pseudonym för en hackare eller hackargrupp som 2016 påstås ha gjort dataintrång i det amerikanska Demokratiska partiets it‑system. – Dokument som kom från dataintrånget, eller som hade läckts från samma källa på andra sätt, publicerades sedan av WikiLeaks och i tidningen The Hill (thehill.com). I oktober 2016 kom Guccifer 2.0 också över en lista över donatorer till Clinton Foundation, som stödde presidentkandidaten Hillary Clinton. – Vem eller vilka som döljer sig bakom pseudonymen är okänt. Det har spekulerats i att det är rysk underrättelsetjänst, men det har inte belagts. Tvärtom har personer som granskat den bevisning som åklagaren Robert Mueller (som 2018 åtalade 12 ryska agenter för att ha legat bakom intrången) har lagt fram dragit slutsatsen att attackerna kommer från platser i USA, och att syftet kan vara att lägga skulden på Ryssland och dessutom att knyta WikiLeaks och Julian Assange till Guccifer 2.0. – Se guccifer2.wordpress.com (från 2017) och Wikipedia (länk). – Namnet: Uppkallat efter Guccifer, en rumänsk hackare.
[dataläckor] [hackare] [underrättelseverksamhet] [ändrad 22 maj 2020]
en satsning på standarder som ska göra det lika lätt att använda trådlösa nät (wi‑fi) som att använda mobiltelefonnätet. – Man ska mer eller mindre automatiskt bli ansluten till ett wi‑fi-nät där man befinner sig (vid en hotspot) utan krångel – all information som behövs för inloggning ska vara lagrad på användarens dator (mobiltelefon, surfplatta) och överföras automatiskt. – Wi‑Fi Alliance ligger bakom Hotspot 2.0 och fastställer specifikationerna för den utrustning som ska användas. Det bygger på IEEE-standarden 802.11u, som publicerades 2011. – Kallas också för next generation hotspot. – Mobiltelefoner som är anpassade för Hotspot 2.0 certifieras under varumärket Passpoint. – Läs mer på Wi‑Fi Alliances webbsidor. – Läs också om tillägget 2.0.
[mobilt] [standarder] [wi-fi] [ändrad 5 februari 2023]
en återkommande konferens med meditation, yoga, mindfulness och liknande. En stor del av deltagarna kommer från it-företag. – Konferenserna har anordnats sedan 2009. Huvudkonferensen är i februari–mars varje år i San Francisco, men det anordnas också Wisdom 2.0‑konferenser i New York (Wisdom 2.0 Business) och 2014 även i Dublin, Irland. – Se wisdom2summit.com. – Läs också om tillägget 2.0.
[konferenser] [ändrad 2 april 2020]
00-talets television, där programmen distribueras via internet (se IP‑tv) och kan lagras på hårddisk (hårddiskinspelare), så att tittarna kan se programmen när de själva vill. (Motsats: tablå‑tv.) På 2010‑talet har det blivit vanligt att tv‑bolagen själva tillhandahåller programrepriser som tittarna kan se när de vill – se Play. – Läs också om tillägget 2.0.
[generationer] [radio och tv] [ändrad 29 januari 2018]
en standard för trådlös laddning av mobiltelefoner och annan bärbar elektronik. En laddare ska till exempel kunna vara inbyggd i en bordsyta. – Power 2.0 utvecklades av organisationen Power matters alliance, som numera ingår i Airfuel Alliance (airfuel.org). Power 2.0 omfattar flera sätt att överföra elektrisk energi trådlöst, och även tekniker för kommunikation mellan laddaren och telefonen. – Tekniken Rezence (numera Airfuel Resonant) räknas från februari 2014 som en variant av Power 2.0. – Jämför med den konkurrerande standarden Qi. –Läs också om tillägget 2.0.
