Lovelace Medal

BCS Lovelace medal – en utmärkelse som delas ut av brittiska BCS till personer som har lämnat utomordentliga bidrag till förståelsen eller utvecklingen av dator­­teknik. – Priset är uppkallat efter Ada Lovelace†, och har delats ut sedan 1998. Vinnarna förväntas hålla ett före­drag, Lovelace Lecture. – Se BCS webb­sidor: länk. – Se också Ada Lovelace Award.

[ut­märkelser] [ändrad 29 september 2021]

Lovelace, Ada

Porträtt av Ada Lovelace.
Ada Lovelace

(1815—1851) – engelsk matematiker, utgivare av det första kända datorprogrammet. – Under några år samarbetade hon med Charles Babbage† om hans mekaniska dator, analysmaskinen, som aldrig blev byggd. – Ada Lovelaces rykte som ”den första programmeraren” bygger på hennes översättning av en artikel från 1840 av Luigi Federico Menebrea (se Wikipedia), på engelska ”Sketch of the analytical engine invented by Charles Babbage” (länk). I sina kommentarer, som tar dubbelt så mycket utrymme som Menabreas text, redovisade hon en komplett algoritm för att lösa en matematisk uppgift. Men hon föreslog också att analysmaskinen skulle kunna användas till annat än matematik, till exempel för att analysera och komponera musik. Där var hon mer än hundra år före sin tid. – Ada Lovelace gjorde också det första inlägget om vad som nu kallas för artifici­ell intelligens, se Lady Lovelaces invändning och Lovelacetestet. – Programspråket Ada är uppkallat efter Ada Lovelace, liksom utmärkelsen Love­lace medal. – Se också Ada Initiative†. – Biografiskt: Ada Love­lace föddes som Ada Byron. Hon var dotter till poeten lord Byron (se Wikipedia). Hon lärde sig matema­tik av sin mor Anna Isabella Byron, född Milbanke (se Wikipedia), som hade ett djupt intresse för matematik. Hon studerade också för Mary Somerville (se Wikipedia) – den första person som har kallats för scientist. Som gift hette Ada först Ada King efter sin make, William King. Namnet Love­lace fick hon när hennes man 1838 ärvde titeln earl av Lovelace. – Läs mer om Ada Love­lace i denna artikel av Howard Rheingold. – Ada Lovelace day firas sedan 2009, från 2012 den andra tisdagen i oktober. – Se findingada.com.

[ada lovelace] [datorpionjärer] [it-historia] [årsdagar] [ändrad 21 oktober 2020]

Torvalds, Linus

(1969) – finlandssvensk upphovsman och ägare till Linux. – Linus Torvalds ut­veck­lade den första versionen av Linux 1991 för att få ett Unixkompa­tibelt operativsystem för person­datorer med Intel‑processorer. Han var miss­nöjd med Minix, ett annat Unixkompatibelt operativsystem för persondatorer, eftersom det krävdes licens­avgift för användning av det. Han utvecklade då Linux och publicerade källkoden samt bad om förslag till förbättringar, vilket ledde till att Linux fick mycket uppmärksamhet, anammades av många stora it‑företag och så småningom blev världens mest spridda operativsystem. – Sedan 2003 är Linus Torvalds anställd på Open source development lab†, numera Linux Foundation, tidigare på Transmeta†. – I september 2018 meddelade Torvalds att han tar paus från ledningen av utvecklingsarbetet på grund av ”oprofessionellt beteende”. Torvalds har under årens lopp skällt ut och förolämpat medarbetare och andra för misstag och felbedömningar, och han skriver att han inte förrän nu har förstått hur detta påverkar människor. Se detta meddelande. Han återkom i offentligheten i slutet av oktober 2018. – Linus Torvalds fick 1998 EFF:s pris Pioneer Award (länk), år 2000 Lovelace Medal och 2012 Millenniumpriset för teknologi (länk). – IDG:s artiklar om Linus Torvalds: länk.

[linus torvalds] [linux] [personer] [ändrad 25 maj 2020]

beenz

ett slags elektroniska bonuspoäng som användes på en del webbsidor under åren 19982001. – Beenz hade ingen koppling till riktiga pengar, utan kunde bara användas för betalning hos anslutna företag. Besökare på anslutna webbsidor fick beenz som belöning, och när de hade samlat ihop tillräckligt många beenz från olika webbsidor kunde de handla för dem på samma webbsidor. – Företaget bakom beenz, även det kallat Beenz, grundades av engelsmannen Charles Cohen (se LinkedIn). Verksamheten upp­hörde 2001. Ordet uttalades som engelska beans – slang för pengar.

[betalningar] [nerlagt] [ändrad 13 mars 2023]

informationsorienterad arkitektur

(IOA) – beteckning på it-system som är utformat med avsikten att samordna all informa­tion i organisationen. – Informationen ska vara tillgänglig för alla som behöver den, oavsett var den finns och hur den är lagrad. – På engelska: information‑oriented architecture.

[it-system] [ändrad 8 september 2021]

Neonode

Neonodes nerlagda mobiltelefon med stor pekskärm – alltför långt före sin tid?

ett svenskt företag som utvecklar och licensierar ut teknik för pekskärmar. – Neonode kom 2012 i rampljuset på grund av den juridiska tvisten mellan Apple och Samsung (se Wikipedia). Apple hävdade då att Samsung hade inkräktat på Apples pekskärmsteknik, men Samsung kontrade med att påstå att Apple hade gjort intrång på Neonodes patent. – Neonode grundades 2001 av Magnus Goertz och Thomas Eriksson för att utveckla en mobiltelefon med pekskärm, men utan knappar. Företaget släppte telefonerna N1, N1m och N2. En nyemission 2008 misslyckades, och företaget försattes i konkurs. Thomas Eriksson startade då företaget på nytt med inriktning på att licensiera ut företagets pekskärmsteknik, Zforce. Verksamheten är numera framgångsrik. – 2017 började Neonode sälja Airbar†, ett senare avvecklat tillbehör som gjorde att man kunde använda en dators bild­skärm som pekskärm. – Se neonode.com.

[bildskärmar] [styrdon] [ändrad 17 januari 2023]

zForce

en teknik för pek­skärmar, ut­veck­lad av Neonode och licensierad till tillverkare av mobil­tele­foner och surf­plattor. Tekniken bygger på att bildskärm­ens yta korsas av tunna osynliga ljus­strålar. Om man vidrör en punkt på bildskärmen med ett finger eller ett föremål bryts några av ljusstrål­ar­na. Med ledning av det kan systemet läsa av vilken punkt man har vidrört. – Se Neonodes webb­sidor (länk).

[bildskärmar] [styrdon] [ändrad 24 augusti 2019]

Cashkort

varumärke för ett nerlagt svenskt kort för betalning med elektroniska pengar. – Cashkortet fanns runt år 2000, men avvecklades efter några år. Användaren satte in pengar elektroniskt på själva kortet, som fungerade som en plånbok: det fanns ingen backup för pengarna på kortet. Om man tappade Cash­­kortet förlorade man pengarna på kortet. Användarna tycks inte ha accepterat, eller ens ha förstått det. Kortet utfärda­des av ett antal svenska banker. Man betalade genom att sätta kortet i särskilda kortläsare.

[elektroniska pengar] [kort] [nerlagt] [ändrad 14 augusti 2021]