Kategori: processorer

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om processorer. Kategorin processorer har underavdelningarna byteordning och sidoprocessorer.

flerkärnad

(multicore eller multi-core) – flerkärnad processor – processor sammansatt av flera självständigt fungerande processorer – kärnor (cores). – En flerkärnad processor ser ut och monteras som en enda processor (ett enda chipp). Men den består av två (dualcore) eller fler kärnor som kan bearbeta instruktioner samtidigt, oberoende av varandra. Detta förutsätter att programmet som körs kan delas upp i parallella trådar. – Flerkärnade processorer är närmast standard på 2010‑talet i persondatorer. Det har nämligen blivit svårt att få traditionella enkärniga processorer att uträtta mer arbete per sekund därför att strömförbrukningen och värmeutvecklingen ökar drastiskt med ökande prestanda. I stället för att göra processorn fyra gånger så snabb delar man därför upp den i fyra kärnor som delar på arbetet. – Ibland skiljer man på engelska på multicore och manycore. Multicore står för processorer med ett fåtal kärnor, medan manycore står för processorer med tiotals eller hundratals kärnor.

[parallellt] [processorer] [ändrad 6 december 2019]

kärna

  1. – (kernel) – den grundläggande delen av ett operativ­system: den del av operativ­systemet som styr processor, minne och an­sluten utrustning. Kärnan fördelar pro­cessorns tid mellan olika arbets­upp­gifter, styr tilldelningen av minne och hanterar den tekniska kommunikationen mellan datorns olika delar. Resten av operativ­systemet, till exempel användargräns­snitt och driv­rutiner, kallas för systemprogram. – Man skiljer mellan mono­litiska kärnor, som oftast bara kallas för kärnor, och system med mikrokärnor. Skillnaden har upp­stått som ett resultat av att kärnorna har svällt och fått fler och fler funktioner. I en mono­litisk kärna leder detta till två pro­blem: dels att om någon del av kärnan kraschar så kraschar allt, dels att det blir svårt att ändra i kärnan eftersom allt hänger ihop och är svårt att över­blicka. Ett försök att mot­verka detta är att dela upp kärnan i en mikrokärna och flera så kallade servrar. Mono­litiska kärnor har dock avsevärt bättre prestanda och är därför fortfarande den dominerande principen. – Operativ­system som Linux och Mach är egentligen bara (mono­litiska) kärnor – de måste kompletteras med andra komponenter som filsystem (se GNU);
  2. – (core) – den del av en pro­cessor som utför be­räkningarna – själva kretsen – till skillnad från kapseln och stiften. Flera kärnor kan vara hopbyggda till en flerkärnad (multi­core) processor. Varje kärna kan arbeta oberoende av de andra kärnorna, men de ingår i samma kapsel och delar på an­slutning till kretskortet. – Fler­kärnade pro­cessorer började bli standard i mitten av 00‑talet, eftersom det visade sig mer energi­effektivt att använda två eller flera relativt snabba kärnor än att använda en enkelkärnad, extremt snabb processor;
  3. – en del­mängd av ett programspråk, core language, som inne­håller allt som behövs för att man ska kunna konstruera resten av programspråket.

[operativsystem] [processorer] [programspråk] [ändrad 12 december 2019]

processor

  1. – logisk krets för bearbetning av data:
    • – ofta: centralprocessor, CPU (central processing unit) – den viktigaste processorn i en dator. Om datorn vid sidan om centralprocessorn har andra, specialiserade sidoprocessorer, är det centralprocessorn som delar ut arbetsupp­gifter till de andra processorerna. När man säger bara ”processorn” menar man vanligtvis centralprocessorn (CPU:n);
    • – förutom centralprocessorn: andra processorer som konstruerats för att hantera speciella uppgifter, till exempel grafikprocessor (GPU) och matematikprocessor (flyttalsprocessor). Sådana processorer kallas för sidoprocessorer eller hjälpprocessorer, på engelska coprocessors.

    – Numera består processorer av halvledare i integrerade kretsar, så kallade chipp eller mikroprocessorer. Äldre processorer (fram till början av 1970‑talet) bestod av diskreta elektroniska komponenter monterade i kretskort (diskreta kretsar). I princip kan man bygga mekaniska processorer, se analysmaskin, men alla processorer i datorer är elektroniska. – Orden processor, krets och chipp används ofta som om de var utbytbara: de beskriver olika aspekter av samma sak. Processor är namnet på en funktion i datorn, kretsen är den konstruktion av halvledarkomponenter och ledningar som realiseras i processorn och chipp är den materiella produkten. Numera bygger man ofta flera processorer i samma chipp (kapsel). Man säger då om att chippet har flera kärnor. Eftersom kärnorna arbetar samordnat ser man helheten som en enda (flerkärnad) processor. – Se också APU (accelerated processing unit).

  2. – se personuppgiftsbiträde.

[juridik] [processorer] [ändrad 25 mars 2023]

chipp

(kortform av mikrochipp) – processor eller datorminne i form av en integrerad krets – en vanligen rektangulär kisel­bit, innesluten i en kapsel i frimärksstor­lek och med förgyllda ben eller kontaktytor. – Ett enda chipp innehåller tusen­tals eller miljon­tals transistorer. – Kretsen är konstruktionen, chippet är en realisering av kretsen och processor är kretsens funktion. – På engelska: microchip. – Observera att förleden mikro- är redundant – det har aldrig funnits något som kallats för makrochipp. – För engelska chipset (”set of chips”), se chippsats.

[elektronik] [processorer] [ändrad 26 juli 2021]

customer-owned tooling

(COT) – beställarägda verktyg – princip för tillverkning av chipp på beställning: beställaren ansvarar för tillverkningen, till exempel chippens layout, i minsta detalj. Tillverkningsföretaget tillhandahåller lokaler och utrustning, men beställaren levererar alla de filer som behövs för tillverkningen. Principen används mer och mer sedan början av 2000-talet.

[innovation och produktion] [processorer] [ändrad 3 december 2019]

krets

(circuit) – elektroniska komponenter som är sammankopplade för att fylla en funktion, till exempel att lösa matematiska problem, bearbeta data eller koppla telefonsamtal. Se också integrerad krets. – Orden krets, processor och chipp används ofta som om de var utbytbara, men de beskriver olika aspekter av samma sak. Processorn är en del av datorn med en bestämd funktion, och kretsen är den konkreta konstruktion som realiseras i form av halv­ledar­kompo­nenter och ledare, utformade för att fylla den önskade funktionen. Den materiella produkten – en fyrkantig bit med många små ben – är ett chipp.

[processorer] [ändrad 20 december 2019]