Kategori: identifiering

E-legitimationsnämnden

tidigare: en svensk statlig myndighet som samordnade elektronisk identifiering och underskrifter i den offentliga sektorn. E‑legitimationsnämnden bildades 2011. Bland annat utfärdade den märket Svensk e‑legitimation. Den 31 augusti 2018 gick E‑legitimationsnämndens verksamhet upp i den nya Myndigheten för digital förvaltning – DIGG. – Se DIGG:s webbsidor och e‑legitimation.se.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [inaktuellt] [svenska myndigheter] [ändrad 28 augusti 2020]

eIDAS

EU-regler för elektronisk identifiering över gränserna. – Syftet med reglerna är att e‑legitimationer och elektroniska signaturer ska kunna användas i transaktioner mellan EU‑länder. (Samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.) Reglerna anger också principer för hur man definierar och tillämpar tillit när det gäller e‑legitimationer. Det fullständiga namnet är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nummer 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk iden­ti­fi­ering och betrodda tjänster för elektroniska trans­aktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG. Förordningen ska tillämpas av offent­liga myndigheter senast den 29 sep­tember 2018. Från det datumet måste svenska myndigheter kunna hantera e‑legitimationer från andra länder, förutsatt att de uppfyller eIDAS krav. Den svenska tjänst som tillämpar eIDAS gentemot utländska användare heter Sweden Connect. – En introduktion till eIDAS från myndigheten DIGG kan laddas ner här, och PTS har mer information. – eIDAS står för Elec­tronic identification and signatures. – En omarbetning av eIDAS, känd som eIDAS 2.0, föreslogs 2021 av Europeiska kommissionen. Den omfattar bland annat ett förslag om så kallade digitala plånböcker.

[elektroniska signaturer] [förkortningar på E] [identifiering] [ändrad 29 april 2022]

Telepathwords

ett program för test av lösenord. – Man matar in lösenord, tecken för tecken i Telepathwords. Telepathwords visar då vilka de tre mest sannolika följande tecknen är. Programmet utgår från kända vanliga lösenord, vanliga ord och uttryck samt teckenföljder på tangentbord. Syftet är, eller var, att användarna skulle lära sig att undvika lättgissade lösenord. – Telepathwords utvecklades 2013 av Microsoft Research. Det var tidigare tillgängligt på webben, men inte längre. – Mer om Telepathwords på denna länk.

[lösenord] [ändrad 19 februari 2022]

Targuess

en algoritm som uppges kunna knäcka de flesta lösenord med färre än 100 försök. – Targuess utgår från personlig information om lösenordets innehavare. Informationen samlas in på sociala forum på nätet. (Targuess arbetar alltså inte med vare sig ordlisteattacker eller uttömmande attacker.) Enligt Targuess upphovspersoner lyckas algoritmen med ungefär 73 procent av lösenorden. – Targuess har utvecklats av forskarna Ding Wang, Zijian Zhang, Ping Wang, Jeff Yan och Xinyi Huang. Se artikeln ”Targeted online password guessing: an underestimated threat” från 2016 (länk).

[lösenord] [ändrad 27 september 2018]

peppar

i kryptering: ett tal som läggs till på slutet av ett lösenord som ska lagras i en databas. – Talet läggs till innan lösenordet krypteras som ett kondensat. Syftet är att göra det orimligt tidskrävande för en angripare att knäcka lösenordet. – Om man till exempel lägger till sex binära siffror (ettor och nollor) får man 64 olika tänkbara tal. Om lösenordet är M12c3jKk kan alltså lösenordet med peppar bli M12c3jKk101110. (I praktiken använder man mycket längre teckenserier – 112 bitar rekommenderas av USA:s NIST.) Skillnaden mot kryptografiskt salt är att peppar lagras i ett medium som är fysiskt och logiskt skilt från förteckningen över lösenordskondensat. Peppar kallas därför även för secret salt. – En angripare som försöker dekryptera lösenordet på ett systematiskt sätt (se ordlisteattack och uttömmande attack) måste pröva varje tänkbart lösenord mot ett stort antal olika tal, vilket blir mycket tidskrävande. – Peppar används tillsammans med kondensat (hash) och salt. Namnet, på engelska pepper, anspelar förstås på salt. – Läs också om nonce.

[kryptering] [lösenord] [ändrad 5 juli 2022]

cred

– ofta som plural: creds:

  1. – kort för credibility – trovärdighet;
  2. – kort för credit(s):
    • – erkännande, beröm, ära;
    • – poäng, tillgodohavande; betalningsmedel som fungerar bara i ett visst spel eller i annan sluten miljö;
  3.  – kort för credentials, ofta: inloggnings-uppgifter, identitets-uppgifter.

[identifiering] [jargong] [spel] [ändrad 16 september 2019]