ett nerlagt företag som utvecklade produkter för elektroniska pengar. – DigiCash grundades 1990 av David Chaum och gick i konkurs 1998. DigiCashs system för elektroniska pengar hette eCash. Det kännetecknades av att betalningar inte gick att spåra – den som tog emot en betalning kunde inte se vem som den kom ifrån – men den som hade betalat kunde vid behov bevisa att hon hade betalat. – Läs mer om DigiCash i denna artikel från 1994 i Wired: länk. – DigiCashs tillgångar övertogs efter konkursen av ett annat företag, Ecash Technologies, som 2002 förvärvades av företaget Infospace, som först bytte namn till Blucora och numera heter Avantax (avantax.com).
[elektroniska pengar] [nerlagt] [ändrad 18 maj 2023]
– elektroniska kontanter, elektroniska pengar; även: e-cash;
- – eCash – varumärke för elektroniska pengar från DigiCash, som gick i konkurs 1998;
- – allmän beteckning på engelska för elektroniska pengar;
- – se Ecash Act.
[elektroniska pengar] [ändrad 16 april 2022]
e-pengar, e-cash, digitala pengar, elektroniska kontanter – penningvärde som sparas i datorer, mobiltelefoner eller andra elektroniska minnen i form av sifferserier. – Som pengar räknas betalningsmedel som accepteras av andra än utgivaren. En postanvisning eller en rabattkupong är alltså inte pengar. – Man kan skilja mellan två slags elektroniska pengar:
- – elektroniska pengar som motsvarar vanliga pengar som kronor och dollar. De är bara ett alternativt betalningssätt. I Sverige regleras elektroniska pengar i en lag från 2011, se här. Läs också om digitala centralbankspengar;
- – digitala valutor som inte behöver vara knutna till nationella valutor. Den mest kända virtuella valutan är bitcoin, en så kallad kryptovaluta.
– Det finns också elektroniska låtsaspengar som i princip bara kan användas i datorspel och virtuella världar. – Se virtual cash.
– Man skiljer mellan två sätt att betala elektroniskt:
- – kontobaserade betalningar. Man betalar inte genom att överlämna kontanter eller andra värdebärare, utan man godkänner en överföring av pengar från sitt eget konto till ett annat konto – man gör en betalningsorder. Det är i grund och botten samma sak som att betala med kontokort. Kallas också för registerbaserade elektroniska pengar;
- – elektroniska kontanter i strikt betydelse innebär att värdebärarna – motsvarigheterna till mynt och sedlar – är sifferserier som finns hos ägaren, precis som en sedel finns i ägarens plånbok. Kallas också för värdebaserade elektroniska pengar. Att betala är att överföra en sådan sifferserie till mottagaren, samtidigt som man makulerar den som man själv har. Detta är den svaga punkten i alla system med elektroniska pengar: man måste se till att de elektroniska pengarna inte kan kopieras – se dubbelspendering. (Blockkedjan är en lösning på det problemet.) – En likhet med vanliga pengar är att om man tappar bort sifferserien har man tappat bort pengarna, precis som när man blir av med plånboken. Ingen bank ersätter förlusten. De nedlagda systemen eCash och Cashkortet är exempel på elektroniska kontanter. Erfarenheterna tyder på att konsumenterna inte accepterar, eller inte förstår, idén med elektroniska kontanter. – Men läs om e‑kronan.
– Se också Finansinspektionens webbsidor. – Läs också om bitcoin, kryptovaluta och virtuella pengar.
[elektroniska pengar] [ändrad 15 juli 2021]
lag om att kopior av alla elektroniska publikationer ska lämnas till Kungliga biblioteket, KB (kb.se). Det är en utvidgning av regeln om att pliktexemplar av alla tryckta publikationer måste lämnas till KB och till några andra bibliotek. – E‑pliktlagen gäller sedan den 1 juli 2012, och omfattar i princip allt material som görs tillgängligt för allmänheten genom internet eller genom andra offentliga datornätverk. Den gäller även för datorspel.– Det formella namnet på lagen är Lag om pliktexemplar av elektroniskt material – se Svensk författningssamling.
