e-post

(e-mail eller email, på svenska ofta mejl)elektroniskt meddelande som skickas över internet. – Det som skiljer e‑post från andra elektroniska meddelan­den är att e‑post, via internet, kan skickas från en användare i ett nätverk till en mot­tagare i ett annat nätverk. (Och, givetvis, även till en mot­tagare i samma nätverk.) Nyare typer av med­delan­den som chatt förutsätter däremot att man först loggar in på en internetbaserad tjänst, där både avsändare och mottagare måste ha konton. E‑post kännetecknas av att:

  • – tecknet @ (snabel‑a) måste ingå i adressen. Det separerar mot­taga­rens an­vändar­namn från namnet på nät­verket som mot­taga­ren finns på;
  • – alla som har e‑post­adress kan skicka mejl till alla andra som har e‑postadress – det behövs inga speciella in­ställ­ningar, behörig­­heter eller inlogg­ning;
  • – mot­taga­ren hämtar sina med­delan­den. In­kom­mande e‑post sparas på en server i mot­taga­rens nätverk eller i den nättjänst som förmedlar e-posten. Det är först när mot­taga­ren ber om sin e‑post som den skickas från servern till mot­taga­rens e‑postprogram eller webbläsare. Eftersom e‑postprogrammet kan vara inställt för att göra detta automatiskt med jämna mellanrum kan det verka som om mejlen kom automatiskt. (Undantag: så kallad pushmail.) – Jämför med snabbmeddelanden.

– E‑post uppfanns 1971 av Ray Tomlinson†: det som han till­förde var just ett stan­dardi­serat sätt att skicka med­delan­den mellan olika dator­system. (Att skicka med­de­landen inom samma dator­system var inget nytt.) Andra elektroniska med­de­landen som SMS, snabb­medde­landen och nätverksmeddelanden är alltså inte e‑post i ordets strikta bemärkelse. Sådana meddelanden har heller inte tecknet @ i adresserna. – Variant­­ordet elpost bör ses som en skämtsam­­het. – På engelska är stav­ningen email utan bindestreck numera vanligast, men på svenska skriver de flesta e‑post.

[e-post] [ändrad 14 april 2019]

e-posthygien

(email hygiene) – goda vanor som skyddar datorn mot datavirus och minskar exponeringen för spam. Till exempel:

  • – att du aldrig öppnar e‑post­bilagor från okända av­sändare;
  • – att du aldrig svarar på spam. Då be­kräftar du nämligen att din e‑postadress finns och fungerar. När spammaren vet det kan hon sälja adressen vidare till andra spammare, och då får du ännu mer spam;
  • – du bör inte heller skicka kedje­brev vidare, i synnerhet inte virus­­varningar eller bluffar (hoaxes), som att stor­­företag skänker bort saker (se Anna Swelung);
  • – att du använder pro­gram som upp­täcker och stoppar data­virus, spionprogram och andra oönskade pro­gram.

[e-post] [skydd] [spam] [ändrad 17 oktober 2012]

elektroniskt papper

e-papper – beteckning på typer av bild­skärmar som har några av pap­per­ets för­delar jäm­fört med vanliga bild­skärmar. – Elek­troniskt papper bör uppfylla åtminstone några av dessa krav:

  1. – se ut som papper. Man ska kunna läsa texten utan bakgrundsbelysning;
  2. – skonsamt för ögonen. Det bör vara fritt från flimmer och ha hög upplösning;
  3. – beständig bild. Text och bild ska vara kvar på det elek­tro­niska papperet utan att det behövs ständig tillförsel av elektrisk ström. Ström ska bara behövas för att byta bild;
  4. – böjlighet och vikbarhet. Elektroniskt papper ska kunna rullas ihop och vikas som vanligt papper;
  5. – skrivbarhet. Man ska kunna skriva på det elek­tro­niska papperet med något slags penna;
  6. – lågt pris.

– På engelska kallas elektroniskt papper ibland för e‑ink (se också före­­taget E Ink). – Se också e‑bok och elektro­­vätning, och jämför med Power paper.

[bildskärmar] [ord på e-] [ändrad 5 maj 2020]

Cyber Monday

påhittat namn på måndagen efter Thanksgiving i USA – den dag då folk påstås börja köpa julklappar på nätet. – Benämningen (se cyber) infördes i november 2015 av branschorganisationen Shop.org i USA, och fick snabbt genom­­slag. – Bakgrund: Cyber Monday hör ihop med Black Friday, dagen efter Thanksgiving. Thanksgiving firas alltid fjärde torsdagen i november, och är helgdag i USA. Black Friday är alltså en klämdag, alltså ledig dag för många i USA, och brukar räknas som den dag då julhandeln börjar. Black Friday heter så för att det är den dag då bu­tikernas försäljning för hela året börjar gå ihop (in black). Cyber Monday (som inte är en ledig dag) hittades på för att skapa en liknande tradition för webbshopping. I slutet av 2010‑talet har man börjat tala om Black Friday även i Sverige, och hela veckan kallas också för Black Week i Sverige. – Cyber Monday allas också för eDay eller e‑Day. – Jämför med Singles’ day.

