information

  1. – meddelande eller observation som ger mot­tagaren kunskap. – Information de­fi­ni­eras av Internationella standardiseringsorganisationen, ISO, som kunskap gällande objekt, såsom fakta, händelser, saker, processer eller idéer, inklusive begrepp, som i ett givet samman­­hang har en bestämd mening. – Tidigare definierade ISO information som data som är meningsfulla för en människa i ett givet sammanhang. Enkelt uttryckt: data blir information om det är svaret på en fråga som någon faktiskt ställer. – Läs också om DIKW;
  2. – i informationsteori är in­for­ma­tion allt som är oförutsägbart för mottagaren. (Mottagaren kan vara en levande varelse eller en maskin.) En godtycklig sifferserie kan alltså i informationsteori räknas som information, även om den inte står för något. Den tekniska utrustningen hanterar ju alla sifferserier enligt samma logik, oavsett vad de betyder för mottagaren. Det viktiga här är att siffer­­serien har ett mönster som gör att den kan skiljas från andra sifferserier. – Se också entropi och den matematiska betydelsen av slumptal;
  3. – i tele- och radio­kommu­nika­tion är in­for­ma­tion den signal som man vill skilja från bruset. Information i denna bemärkelse kan finnas både i meddelanden skapade av människor och i naturliga fenomen som ljud, lukt och färg.

[data] [elektronisk kommunikation] [filosofi] [fysik] [ändrad 4 januari 2021]

X.500

en standard för personkataloger på internet avsedd för digitala kataloger på företag, myndigheter och organisationer som vill att katalogerna ska vara sökbara via internet. LDAP är en tillämpning av X.500. Specifikationerna för X.500 har fastställts av Internationella teleunionen ITU och Internationella standardiseringsorganisationen ISO.

[internet] [standarder] [ändrad 24 december 2014]

ISO-avbild

kopia av CD eller annan optisk disk i form av en fil som kan lagras på hårddisk eller SSD. (Se avbild.) – En ISO‑avbild (eller ISO-fil) inne­håller allt som finns på den avbildade disken, inklusive fil­systemet. Det innebär att datorn kan spela upp den på samma sätt som en CD, och den kan användas för att bränna en spel­bar kopia. Datorn gör i princip ingen skillnad mellan en CD av plast och en ISO‑avbild: båda kan behandlas på samma sätt. – Bara optiska diskar för datorer, alltså CD‑ROM, DVD‑ROM, BD‑R och BD‑RE , kan kopieras som ISO‑avbilder. Musik‑CD är strukturerade på ett annat sätt, och måste därför också kopieras på ett annat sätt. – Ibland kallas alla avbilder av optiska diskar, till exempel av DVD och Blu‑ray disc, för ISO‑avbilder, men i strikt betydelse kan termen bara användas om avbilder av CD-ROM. – Benämningen ISO‑avbild, på engelska ISO image, syftar på ISO 9660, standarden för fil­system på CD‑ROM, men det finns trots det ingen officiell standard för hur man framställer ISO‑avbilder.

[datalagring] [iso] [ändrad 9 oktober 2019]

ISRN

international standard technical report number – identifikationsnummer för vetenskapliga rapporter. Avsedd att ge varje vetenskaplig rapport (artikel) ett särskilt nummer. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO hade tidigare en specifikation för ISRN, men har dragit tillbaka den. Men se den amerikanska standardiseringsorganisationen NISO:s webbsidor. – Se också ISAN, ISBN, ISMN, ISSN, och ASIN.

[forskning] [förkortningar på I] [publicering] [ändrad 18 oktober 2018]

SQL

ett standardiserat frågespråk för data­­baser. – SQL används för att ställa frågor (queries) till relationsdatabaser, och för att ändra och uppdatera databaser. – SQL utvecklades av IBM på 1970‑talet, och är en öppen standard. Både den internationella standardiseringsorganisationen ISO och amerikanska ANSI har fastställt standarder för SQL. – Meningen är att SQL ska fungera på samma sätt i alla databashanterare, oavsett leverantör. – SQL är så nära förknippat med relationsdatabaser att SQL ibland används som synonym: en SQL‑databas är alltså samma sak som en relationsdatabas. – Namnet: SQL är egentligen ingen förkortning. Första ver­sionen av SQL utvecklades 1974 av Don Chamberlin (länk) med flera på IBM, och fick då heta Structured English query language, förkortat Sequel (som egentligen betyder efterföljare). Andra versionen kom 1977—78 och kallades för Sequel/2, vilket av juridiska skäl ändrades till SQL. Numera brukar SQL uttydas som structured query language, men det är en efterhandskonstruktion. Enligt ISO står SQL för SQL query language, en så kallad rekursiv förkortning. Det är vanligt att uttala SQL som engel­ska sequel, men det är lika rätt att utläsa förkortningen på svenska, bokstav för bokstav (”ess‑ku‑ell”). – Se ISO:s webbsidor (länk) och ANSI:s webbsidor (länk). – Läs också om NoSQL, en ny typ av data­­baser som inte är anpassad till SQL, och om YeSQL.

[databaser] [förkortningar på S] [rekursiva förkortningar] [ändrad 25 oktober 2020]