medium

det som bär, innehåller eller förmedlar något:

  1. – företag och infrastrukturer som förmedlar ord, ljud och bild som massmedier, etermedier;
  2. – fysiska bärare av information, som papper, film, magnetband, Blu‑ray disc och USB‑minnen, hårddiskar och flashlagring;
  3. – tekniska system som förmedlar ord, ljud eller bild, som telefonnät, bredband, kabelnät;
  4. – signalbärare som kopparkabel, optisk fiber och radiovågor;
  5. Medium – ett amerikanskt företag som erbjuder en webbaserad plattform för publicering av olika slags material. Grundat 2012, se medium.com.

– Ordet bör användas om det som förmedlar eller förvarar information, inte om informationen som sådan – inte om det som förmedlas. – Ordet: Medium böjs så här: ett medium, det mediet, flera medier, medierna. Mass­medium – massmedier. I sammansättningar: medie-: medie­analys, mass­medie­forskning. – Den engelska termen multimedia (som börjar bli ålder­domlig) kan, om den behövs, ersättas med multi­medier. – Formen media är latinskt flertal, och ska inte användas på svenska; absolut inte som ental. – Se också ordbokssajten Svenska.se (länk). – Se också gammelmedier, multi­medier, rich media och sociala medier.

[datakommunikation] [lagringsmedier] [massmedier] [sociala medier] [språktips] [ändrad 6 december 2019]

pliktexemplar

exemplar av bok, tidning eller annat publicerat verk som enligt svensk lag ska lämnas till Kungliga biblioteket och några andra bibliotek. Detta regleras i Lag om pliktexemplar av dokument (länk). På engelska: legal deposit. – Lagen har utvidgats till att gälla även publikationer som ges ut på internet, se e‑pliktlagen

[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [lagar] [ändrad 20 april 2018]

e-pliktlagen

lag om att kopior av alla elektro­niska pub­li­ka­tioner ska lämnas till Kung­liga bib­lio­te­ket, KB. Det är en ut­vidg­ning av regeln om att pliktexemplar av alla tryckta pub­li­ka­tioner måste lämnas till KB och till några andra bibliotek. – E‑pliktlagen gäller sedan den 1 juli 2012, och om­fattar i princip allt material som görs till­gäng­ligt för all­män­heten genom inter­net eller genom andra offentliga dator­nät. Det formella namnet på lagen är Lag om pliktexemplar av elektro­niskt material, se Svensk författningssamling.

[arkiv och bibliotek] [lagar] [publicering] [ändrad 20 april 2018]

on demand

efterfrågestyrd, dynamisk, på beställning (beställ-) – anpassad utan nämnvärd väntetid till efterfrågan eller förbrukning:

  1. – om tryckning: kundstyrd upplaga, ner till enstaka exemplar, som i print‑on‑demand (beställtryck);
  2. – leverans eller överföring när kunden önskar, som i video‑on‑demand (se beställvideo) och tv‑on‑demand (se också Play);
  3. – kapacitet som tillhandahålls när kunden efterfrågar den, som i computing-on-demand.

– Stavas också on‑demand. – Läs också vad Datatermgruppen skriver (länk).

[it-system] [radio och tv] [språktips] [tryckning] [ändrad 13 februari 2020]

e-bok

  1. elektronisk bok bok i digitalt format, alltså i form av en fil som kan visas på en vanlig dator, smart mobil, surf­­platta eller med läs­­­platta. – Filformat för e‑böcker är främst ePub. Dess­­­utom finns, eller har funnits, bland annat bbeb†, eReader, Micro­­soft Reader† och Mobipocket†. – På engelska: e‑book. En kort e‑bok kallas för e‑singel. – Van­liga krav på pro­gram för vis­ning av e‑böcker är att läsaren ska kunna lämna bokmärken, kunna skriva anteckningar och att texten ska vara flö­dande (inte fasta radslut). För­­lagen brukar också vilja ha kopieringsskydd. – I december 2019 fastslog EU‑domstolen att e‑böcker inte får säljas i andra hand – se domstolens utslag. – Se också Datatermgruppens rekommendation. – Läs också om blook och om projektet World­­reader;
  2. – e-bokläsare, se läs­platta.

[e-böcker] [ändrad 21 december 2019]

2600

2600: The Hacker Quarterly – amerikansk tid­skrift för hackare. – 2600 har kommit ut sedan 1984. En av grundarna, Eric Corley (även känd under namnet Emmanuel Goldstein, taget från boken 1984), är fortfarande chefredaktör (maj 2020). Tidskriften arrangerar konferensen Hope. – Namnet: 2 600 hertz uppges vara den ljud­­­frekvens som förr kunde användas för att manipu­lera telefonnätet med toner – se phreaking. 2600 skrev åtminstone förr även om phreaking. – Se 2600.com.

