oriktig repetition av information i resultatet av sökning i databas. – Fans orsakas av ogenomtänkt konfiguration av databasen eller ogenomtänkt utformning av sökningen (frågan). – Begreppet fan (engelskt uttal) definierades först 1996 av Thomas M Connolly (länk) och Carolyn Begg (länk) i boken Database systems. Fan är en av två connection traps: den andra kallas för chasm. Felet definierades i förhållande till databaser av typen entity‑relationship, men det uppträder även i andra sammanhang. – Något förenklat exempel: ett företag har anställda och avdelningar. I en databas finns en tabell med företagets alla anställda och en annan tabell med företagets alla avdelningar. Om företaget gör en olyckligt formulerad sökning (med en join) efter anställda kan resultatet bli att varje anställd räknas som anställd i var och en av avdelningarna. Sökningen ”vet” inte att varje anställd tillhör bara en avdelning, eller vilken avdelning det i så fall skulle vara. I stället ”tror” sökningen att den som är anställd på företaget tillhör alla företagets avdelningar. Antalet anställda multipliceras därför i resultatet av sökningen; varje namn förekommer flera gånger. I mer komplicerade fall kan felet vara svårt att upptäcka: man ser bara att resultatet av sökningen inte kan stämma. – Man talar om en cartesisk produkt (cartesian product). Det innebär att i stället för att varje anställd knyts till en, och bara en, avdelning (som i en tabell med två spalter), vilket är det riktiga, så knyts varje anställd till var och en av avdelningarna (som i en flerspaltig tabell med de anställda på x‑axeln och avdelningarna på y‑axeln, eller omvänt, och ett kryss i varje ruta). – Uttrycket fan kommer av fan out, som kan översättas med sprida ut [i solfjäderform]. – För att undvika fans bör man lägga upp databasen (eller sökningen) på ett bättre sätt:
- – olämpligt: anställd–(av)–företag–(som har)–avdelningar;
- – hellre: företag–(har)–avdelningar–(som har)–anställda.
– Exakt hur man bör göra beror på syftet med databasen. (Observera att en del förklaringar på nätet av chasms i själva verket beskriver fans.)
[databaser] [fel] [ändrad 4 juli 2022]
cyber mercenary – ”cyberlegosoldat”, ”cyberlegoarmé” – organisation som utför spionage och övervakning samt kartläggning av oppositionella på internet för uppdragsgivare mot betalning. – Övervakningsbolag är oftast lagliga, men hemlighetsfulla, organisationer, åtminstone i de länder där de har sin bas. Det de gör behöver däremot inte vara lagligt i de länder där de gör det. Det kan omfatta dataintrång, användning av skadeprogram och avläsning av datakommunikation. – Den engelska benämningen cyber mercenary kom i bruk i slutet av 2010-talet. – Se boken Cyber mercenaries: The state, hackers and power (länk) från 2017 av Tim Maurer (länk). – Samma slags verksamhet kallas också för ”surveillance for hire”. – I december 2021 beslöt Facebook att utestänga ett antal företag som klassats som övervakningsbolag från sitt nätverk – se about.fb.com…. – Ordet övervakningsbolag eller övervakningsföretag, kanske hellre bevakningsföretag, används också om okontroversiella företag i säkerhetsbranschen
[underrättelseverksamhet] [övervakning] [17 december 2021]
mätning och värdering i siffror av så många aktiviteter som möjligt. – Försiffring omfattar sådant som egenmätning av hälsa och träning och poängsättning av personer, produkter och tjänster i sociala medier. – Termen försiffring användes av Micael Dahlen (micaeldahlen.com) och Helge Thorbjørnsen (länk) i boken Sifferdjur: hur siffror styr våra liv (2021). – Läs också om förpappring och Goodharts lag.
[it-liv] [ändrad 10 januari 2023]
(non-fungible token, NFT) – tillgång som en blockkedja skyddar mot kopiering. – Tillgången kan antingen vara i digital form, till exempel ett digitalt konstverk, eller ett materiellt föremål som beskrivs och identifieras i en blockkedja. Med icke-fungibel menas att objektet inte kan bytas ut mot något liknande eller identiskt likadant utan att det upptäcks. Om objektet är digitalt är det dessutom krypterat, så bara den som har krypteringsnyckeln och filen kommer åt det. – Förkortningen NFT har sedan slutet av 2010‑talet betecknat kryptokonst och andra värdefulla objekt i digital form, skyddade av en blockkedja. Kallas då också för digitalt äkthetsbevis.