[arkiv och bibliotek] [lagar] [publicering] [ändrad 24 maj 2021]
svensk lag som reglerar hur information ur patientjournaler och andra personuppgifter ska hanteras i sjukvården. – Lagen infördes 2008 och anpassades 2022 till EU:s dataskyddsförordning. Lagen reglerar bland annat användning av sammanhållna patientjournaler, alltså att flera vårdgivare får tillgång till uppgifter ur patientjournaler som var och en av dem för. – Lagtexten finns här.
[hälsa] [lagar] [ändrad 18 maj 2023]
exemplar av bok, tidning eller annat publicerat verk som enligt svensk lag ska lämnas till Kungliga biblioteket och några andra bibliotek. Detta regleras i Lag om pliktexemplar av dokument (länk). På engelska: legal deposit. – Lagen har utvidgats till att gälla även publikationer som ges ut på internet och datorspel – se e‑pliktlagen. – Man talar också om pliktleverans – se Kungliga bibliotekets webbsidor.
[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [lagar] [ändrad 24 maj 2021]
en virtuell värld på internet. Den var mycket omtalad i slutet av 00-talet och finns fortfarande kvar (2021). – Second life visas på bildskärmen som en jättelik värld med land och hav. Användarna, som representeras av avatarer på bildskärmen, kan röra sig fritt i den världen. De kan träffa varandra, samtala, köpa tomtmark, bygga hus och göra affärer. Second life är alltså också ett socialt medium. Second life grundades 2003 av företaget Linden Lab (länk) i San Francisco, och fick på några år flera miljoner användare. Användarna har möjlighet att skapa egna virtuella miljöer inom ramen för Second life. Second life var i slutet av 00-talet så omtalat att nyhetsbyrån Reuters ett tag hade en särskild nyhetstjänst, Reuters Second life news center, om vad som händer inuti Second life. Den lades ner i mars 2009. Andra företag öppnade butiker i Second life och visade upp produkter som man faktiskt kunde köpa. Intresset för Second life har avtagit, och 2018 hade Second life, enligt uppgifter, ungefär 600 000 regelbundna användare. – Second life finns på secondlife.com. – Läs också om High fidelity†.
[sociala medier] [virtuell verklighet] [ändrad 6 november 2021]
- – varumärke för datorer från Microsoft. – Se microsoft.com/surface;
- – en surfplatta från Microsoft, först uppvisad i juni 2012. – Surface är i själva verket en kombination av surfplatta och ultralätt dator (en hybriddator), eftersom den har ett tangentbord som är inbyggt i skyddslocket. – Surface tillverkas av Microsoft i egen regi och säljs med Microsofts varumärke. Den första Surface och Surface 2 hade operativsystemet Windows RT† och Arm‑processor, men Surface 3 har Intelprocessor och kör Windows 10. Den kan bara köra program från Microsofts programbutik på nätet, Windows Store. Den dyrare versionen, Surface Pro, har Intelprocessor, och på den kan man installera alla Windows-program. – Surface Hub är en jättelik surfplatta på 84 tum (alltså med en diagonal på 210 centimeter), avsedd för gruppmöten och videokonferenser. Den visades upp i januari 2015 (länk).
[persondatorer] [surface] [surfplattor] [ändrad 4 oktober 2018]
användning av SMS för olovlig upplåsning av bildörrar och andra fjärrstyrda säkerhetsanordningar. Det är långt ifrån enkelt, men tekniskt möjligt med vissa system. Metoden visades upp 2011. – Förklaring till uttrycket, se war.
[bilar] [it-säkerhet] [mobilt] [ord på war] [ändrad 10 augusti 2019]
fysisk markering på byggnad där det finns ett trådlöst nät som kan utnyttjas av utomstående. – Chalking står för luffarmärken – de tecken som luffare förr ristade in i grindstolpar för att tipsa varandra om vänliga och ovänliga bönder. – Även: war chalking. – Förklaring till resten av uttrycket, se war.
[it-säkerhet] [ord på war] [wi-fi] [ändrad 20 september 2022]