[hackare] [massmedier] [ändrad 7 maj 2020]

QuarkXPress

ett layoutprogram för tidningsproduktion från företaget Quark. – QuarkXPress var på 1990‑talet det ledande programmet för layout och redigering av tidningssidor. Det förlorade runt 2000 sin ledande position till programmet InDesign från Adobe. QuarkXPress användes från början mest på Mac (även om det också fanns en version för Windows), men Quark gjorde misstaget att inte komma med en version för OS X (numera macOS) förrän flera år för sent, och förlorade därmed en stor del av kund­basen. QuarkXPress uppgavs 2012 ha ungefär 25 procent av marknaden, och det har inte ökat sedan dess. Företaget Quark har under 2010-talet inriktat sig på program för innehållshantering på webben. – Läs mer på quark.com.

[applikationer] [publicering] [ändrad 16 maj 2020]

Cringely, Robert X

– en signatur som har använts av flera journalister, en tid av två journalister samtidigt:

  1. – av den journalist som för tillfället skrev den numera ner­lagda spalten, senare bloggen, Notes from the field (länk till sista inlägget) i den amerikanska tidningen Info­­World (länk), syster­­tidning till Compu­ter Sweden. – Notes from the field var ett stående inslag i Info­­­world i 21 år, från 1984 till augusti 2015, och den skrevs under årens lopp av många olika journalister;

    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
  2. – av journalisten Mark Stephens som artist­­namn. – Stephens skrev spalten i InfoWorld från 1987 till 1995. Under de åren började Stephens kalla sig själv för ”Robert X Cringely”. Han gav 1992 ut boken Accidental Empires (inte över­­satt till svenska) under författarnamnet Cringely. Accidental empires blev senare tv‑serie och lång­film under namnet The triumph of the nerds, se IMDb (länk). – Stephens usurpering av namnet Robert X Cringely ledde 1995 till att han blev upp­sagd från Info­World, men han fort­satte att använda namnet. Info­World gick då till dom­stol för att hindra Stephens från att kalla sig Robert X Cringely, men det miss­­­lyckades. – Stephens skrev fram till 2008 på webb­platsen I, Cringely (borttagen) hos den ansedda icke‑kommersiella radio­­kanalen PBS, där­efter på den egna sajten cringely.com (länk). 2006 spelade han in NerdTV, en serie timslånga video­­inter­vjuer med persondatorpionjärer. Intervjuerna finns på YouTube.

– Från början var Robert X Cringely ett på­hittat namn som stod i Info­Worlds redaktions­ruta för att redaktionen skulle ha en synda­bock när något blev fel: cringe=kräla i stoftet, göra en pudel; även: krypa ihop av obehag.  (Cringe, att cringea, var ett av årets nyord i svenska språket 2017 enligt Språkrådet, länk, och Språktidningen, länk.) När chef­redaktören och krönikören John Dvorak slutade på InfoWorld 1984 fick den fiktive med­arbetaren ta över hans stående spalt. – Se InfoWorld (länk) och artikel i tidskriften Wired (länk). – Läs också om Startup L Jackson†.

[massmedier] [signaturer] [ändrad 2 april 2020]

innehållsansvarig

(curator, content curator) – den som ansvarar för en samling material (text, bilder, musik, video). – Ansvaret gäller att innehållet i samlingen är relevant för samlingens ändamål: aktuellt, korrekt, fullständigt och tillgängligt för an­vändare. Ansvaret brukar också omfatta beskrivning och katalogisering samt utgallring av material som inte längre bör ingå i samlingen. Arbetsuppgiften kallas på engelska för data curation, innehållsansvar. (Curation, som i content curation, kan översättas med kuratering.) – Om ordet curator / kurator: – Det engelska ordet curator används sedan länge på svenska om den som ansvarar för samlingarna på ett museum, en museiintendent. På svenska används ordet kurator traditionellt om rådgivare i sociala frågor. Men den engelska betydelsen har lånats in till svenska, fast då stavas ordet oftast med c. Ordet används också om den som an­svarar för samlingar som är tillgängliga genom internet. Så hur löser vi problemet att vi har samma ord i två rätt olika betydelser? Språkrådet rekommenderar i första hand benämningen innehållsansvarig för engelska curator (se länk). Om ordet kurator ändå används i denna betydelse bör det stavas med kkurator. Då får vi också orden kuratera och kuratering. – Innehållsansvarig ska inte förväxlas med an­svarig utgivare.

[arkiv och bibliotek] [informationshantering] [publicering] [språktips] [yrken] [ändrad 8 oktober 2020]