Projekt Runeberg

ett projekt som publicerar nordisk litteratur på webben för fritt bruk. Av upphovs­rättsliga skäl ingår bara verk som är 70 år eller äldre. – Projekt Runeberg har bland annat lagt ut uggleupplagan av Nordisk Familje­bok på webben (länk). – Namnet Runeberg är taget från diktaren Johan Ludvig Runeberg (se Wikipedia), och anspelar på förebilden Projekt Gutenberg. – Projekt Rune­berg startades 1992 av Datorföreningen Lysator (lysator.liu.se)Linköpings universitet, av bland andra Lars Aronsson. – Läs mer på runeberg.org. – Läs också om Litteratur­banken, Wikisource och Allmogens.

[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [konst och litteratur] [ändrad 4 oktober 2019]

dark archive

slutet arkiv – arkiv som är helt stängt eller bara till­gäng­ligt för ett fåtal personer. Om arkivet är helt stängt (ingen har tillgång till inne­hållet) får det bara öppnas under extrema om­ständig­heter, till exempel för att åter­ställa informa­tion som har gått förlorad någon annan­stans. Termen kan användas både om digitala arkiv och pappersarkiv. – Mot­sats: light archive.

[arkiv och bibliotek] [datalagring] [ändrad 22 oktober 2017]

record

  1. – i databaser: se post;
  2. – recordsallmänna handlingar, dokument, arkiv – allt som innehåller någon form av information som ska sparas för framtiden av en myndighet, ett företag eller en organisation. Det kan alltså vara brev, tryckt text, bilder, film, kartor eller information i maskinläsbar form, och det kan vara både information som framställs inom företaget/myndigheten och sådant som kommer utifrån. – Records management – arkivhantering;
  3. – inspelning, upptagning, – to record – att spela in.

[arkiv och bibliotek] [databaser] [ljudinspelningar] [ändrad 17 december 2014]

pickling

konservering, inläggning – att lägga i malpåse – sparande av ett fungerande exemplar av en gammal datortyp för att man i framtiden ska kunna köra program för den datortypen.

[arkiv och bibliotek] [historiska datorer] [ändrad 11 september 2019]

Otlet, Paul

(1868—1944) – belgisk fredsaktivist, känd för att ha föregripit World wide web med sin ”hyperdokumentation”. – Paul Otlet grundade 1895 Internationella bibliografiska institutet i Bryssel med målet att samla och katalogisera all världens kunskap. Som mest hade institutet 16 miljoner register­kort. – Otlet förutsåg ”elektroniska teleskop” som skulle ge människor i hela världen tillgång till kunskaperna på institutet. Men kortsamlingen förstördes till stor del under andra världskriget. – Otlets idéer föregrep Vannevar Bushs† Memex. – Paul Otlet var i många år bortglömd, men 2014 skildrades hans projekt i boken Cataloging the world (länk) av Alex Wright. – Se också artikel i Expressen av Per Wirtén (länk).

[arkiv och bibliotek] [för- och bihistoria] [personer] [ändrad 6 mars 2018]

Project Gutenberg

en webbsajt som publicerar känd och viktig litteratur på internet för fritt bruk. – Projekt Gutenberg, som grundades 1971, har publicerat en stor del av världslitteraturen på många språk. Det är enbart litteratur som inte längre skyddas av upphovsrätt. – Project Gutenberg belönades 2002 med Stockholm Challenge Award i kulturklassen. – Läs mer på gutenberg.org. – I Sverige finns de besläktade Projekt Runeberg, Allmogens och Litteraturbanken, se också Wikisource.

[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [konst och litteratur] [ändrad 4 oktober 2019]

Open archival information system

(OAIS) – en standard för digitala arkiv. – OAIS anger hur information ska lämnas in, bevaras och göras tillgänglig och sökbar under lång tid. Med ”lång tid” menas här att informationen ska vara tillgänglig även efter flera generationer av tekniska förändringar – se långtidsarkiv. Ett dokument eller annan informations­mängd som sparas i ett OAIS‑anpassat arkiv kallas för AIP, archival information package. – OAIS utvecklades av amerikanska rymdflygstyr­elsen NASA, men används av många organisationer, bland annat av OCPC. – OAIS blev ISO‑standard 2003, reviderad 2018 – se iso.org…. – Läs mer om OAIS på oais.info.

[arkiv och bibliotek] [arkivering] [standarder] [ändrad 14 mars 2022]

ISSN

International standard serial number – identifikations­kod för tidningar och tid­skrifter, in­klu­sive sådana som ges ut i digital form. Är till för att ge varje peri­odisk pub­li­ka­tion ett sär­skilt nummer. Används i hela världen. Läs mer på Kung­liga bib­lio­tek­ets webb­sidor (länk). – Läs också om ISAN, ISBN, ISMN, ISRN och ASIN.

[arkiv och bibliotek] [förkortningar på I] [massmedier] [ändrad 29 juni 2017]