ISMN

international standard music numberinginternationellt standardmusiknummer – identifikationskod för tryckta noter, sånghäften och tillhörande material (men inte för böcker om musik och inte för inspelningar av musik). Används i hela världen. – Läs mer på Kungliga bibliotekets webbsidor. – För inspelningar av musik och för musikvideor används ISRC‑nummer. För musikaliska verk som sådana används ISWC. – Se också ISAN, ISBN, ISRN, ISSN och ASIN.

[arkiv och bibliotek] [böcker] [förkortningar på I] [musik] [ändrad 4 september 2018]

Wayback machine

ett arkiv med sökbara kopior av miljarder webbsidor. – Syftet är att bevara så många webbsidor som möjligt i det skick som de hade när de lästes in. Det finns vanligtvis en serie kopior av samma webbsida, kopierade vid olika tider. – Wayback machine, som grundades 2001, drivs ideellt av organisationen Internet archive. I början av 2020 hade den 431 miljarder sparade webbsidor. – Namnet: Anspelar på the Wabac machine, en tidsmaskin från den tecknade tv‑serien The Rocky and Bullwinkle show (se Wikipedia) som visades i början av 1960‑talet. – Se archive.org. – Länkar till webbsidor som inte längre finns på sin ursprungliga plats, men som är bevarade på Wayback Machine, är i denna ordlista markerade med ordet Arkiverad. – Läs också om Wayforward machine.

[arkiv och bibliotek] [sök­motorer] [ändrad 10 oktober 2021]

Rosetta

  1. – The Rosetta project – ett projekt som samlar prov på alla språk i världen och sparar dem för fram­tiden på webben och på speciella, praktiskt taget oförgängliga, nickeldiskar. – Se rosettaproject.org;
  2. – RosettaNet – en satsning på att utveckla ett allmänt, XML‑baserat språk och pro­cesser för internetbaserad handel och affärer. – Se denna länk;
  3. – gammalt – och nytt: ett program som konverterade program skrivna för Macar med PowerPC†‑processorer så att de skulle kunna köras på Macar med Intel‑processorer. Konverteringen gjordes medan programmet kördes. Detta skedde utan att användaren märkte något, utom att programmet gick lite långsammare. Beräkningsintensiva program som 3d‑animering kunde inte köras med Rosetta. – Rosetta utvecklades av Apple med tanke på övergången 2005 från PowerPC till Intel‑processorer i Macintosh. 2020 återuppstod Rosetta, nu som Rosetta2, ett program för att konvertera program skrivna för Macar med Intel‑processorer till de kommande Macarna med Arm‑processorer. – Läs också om universal binary†;
  4. Rosetta Code – se krestomati.

– Namnet Rosetta kommer av Rosetta­stenen, se Wikipedia, den sten med fler­språkiga in­skrip­tioner från den egyptiska staden Rosetta (Rashid på arabiska) som i början av 1800‑talet användes för tolkningen av hieroglyferna.

[arkiv och bibliotek] [programmering] [programspråk] [språk] [xml] [ändrad 16 oktober 2020]

pliktexemplar

exemplar av bok, tidning eller annat publicerat verk som enligt svensk lag ska lämnas till Kungliga biblioteket och några andra bibliotek. Detta regleras i Lag om pliktexemplar av dokument (länk). På engelska: legal deposit. – Lagen har utvidgats till att gälla även publikationer som ges ut på internet och datorspel – se e‑pliktlagen. – Man talar också om pliktleveransse Kungliga bibliotekets webbsidor.

[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [lagar] [ändrad 24 maj 2021]

e-pliktlagen

lag om att kopior av alla elektro­niska pub­li­ka­tioner ska lämnas till Kungliga bib­lio­te­ket, KB (kb.se). Det är en utvidgning av regeln om att pliktexemplar av alla tryckta publi­ka­tioner måste lämnas till KB och till några andra bibliotek. – E‑pliktlagen gäller sedan den 1 juli 2012, och omfattar i princip allt material som görs tillgäng­ligt för allmänheten genom internet eller genom andra offentliga datornätverk. Den gäller även för datorspel.– Det formella namnet på lagen är Lag om pliktexemplar av elektroniskt material – se Svensk författningssamling.

[arkiv och bibliotek] [lagar] [publicering] [ändrad 24 maj 2021]

innehållsansvarig

(curator, content curator) – den som ansvarar för en samling material (text, bilder, musik, video). – Ansvaret gäller att innehållet i samlingen är relevant för samlingens ändamål: aktuellt, korrekt, fullständigt och tillgängligt för an­vändare. Ansvaret brukar också omfatta beskrivning och katalogisering samt utgallring av material som inte längre bör ingå i samlingen. Arbetsuppgiften kallas på engelska för data curation, innehållsansvar. (Curation, som i content curation, kan översättas med kuratering.) – Om ordet curator / kurator: – Det engelska ordet curator används sedan länge på svenska om den som ansvarar för samlingarna på ett museum, en museiintendent. På svenska används ordet kurator traditionellt om rådgivare i sociala frågor. Men den engelska betydelsen har lånats in till svenska, fast då stavas ordet oftast med c. Ordet används också om den som an­svarar för samlingar som är tillgängliga genom internet. Så hur löser vi problemet att vi har samma ord i två rätt olika betydelser? Språkrådet rekommenderar i första hand benämningen innehållsansvarig för engelska curator (se länk). Om ordet kurator ändå används i denna betydelse bör det stavas med kkurator. Då får vi också orden kuratera och kuratering. – Innehållsansvarig ska inte förväxlas med an­svarig utgivare.

[arkiv och bibliotek] [informationshantering] [publicering] [språktips] [yrken] [ändrad 8 oktober 2020]