Wikenigma

en wikipedi som handlar om olösta frågor. – Med olösta frågor menas frågor som vetenskapen ännu inte har svar på, men som ändå anses möjliga att besvara med vetenskapliga metoder.  Wikenigma redigeras efter samma principer som Wikipedia, det vill säga att alla registrerade besökare kan göra tillägg och ändringar. Startades 2016 av Martin Gardiner (länk). – Se wikenigma.org.uk.

[webbuppslagsverk] [6 maj 2023]

länkade data

data som länkas till andra data på internet i flera led. – Exempel: Pippi Långstrump skrevs av Astrid Lindgren som bodde vid Tegnérlunden (i Stockholm) där det finns en staty som föreställer August Strindberg… Länkade data är en funktion i den semantiska webben. En förutsättning är att varje uppgift publiceras på internet som en RDF (resource description format). RDF.er är treledade beskrivningar med mönstret subjekt–predikat-objekt: Pippi Långstrump (subjekt) skrevs av (predikat) Astrid Lindgren (objekt). Det omvända kan också publiceras: Astrid Lindgren (subjekt) skrev (predikat) Pippi Långstrump (objekt). Man kan också säga att subjekt är en individ eller ett exemplar, objekt är ofta, men inte alltid, en grupp eller kategori som individen räknas till eller har ett samband med.  Det krävs att varje länk i länkade data förses med en webbadress (URL) så att den blir sökbar.  – På engelska: linked data.

[informationshantering] [webben] [24 februari 2023]

nedtagningstjänst

(takedown service) – tjänst som tar bort webbplatser med otillåtet innehåll från internet. – Otillåtet innehåll kan vara stulen eller olovligt kopierad information, bilder på sexuella övergrepp mot barn eller det att hela webbplatsen är en förfalskning av en annan webbplats, gjord i bedrägligt syfte. Nedtagning görs oftast genom att nedtagningstjänsten ber det företag som hyser webbplatsen att stänga av den och förklarar varför. Eventuellt kan också domänen avregistreras. (Se domänrofferi och toppdomänbluff.) – Om det inte räcker att be snällt kan det krävas juridiska åtgärder.

[juridik] [webben] [23 februari 2023]

dränka och sänka

två sätt att manipulera sökmotorers resultat.

  • Dränka innebär att man lägger upp massor med webbsidor, blogginlägg, inlägg på sociala medier och / eller kommentarer med påståenden som man vill få högt upp på sökmotorernas listor. Många personer kan samarbeta om detta. – Exempel: om det skrivs att ”David Bowie lever och bor på Mars” på många webbsidor (med mera) så kommer det, högt upp i Googles sökresultat, att stå att David Bowie lever och bor på Mars. Sanningshalten i påståendet spelar ingen roll;
  • Sänka är att göra samma sak, men för att tränga undan icke önskvärd information från resultatlistorna. – Exempel: om en person pekas ut som grov brottsling kan den personen se till att det skrivs massor med blogginlägg med mera där det står att hen är djurvän och ger pengar till välgörenhet. De inläggen kan då trycka ner – sänka – webbsidorna om brottsmisstankarna så långt ner bland sökresultaten att nästan ingen ser dem. 

[källkritik] [sökmotorer] [20 februari 2023]

AI-sökning

(AI search) – användning av textgeneratorer som ChatGPT i sökmotorer. – Med AI‑sökning får användaren ett berättande svar på sin sökning, formulerat av textgeneratorn. Detta till skillnad från vanliga sökmotorer, som presenterar en lista med webbsidor som innehåller det ord, eller den fras, som användaren har sökt på. Användaren får sedan själv söka igenom listan efter den information hen söker. AI‑sökning sätter däremot samman svar på sökningen genom att söka igenom enorma textmängder på internet efter passande information. Lämpliga bitar sätts sedan ihop till en ny test. I många fall verkar texten vara skriven av en människa. – När AI‑sökning började användas i början av 2023 blev det uppenbart att tekniken har samma problem som textgeneratorer i allmänhet: det finns ingen kritisk utvärdering av de webbsidor som används som underlag. Direkta sakfel, avsiktlig desinformation, näthat, rasism, kvinnohat och andra fördomar kommer med i sökresultaten. – AI‑sökning används bland annat i Microsofts sökmotor Bing.

[generativ AI] [sökmotorer] [20 februari 2023]

felkoder på webben

sifferkoder som anger fel eller annan status vid överföring av webbsidor från server till webbläsare. – Den mest kända felkoden är 404. Den anger att den efterfrågade webbsidan inte finns, eller inte går att hitta. Men det finns många andra felkoder på webben. Felkoderna är tresiffriga tal som kan börja med 1, 2, 3, 4 eller 5:

  • 1xx är koder som betyder att begäran är mottagen och behandlas av webbservern;
  • 2xx är koder som betyder att begäran är mottagen, behandlad och verkställd;
  • 3xx är koder som betyder att begäran är mottagen, men att det krävs särskilda åtgärder för att leverera den efterfrågade sidan (till exempel omdirigering);
  • 4xx är koder som betyder att den begärda sidan inte kan levereras, antingen för att det är fel på den angivna webbadressen (URL:en) eller för att sidan inte kan påträffas;
  • 5xx är koder som betyder att klienten har skickat en giltig och korrekt webbadress, men att webbservern av någon anledning inte kan leverera.

– Felkoderna ingår i webbprotokollet HTTP och dess efterföljare, och är specificerade av internets tekniska ledningsgrupp IETF i RFC 9110, sektion 15 – se rfc-editor.org/rfc…. Eftersom inte alla koderna står för fel använder IETF benämningen statuskoder (status codes).

[fel] [felkoder] [18 januari 2023]

416

requested range not satisfiable – en felkod som anger att den efterfrågade delen av en webbsida inte kan levereras. Det brukar bero på att den efterfrågade delen har tagits bort eller flyttats. – Felkoden ingår i HTTP och dess efterföljare.

[felkoder] [17 januari 2023]

AdNauseam

ett webbläsartillägg som automatiskt klickar på alla annonser på besökta webbsidor. – Syftet med AdNauseam är att göra det omöjligt att kartlägga användarens preferenser. Statistiken över klickade annonser blir värdelös, i synnerhet om många använder AdNauseam. Dessutom får annonsören betala en slant för varje klick, utan att få något i utbyte. AdNauseam döljer också annonserna. – Google blockerade ett tag AdNauseam från webbläsaren Google Chrome, men numera finns AdNauseam som tillägg till alla vanliga webbläsare. – AdNauseam lanserades 2014 av Daniel Howe och Helene Nissenbaum. – Ad nauseam är latin för ”till leda” eller, om man så vill, ”tills man spyr”. – Se adnauseam.tech.

[kartläggning] [webbläsare] [webbreklam] [6 december 2022]