ett annat ord för cyberrymden. – Alltså den upplevda verklighet av text, ljud och bild som är tillgänglig genom internet. Det har runt 2020 blivit vanligt att man tänker sig flera sådana metaversum som existerar parallellt och inte behöver ha något gemensamt förutom att de är baserade på internet. – Ordet metaverse (meta och universe) infördes 1993 av den amerikanska författaren Neal Stephenson(nealstephenson.com) i romanenSnowcrash. Det har blivit vanligt som beteckning på den alternativa värld av tredimensionella miljöer som man kan nå i datorspel för flera användare, eller i speciella gemenskaper. Användare representeras i metaversum av rörliga grafiska figurer (avatarer) som alla användare kan se. Man kan också foga in video från videokameror. Miljön i metaversum kan modifieras av användarna. I vissa metaversum, som Second life, kan man köpa och sälja (virtuell) tomtmark. – Metaversum var ett av årets svenska nyord 2021 enligt Språkrådet (se isof.se…) och Språktidningen (se spraktidningen.se…). – 2021 blev det känt att Facebooks grundare Mark Zuckerberg vill utveckla Facebook till ett metaversum. Det spekulerades i att det skulle bildas ett företag med namnet Metaverse som skulle bli moderbolag till Facebook. I oktober 2021 tillkännagavs att moderbolaget skulle heta bara Meta. I början av 2023 blev det känt att Facebook / Meta skär ner på sina satsningar på metaversum. En anledning är att intresset för metaversum har överflyglats av intresset för generativ AI. En annan är att de produkter för metaversum som hittills har visats upp, som Meta Horizon Worlds, inte har levt upp till förhandshajpen. – Läs mer om metaversum på W3C:s webbsidor (länk). – På engelska: metaverse. – IDG:s artiklar om metaverse: länk.
engelsk matematiker och datorpionjär (1912—1954). – Alan Turing beskrev 1936 en teoretisk modell av ett datorprogram och en dator, det som numera kallas för en Turingmaskin. Det gjorde han i en matematisk-logisk uppsats om det så kallade stopproblemet. Artikeln har blivit en klassiker inom datorvetenskapen. (Läs också om Alonzo Church† och Church‑Turings hypotes.) – Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyskarnas kryptering. Han konstruerade där maskinen ”The Bombe”, som dechiffrerade meddelanden som hade krypterats med tyskarnas krypteringsapparat Enigma, men han var på sin höjd inspiratör till datorn Colossus†. – Efter kriget, 1946, konstruerade han datorn ACE†, och 1948 deltog han i konstruktionen av Manchester Mark I†. – 1950 beskrev han det som sedan dess kallas för Turingtestet i en artikel som blev banbrytande inom området artificiell intelligens. – I början av 1950‑talet studerade han också morfogenetik, det som nu kallas för fraktala former. Alan Turing var troligen också den första som programmerade en dator till att spela musik. Se denna artikel från British Museum med ljudfil (en bit ner på sidan). – 1952 dömdes Turing för homosexuella handlingar, och 1954 dog han i vad som då tolkades som självmord. (Att det var självmord ifrågasattes 2012 av professor Jack Copeland, se denna artikel.) – I september 2009 beklagade Storbritanniens dåvarande premiärminister Gordon Brown officiellt hur Turing hade behandlats. Han erkände att utan Turings insatser kunde andra världskrigets förlopp ha blivit mycket annorlunda. På julafton 2013 benådades Turing postumt. – Se här och här (pdf för nerladdning). – Turingpriset, A M Turing Award, är uppkallat efter Alan Turing. – Standardbiografin om Alan Turing är Alan Turing: The Enigma(1983) av Andrew Hodges(länk). David Lagercrantz har skrivit en roman om Alan Turing, Syndafall i Wilmslow (2009, se intervju i Computer Sweden). Filmen Breaking the code från 1996 handlar om Turings liv, liksom The imitation game från 2014 – se IMdB(länk). En musikal om Alan Turing visades i Edinburgh sommaren 2022 – se alanturing.biz. – Se också The Turing digital archive och Andrew Hodges webbplats Alan Turing: the enigma. – En av Turings anteckningsböcker såldes i april 2015 på auktion i New York för 1 025 000 dollar. – IDG:s artiklar om Alan Turing: länk.
pseudonymen bakom flera satiriska böcker om it-världen, utgivna på 1980- och 1990‑talen. – Det finns skäl att tro att böckerna helt eller delvis är skrivna av Jan Freese†, troligen tillsammans med Bengt Göran Wennersten (1943), tidigare chefredaktör för tidningen Datavärlden. – Böckerna är Datadyrkarna(1982), Samkörarna(1983), Informania(1984), Dubbeldyrkarna(1986), Lucy: i tangentens riktning(1989), Från då till vad?(1990) och År 00(1996).