[elektrisk ström] [mobilt] [ändrad 7 juli 2019]
ett tillägg till namn och termer: den nya versionen, 00‑talets version. Ofta om internetbaserade produkter där 2000‑talets lösningar (webb 2.0) ställs mot dotcombubblans teknik. – Exempel: webb 2.0, Office 2.0, Power 2.0, television 2.0 och konferensen Wisdom 2.0. – Senare har tillägget 3.0 kommit i bruk, och ibland också 4.0. Sifferuttrycket är taget från versionsnumrering.
[generationer] [trender] [2.0] [ändrad 29 januari 2018]
(web 2.0) – utveckling av webben där innehållet på webbsidorna till stor del skapas av användarna och är tillgängligt för alla. Uttrycket webb 2.0 var vanligt på 00‑talet. Mycket av det som då räknades som webb 2.0 har sedan dess blivit allmänt. – Flera utvecklingar räknas till webb 2.0:
- – webbaserade program som körs i webbläsare ersätter program som är installerade på användarens dator. (Se också rich internet application och software-as-a-service);
- – användarna lagrar sina filer (text, musik, bild) på webbservrar som tillhandahålls av webbföretag, ofta gratis;
- – användarna bidrar till materialet på webben. De är inte längre bara besökare på webbsidor, de lägger till, kommenterar, skriver om och sätter ihop egna applikationer på webben;
- – användarna bildar grupper och utbyter tips, filer, information och värderingar med varandra. (Se sociala medier.)
– Webben blir alltså en gemensam hårddisk för användarna. Datorn blir mer och mer en apparat som vi kör webbläsaren i. Det fanns i mitten av 00‑talet en flora av nystartade företag inom webb 2.0. Sådana företag kunde då, och kan fortfarande, till skillnad från dotcombubblans företag, startas till relativt låg kostnad. – Webb 2.0 gick längre än att bara tillhandahålla program på webben (som webbaserade e‑postprogram). Ett exempel på webb 2.0 är fotoalbum på webben som Flickr. Youtube innehåller miljoner videoinslag som användare har lagt in. Kontorsprogram i webb 2.0 brukar kallas för Office 2.0, se också Office 365. – Webb 2.0 är inte en ny webb, det är resultatet av en gradvis utveckling. (Det ska inte förväxlas med tekniska vidareutvecklingar av internet som internet2.) Man talar också om ”Web 1.5”, där webbsidorna är dynamiska (de genereras av webbservern), inte statiska som i den första formen av webben, Web 1.0. – Programmeringstekniker som Ajax förknippas med webb 2.0, liksom så kallade mashups (hopkok). – Benämningen Web 2.0 myntades 2004 av Dale Dougherty (länk). Från 2004 till 2011 hölls en årlig Web 2.0-konferens. – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om det trendiga tillägget 2.0. – Som efterföljare till webb 2.0 nämns ibland webb 3.0, ett uttryck som sällan förekommer. – Läs också om web2, som är något annat.
[generationer] [webben] [ändrad 7 mars 2022]
informell beteckning på kontorsprogram som körs i webbläsare. Uttrycket var i bruk på 00‑talet. – Programmen installeras alltså inte på användarens dator, utan körs i en webbläsare. Programkoden finns på en webbserver. Användaren kommer åt sina program och sina filer från vilken dator som helst. – Office 2.0 står inte för en bestämd uppsättning program, utan det kan vara vilken kombination av program som helst: ordbehandlare, kalkylark, bildspels‑program och annat. – Namnet Office 2.0 anspelar på programsviter som Microsoft Office och Apache Open Office. Siffrorna 2.0 anspelar på webb 2.0. – Ingen ”äger” namnet Office 2.0, men benämningen myntades av amerikanen Ismael Ghalimi (länk), som 2005 prövade om det gick att ersätta alla program på datorn med program som kördes över internet. Ismael Ghalimi skrev tidigare bloggen IT Redux.
[generationer] [office] [ändrad 29 mars 2023]