[blockkedjor] [konst och litteratur] [ändrad 29 maj 2022]
kryptokonst i form av teckningar som föreställer apor. – Bored apes lanserades i april 2021 på sajten Bored apes yacht club (boredapesyachtclub.com), förkortat BAYC. Då bjöds tio tusen digitala teckningar av uttråkade apor ut för motsvarande 200 dollar styck i kryptovalutan ethereum. I september 2021 såldes ett parti med 101 av dessa apteckningar för 24,4 miljoner dollar på auktionsfirman Sothebys. – Teckningarna är så kallade icke-fungibla objekt (non-fungible tokens, NFT), vilket betyder att varje teckning har en blockkedja som dokumenterar hur den har sålts och köpts sedan den genererades (proveniens). Det går visserligen att kopiera teckningarna exakt, eftersom de är digitala, men det går inte att kopiera deras blockkedjor. Därför kan man skilja originalen från identiska kopior. Teckningarna är datorgenererade och alla är olika.
[blockkedjor] [konst och litteratur] [17 september 2021]
(1939) – en franskfödd it-expert, mest känd för sina studier av så kallade ufon. – Jacques Vallée var i USA med och utvecklade internets föregångare Arpanet, och han arbetade också i Douglas Engelbarts Augmentation research institute. Han har beskrivit sina år som it-expert i boken The network revolution: confessions of a computer scientist (1982; Det osynliga nätet: en dataexperts bekännelser, 1984). – Jacques Vallée blev intresserad av ufon redan 1955, då han uppger sig ha sett ett. Hans mest kända bok är troligen Passport to Magonia från 1969. Han anser att ufon är verkliga fenomen, men avvisar föreställningen att de har kommit från främmande planeter. I stället kopplar han ufo-fenomenet till parapsykologi, folktro, eventuellt också till en flerdimensionell verklighet. – Se jacquesvallee.net.
[personer] [27 juli 2021]
beteckning på alla icke genetiska data som levande varelser bär med sig inom och utanför kroppen. – Dataomet anses vara en förutsättning för liv. För att leva måste våra kroppar bearbeta dessa data. Termen dataom, på engelska dataome, myntades av astronomen Caleb Scharf (calebscharf.com) i boken The ascent of information från 2021 (se länk). Ordet anspelar på genom (arvsmassa). – Läs också om mem.
[filosofi] [ändrad 30 augusti 2021]
mönster för hur man bör sätta samman program när man utvecklar dem. – Programmeringsparadigm kan också ses som klasser av programspråk. Det finns till exempel imperativ programmering, deklarativ programmering objektorienterad programmering och funktionell programmering och programspråk avsedda för dessa slag av programmering. – Programmeringsparadigm är allmänt formulerade synsätt på hög nivå. Paradigmen skiljer sig åt genom att de fokuserar på olika aspekter av programmeringen och de olika slags data som programmen behandlar. Syftet med alla programspråk är ju att förenkla för programmeraren, men vad som bör och kan förenklas beror på vad programmet ska göra: vad är känt för programmeraren från början, vad behöver programmet räkna ut, vad är konstant under programkörningen, vad är föränderligt. Programmeringsparadigm behöver därför inte konkurrera (även om det förekommer så kallade religionskrig), utan de är till för för olika ändamål. Några är avsedda för avancerade matematiska beräkningar, andra för datoranimeringar, andra för artificiell intelligens. Programmeringsparadigm är inte samma sak som metoder för program- och systemutveckling. – Paradigm är ursprungligen en grammatisk term för böjningsmönster, men vetenskapsfilosofen Thomas Kuhn (1922–1996) använde ordet i sin bok De vetenskapliga revolutionernas struktur (1962) som beteckning på det förhärskande tänkesättet i vetenskapen under en period: radikalt nya vetenskapliga teorier blir, enligt Kuhn, inte accepterade enbart på grund av sina förtjänster, utan det krävs en kris som omkullkastar det hittills dominerande paradigmet. När det gäller programmeringsparadigm så är däremot många aktuella samtidigt. (Paradigm kommer av grekiska paradeigma, som kan översättas med [att visa] sida vid sida.) – På engelska: programming paradigm.
[programmering] [10 juni 2021]