 giga­bit per sekund. De första produkterna för WiGig kom i januari 2016. – Se också gi-fi.

[wi-fi] [ändrad 28 maj 2018]

gi-fi

  1. – allmän beteckning på trådlösa nätverk med en kapacitet på mer än en gigabit per sekund. Det mest kända exemplet på sådana trådlösa nätverk är wigig;
  2. – tidigare namn på en sådan teknik som utvecklades på den australiska forskningsinstitutionen Nicta, numera del av CSIRO (länk). Den kallas numera för Ultra high-speed wireless networks.

[bredband] [trådlöst] [ändrad 28 oktober 2019]

NFC

  1. – near field communication – närfältskommunikation, kontaktlös kommunikation, närkontakttrådlös dataöverföring på mycket nära håll, högst ett par centimeter. Teknik för NFC förekommer i kort, till exempel busskort, och i mobiltelefoner, där tekniken främst används för betalningar. (Det är en form av AIDC.) Man visar vilka två enheter som ska kommunicera genom att hålla dem intill varandra. Förutom för resor och be­tal­ningar kan NFC till exempel användas i fotoskrivare: man håller kameran intill skrivaren så överförs bilderna automatiskt för utskrift. – Skill­naden gentemot Blue­tooth är att räckvidden är mycket kort. Bluetooth ersätter en sladd, NFC ersätter en kortläsare. En viktig skillnad gentemot RFID är att RFID är envägskommunikation, medan NFC är tvåvägs. – NFC‑tekniken har utvecklats av Philips, Sony och Nokia, och är standardiserad som Ecma‑340 och ISO/IEC 18092. – Läs mer på NFC Forums webb­plats (nfc‑forum.org). – På engelska kallas det också för wave‑and‑pay. – Läs också om blippa, iButton, Bump† och Bluetooth low energy† samt om akustisk NFC;
  2. förkortning för Nationellt forensiskt centrum – se under forensik.

[förkortningar på N] [kontaktlöst] [kriminalteknik] [svenska myndigheter] [ändrad 3 juli 2019]

Bluetooth

en allmänt förekommande teknik för trådlös dataöverföring på korta avstånd. Används där man annars skulle an­vända en kort sladd. – Bluetooth används för sladdlös sammankoppling av datorer, mobiltelefoner, skrivare, digitalkameror, och annan utrustning. Det kräver ett litet chipp som innehåller en sändtagare. Chippet har program för att känna igen annan Bluetoothutrustning i närheten och för kryptering av trafiken. – Tekniken utvecklades på 1990‑talet i samarbete mellan Ericsson, Nokia, Intel, IBM och Toshiba. Den uppkallades 1994 efter den danska kungen Harald Blåtand (ungefär 935—987, se Wikipedia), och lanserades 1998. Den mot­svarar IEEE‑standarden 802.15. – Varumärket Bluetooth förvaltas av Bluetooth special interest group, se bluetooth.com. – Läs också om Bluetooth low energy, Zigbee, bluebug attack, bluejacking, bluesnarfing och toothing. – Jämför med near field communication, spontana nät­verk och ultra wideband.

[trådlöst] [ändrad 28 november 2020]