tyckonomi

”ett medieklimat där lättköpta poänger och över­ilade åsikter går före analys, käll­kritik och fakta”. – Tycko­nomi var veckans nyord i Språktidningen i augusti 2012 (länk).

[massmedier] [ändrad 13 oktober 2018]

blädderbok

(flipping book) – på internet: webbaserad tid­skrift, bok eller album med simu­le­rad blädd­ring. En animerad effekt gör att det ser ut som om man vänder blad när man byter sida. – Annars är en blädderbok en barnbok med mest bilder.

[bokutgivning] [ändrad 6 mars 2018]

Wikimedia

Stiftelsens märke.
Stiftelsens märke.

Wikimedia Foundation – stiftelsen som driver det webbaserade uppslagsverket Wikipedia. – Wikimedia driver också besläktade projekt som ordboken Wiktionary (länk) och biblioteket Wikisource. Wikimedia grundades 2003. Då överlät Wikipedias grundare Jimmy Wales rätten till namnet Wikipedia, upphovsrätten till material på Wikipedia samt den tekniska utrustningen till stiftelsen. Wikimedia Foundation anordnar konferensen Wikimania. – Se också Wikimedia Enterprise. – Wikimedia finns på wikimediafoundation.org, och Wikimedia Sverige finns här.

[publicering] [stiftelser] [webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 9 september 2021]

medium

det som bär, innehåller eller förmedlar något:

  1. – företag och infrastrukturer som förmedlar ord, ljud och bild som massmedier, etermedier;
  2. – materiella bärare av information, som papper, film, magnetband, Blu‑ray disc och USB‑minnen, hårddiskar och flashlagring;
  3. – tekniska system som förmedlar ord, ljud eller bild, som telefonnät, bredband, kabelnät;
  4. – signalbärare som kopparkabel, optisk fiber och radiovågor;
  5. Medium – ett amerikanskt företag som erbjuder en webbaserad plattform för publicering av olika slags material. Grundat 2012, se medium.com.

– Ordet bör användas om det som förmedlar eller förvarar information, inte om informationen som sådan – inte om det som förmedlas. – Ordet: Medium böjs så här: ett medium, det mediet, flera medier, medierna. Massmedium – massmedier. I sammansättningar: medie-: medie­analys, massmedieforskning. (Se sajten svenska.se.) – Den engelska termen multimedia (som börjar bli ålderdomlig) kan, om den behövs, ersättas med multi­medier. – Formen media är latinskt flertal, och ska inte användas på svenska; absolut inte som ental. – Se också ordbokssajten Svenska.se (länk). – Se också gammelmedier, multi­medier, rich media och sociala medier.

[datakommunikation] [lagringsmedier] [massmedier] [sociala medier] [språktips] [ändrad 25 augusti 2021]

Flashback

Tecknat katthuvud i serieteckningsstil med cigarrett i munnen.
Symbol för Flashback.
    1. – ett svenskt diskussions­forum på internet, känt för sin kompromiss­lösa syn på yttrande­frihet. – Flashback har funnits på internet i olika former sedan 1995. Tidigare (1993–1997) fanns en tryckt tidning med samma namn. Grundare är Jan Axelsson. – Flashback dömdes 2002 att betala ett högt skadestånd för att ha publicerat namnet på en dömd brottsling. Jan Axelsson och hans före­tag förbjöds då också att driva diskussionsforum på internet i Sverige. Flash­back öppnades då på en utländsk server. Företagsstrukturen bakom Flash­back har sedan dess gjorts om flera gånger. – Flash­back tillåter mycket frispråkiga inlägg, men har som policy att ta bort inlägg som strider mot svensk lag. Kritiker anser ändå att Flashback ger utrymme åt rasistiska och sexistiska in­lägg och åt hetskampanjer mot personer, näthat. – Aftonbladet hade i februari 2015 en mycket kritisk artikel­serie om Flashback, se denna länk. – Debattörer på Flash­back har flera gånger utfört gott journalistiskt arbete, och 2011 fick Flash­back Sveriges Radios journalistpris Medieormen (se länk). – IDG:s artiklar om Flashback, se denna länk. – Se flashback.org. – Flash­back driver också en anonymitetsserver;
    2. – en trojansk häst som infekterar Mac-datorer. Flash­back upptäcktes i slutet av 2011. Flash­back utnyttjar en sårbarhet i den version av Java som används på Mac. Oracle rättade till sårbarheten i Java i början av 2012, men det dröjde ytterligare ett par månader innan Apple skickade ut den rättade versionen. – Mer i Wikipedia.

[diskussioner] [skadeprogram] [yttrandefrihet] [ändrad 15 december 2020]

e-pliktlagen

lag om att kopior av alla elektro­niska pub­li­ka­tioner ska lämnas till Kungliga bib­lio­te­ket, KB (kb.se). Det är en utvidgning av regeln om att pliktexemplar av alla tryckta publi­ka­tioner måste lämnas till KB och till några andra bibliotek. – E‑pliktlagen gäller sedan den 1 juli 2012, och omfattar i princip allt material som görs tillgäng­ligt för allmänheten genom internet eller genom andra offentliga datornätverk. Den gäller även för datorspel.– Det formella namnet på lagen är Lag om pliktexemplar av elektroniskt material – se Svensk författningssamling.

[arkiv och bibliotek] [lagar] [publicering] [ändrad 24 maj 2021]

pliktexemplar

exemplar av bok, tidning eller annat publicerat verk som enligt svensk lag ska lämnas till Kungliga biblioteket och några andra bibliotek. Detta regleras i Lag om pliktexemplar av dokument (länk). På engelska: legal deposit. – Lagen har utvidgats till att gälla även publikationer som ges ut på internet och datorspel – se e‑pliktlagen. – Man talar också om pliktleveransse Kungliga bibliotekets webbsidor.

[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [lagar] [ändrad 24 maj 2021]

on demand

efterfrågestyrd, dynamisk, på beställning (beställ-) – anpassad utan nämnvärd väntetid till efterfrågan eller förbrukning:

  1. – om tryckning: kundstyrd upplaga, ner till enstaka exemplar, som i print‑on‑demand (beställtryck);
  2. – leverans eller överföring när kunden önskar, som i video‑on‑demand (se beställvideo) och tv‑on‑demand (se också Play);
  3. – kapacitet som tillhandahålls när kunden efterfrågar den, som i computing-on-demand.

– Stavas också on‑demand. – Läs också vad Datatermgruppen skriver (länk).

[it-system] [radio och tv] [språktips] [tryckning] [ändrad 13 februari 2020]