BCS Lovelace medal – en utmärkelse som delas ut av brittiska BCS till personer som har lämnat utomordentliga bidrag till förståelsen eller utvecklingen av datorteknik. – Priset är uppkallat efter Ada Lovelace†, och har delats ut sedan 1998. Vinnarna förväntas hålla ett föredrag, Lovelace Lecture. – Se BCS webbsidor: länk. – Se också Ada Lovelace Award.
(1815—1851) – engelsk matematiker, utgivare av det första kända datorprogrammet. – Under några år samarbetade hon med Charles Babbage† om hans mekaniska dator, analysmaskinen, som aldrig blev byggd. – Ada Lovelaces rykte som ”den första programmeraren” bygger på hennes översättning av en artikel från 1840 av Luigi Federico Menebrea(se Wikipedia), på engelska ”Sketch of the analytical engine invented by Charles Babbage”(länk). I sina kommentarer, som tar dubbelt så mycket utrymme som Menabreas text, redovisade hon en komplett algoritm för att lösa en matematisk uppgift. Men hon föreslog också att analysmaskinen skulle kunna användas till annat än matematik, till exempel för att analysera och komponera musik. Där var hon mer än hundra år före sin tid. – Ada Lovelace gjorde också det första inlägget om vad som nu kallas för artificiell intelligens, se Lady Lovelaces invändning och Lovelacetestet. – Programspråket Ada är uppkallat efter Ada Lovelace, liksom utmärkelsen Lovelace medal. – Se också Ada Initiative†. – Biografiskt: Ada Lovelace föddes som Ada Byron. Hon var dotter till poeten lord Byron(se Wikipedia). Hon lärde sig matematik av sin mor Anna Isabella Byron, född Milbanke(se Wikipedia), som hade ett djupt intresse för matematik. Hon studerade också för Mary Somerville(se Wikipedia) – den första person som har kallats för scientist. Som gift hette Ada först Ada King efter sin make, William King. Namnet Lovelace fick hon när hennes man 1838 ärvde titeln earl av Lovelace. – Läs mer om Ada Lovelace i denna artikel av Howard Rheingold. – Ada Lovelace day firas sedan 2009, från 2012 den andra tisdagen i oktober. – Se findingada.com.
(1969) – finlandssvensk upphovsman och ägare till Linux. – Linus Torvalds utvecklade den första versionen av Linux 1991 för att få ett Unixkompatibelt operativsystem för persondatorer med Intel‑processorer. Han var missnöjd med Minix, ett annat Unixkompatibelt operativsystem för persondatorer, eftersom det krävdes licensavgift för användning av det. Han utvecklade då Linux och publicerade källkoden samt bad om förslag till förbättringar, vilket ledde till att Linux fick mycket uppmärksamhet, anammades av många stora it‑företag och så småningom blev världens mest spridda operativsystem. – Sedan 2003 är Linus Torvalds anställd på Open source development lab†, numera Linux Foundation, tidigare på Transmeta†. – I september 2018 meddelade Torvalds att han tar paus från ledningen av utvecklingsarbetet på grund av ”oprofessionellt beteende”. Torvalds har under årens lopp skällt ut och förolämpat medarbetare och andra för misstag och felbedömningar, och han skriver att han inte förrän nu har förstått hur detta påverkar människor. Se detta meddelande. Han återkom i offentligheten i slutet av oktober 2018. – Linus Torvalds fick 1998EFF:s pris Pioneer Award(länk), år 2000Lovelace Medal och 2012Millenniumpriset för teknologi(länk). – IDG:s artiklar om Linus Torvalds: länk.
ett slags elektroniska bonuspoäng som användes på en del webbsidor under åren 1998—2001. – Beenz hade ingen koppling till riktiga pengar, utan kunde bara användas för betalning hos anslutna företag. Besökare på anslutna webbsidor fick beenz som belöning, och när de hade samlat ihop tillräckligt många beenz från olika webbsidor kunde de handla för dem på samma webbsidor. – Företaget bakom beenz, även det kallat Beenz, grundades av engelsmannen Charles Cohen(se LinkedIn). Verksamheten upphörde 2001. Ordet uttalades som engelska beans – slang för pengar.
(IOA) – beteckning på it-system som är utformat med avsikten att samordna all information i organisationen. – Informationen ska vara tillgänglig för alla som behöver den, oavsett var den finns och hur den är lagrad. – På engelska: information‑oriented architecture.
ett svenskt företag som utvecklar och licensierar ut teknik för pekskärmar. – Neonode kom 2012 i rampljuset på grund av den juridiska tvisten mellan Apple och Samsung (se Wikipedia). Apple hävdade då att Samsung hade inkräktat på Apples pekskärmsteknik, men Samsung kontrade med att påstå att Apple hade gjort intrång på Neonodes patent. – Neonode grundades 2001 av Magnus Goertz och Thomas Eriksson för att utveckla en mobiltelefon med pekskärm, men utan knappar. Företaget släppte telefonerna N1, N1m och N2. En nyemission 2008 misslyckades, och företaget försattes i konkurs. Thomas Eriksson startade då företaget på nytt med inriktning på att licensiera ut företagets pekskärmsteknik, Zforce. Verksamheten är numera framgångsrik. – 2017 började Neonode sälja Airbar†, ett senare avvecklat tillbehör som gjorde att man kunde använda en dators bildskärm som pekskärm. – Se neonode.com.
en branschorganisation som utvecklar en gemensam standard för smart tv. Grundades i juni 2012 med medverkan av Philips, LG, Sharp och Toshiba. – Se smart-tvalliance.org (senast uppdaterad 2016).
en teknik för pekskärmar, utvecklad av Neonode och licensierad till tillverkare av mobiltelefoner och surfplattor. Tekniken bygger på att bildskärmens yta korsas av tunna osynliga ljusstrålar. Om man vidrör en punkt på bildskärmen med ett finger eller ett föremål bryts några av ljusstrålarna. Med ledning av det kan systemet läsa av vilken punkt man har vidrört. – Se Neonodes webbsidor (länk).
varumärke för ett nerlagt svenskt kort för betalning med elektroniska pengar. – Cashkortet fanns runt år 2000, men avvecklades efter några år. Användaren satte in pengar elektroniskt på själva kortet, som fungerade som en plånbok: det fanns ingen backup för pengarna på kortet. Om man tappade Cashkortet förlorade man pengarna på kortet. Användarna tycks inte ha accepterat, eller ens ha förstått det. Kortet utfärdades av ett antal svenska banker. Man betalade genom att sätta kortet i särskilda kortläsare.