[e-handel] [årliga evene­mang] [ändrad 14 november 2017]

e-cash

– elektroniska kontanter, elektroniska pengar:

  1. – ursprungligen: eCash – varumärke för elektroniska pengar från DigiCash, som gick i konkurs 1998;
  2. – allmän beteckning på engelska för elektroniska pengar.

[elektroniska pengar] [ändrad 13 februari 2018]

e-pliktlagen

lag om att kopior av alla elektro­niska pub­li­ka­tioner ska lämnas till Kungliga bib­lio­te­ket, KB (kb.se). Det är en utvidgning av regeln om att pliktexemplar av alla tryckta publi­ka­tioner måste lämnas till KB och till några andra bibliotek. – E‑pliktlagen gäller sedan den 1 juli 2012, och omfattar i princip allt material som görs tillgäng­ligt för allmänheten genom internet eller genom andra offentliga datornätverk. – Det formella namnet på lagen är Lag om pliktexemplar av elektroniskt material – se Svensk författningssamling.

[arkiv och bibliotek] [lagar] [publicering] [ändrad 20 april 2018]

e-bok

  1. elektronisk bok bok i digitalt format, alltså i form av en fil som kan visas på en vanlig dator, smart mobil, surf­­platta eller med läs­­­platta. – Filformat för e‑böcker är främst ePub. Dess­­­utom finns, eller har funnits, bland annat bbeb†, eReader, Micro­­soft Reader† och Mobipocket†. – På engelska: e‑book. En kort e‑bok kallas för e‑singel. – Van­liga krav på pro­gram för vis­ning av e‑böcker är att läsaren ska kunna lämna bokmärken, kunna skriva anteckningar och att texten ska vara flö­dande (inte fasta radslut). För­­lagen brukar också vilja ha kopieringsskydd. – I december 2019 fastslog EU‑domstolen att e‑böcker inte får säljas i andra hand – se domstolens utslag. – Se också Datatermgruppens rekommendation. – Läs också om blook och om projektet World­­reader;
  2. – e-bokläsare, se läs­platta.

[e-böcker] [ändrad 21 december 2019]

e-legitimation

  1. – elektronisk legi­tima­tion, e‑leg – elektronisk identitets­handling i form av ett program som signerar innehavarens handlingar på internet. Används för bank­ärenden på nätet, för Mina vårdkontakter och för många andra svenska nättjänster. Innehavaren aktiverar e‑legi­ti­ma­tionen med ett lösen­­ord som är samma från gång till gång. – E‑leg­iti­ma­tioner kan gälla för:

    – Se också e‑stäm­pel och elektronisk signatur. – Läs mer i TNC:s ordlista Termi­no­logi för e‑legitimationer (länk) – Se också broschyren Juridisk vägledning för införande av e‑legitimation och e‑underskrifter och  Myndigheten för digital förvaltning, DIGG:s sida: e‑legitimation.se;

  2. – varumärke för e‑legiti­ma­tion som tjänst från flera svenska myndig­­heter, banker och teleoperatörer. – Se bankid.com. – Se också BankID, DIGG, eIDAS (EU:s förordning om e‑legitimation) och Sweden Connect.

– Legitimation eller ID? – I strikt terminologi är en identitets­handling, till exempel ett ID‑kort, något som talar om vem du är. En legi­ti­mation intygar dessutom att du har en viss rättighet, behörighet eller egenskap: att du är anställd någonstans, att du har en viss befogenhet, att du är student eller pensionär. De två termerna blandas ofta ihop: en legitimation intygar ju också identitet. Man kan till exempel använda sitt körkort (en legi­ti­ma­tion) som ID‑kort. (Men inte omvänt. Ett ID‑kort gäller inte som körkort.) E‑legitimation är egentligen en elektronisk identitets-handling: själva poängen är ju att en e‑legitimation kan användas i många sammanhang. – Man kan också säga att skillnaden mellan legitimation och ID‑kort har blivit mindre viktig i många sammanhang, eftersom man direkt kan kolla ett ID-kort mot ett register och se vilken behörighet eller rättighet personen i fråga har. Polisen kan till exempel snabbt ta reda på ifall innehavaren av ett ID‑kort också har körkort.

– Helt apropå: legimitation.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [uttryck på e-] [ändrad 29 augusti 2020]