toppdomänbluff

bluffdomän som skiljer sig från en legitim domän genom att den ligger under en annan toppdomän. – Domänen har registrerats av någon annan än det aktuella företaget eller organisationen, och i hopp om att besökare ska ta fel. – Påhittat exempel: det svenska företaget ”Foretag”, som finns på ”foretag.se”. Men det finns också en domän som heter ”foretag.tm”, och det är en bluffdomän – den tillhör inte företaget ”Foretag”. Den har registrerats av någon utomstående under toppdomänen .tm. Huvuddomänen (”foretag”) är alltså bokstav för bokstav identisk med en legitim huvuddomän, men den är registrerad under en annan toppdomän (.tm i stället för .se). – För att man ska kunna tala om bluff krävs också att sajten ”foretag.tm” används för att på något sätt lura besökare som tror att de har kommit till företaget ”Foretags” webbsidor. – Detta slags domäner kan vara legitima. Det är ju inte omöjligt att ett företag i Turkmenistan (toppdomänen .tm) heter likadant som ett svenskt företag och därför registrerar samma huvuddomän  – men risken för att besökare ska förväxla webbplatserna är i sådana fall troligen minimal. För att man ska kunna tala om toppdomänbluff måste man se till syftet med registreringen och hur domänen används. – I sådana fall, i synnerhet om det gäller internationellt kända företagsnamn och även personnamn, kan registrering av sådana domäner återkallas, och i vissa fall vara brottslig – se till exempel domänrofferi och  Trademark clearinghouse, se också alternativt tvistlösningsförfarande. – Man talar också om dubbelgångardomäner (doppelganger domains) och onda tvillingar (evil twins).

[bluffdomäner] [bluff och båg] [ändrad 6 april 2020]

felstavningsdomän

internetdomän som, utan giltig anledning, heter nästan likadant som ett känt företags eller annan organisations domän. Skillnaden kan vara en enstaka bokstav. (Stadskontoret.se i stället för statskontoret.se.) Felstavningsdomäner är ofta bluffdomäner, alltså tillkomna i bedrägligt syfte. De kan till exempel användas för domän-i-mitten-attacker. (Likheterna i stavning kan givetvis också ha giltiga skäl.) – Felstavningsdomäner kallas också för dubbelgångardomäner, på engelska: doppelganger domains. – Se också fulregistrering och homografattack.

[bluffdomäner] [bluff och båg] [27 augusti 2019]

bluffdomän

internetdomän med namn som avsiktligt har valts för att det ska kunna förväxlas med en annan, seriös domän. Det finns två huvudtyper:

  1. – se toppdomänbluff
  2. – se felstavningsdomän.

– Bluffdomäner används för att lura besökare till sajter som besökarna annars inte skulle gå till, till exempel till sajter som marknadsför pornografi eller snabba sätt att bli rik (jämför med spam). Ibland handlar det bara om att driva upp besökssiffror eller om att samla in adresser för spam. Bluffsidor kan också användas för att lura personer att logga in på den falska webbsidan (vilket inte lyckas) och därmed lämna ifrån sig användarnamn och lösenord (se nätfiske).

[bluffdomäner] [bluff och båg] [27 augusti 2019]

  •  

FreeDorothy

#FreeDorothy – en hashtagg som syftar på ”Dorothy” som påstod att hon tweetade från sin familjs smarta kylskåp eftersom hennes mamma hade tagit ifrån henne telefonen. – I augusti 2019 skrev någon som kallade sig för DorothyTwitter att hennes mamma hade tagit ifrån henne telefonen, eftersom Dorothy hade orsakat en brand när hon lagade mat. Dorothy tweetade därför från sin Nintendo, men mamman tog ifrån henne den också. Dorothy gav sig inte, utan tweetade från sin Wii† – som mamman också tog. Slutligen kom en tweet som, enligt adressinformationen, kom från en ”LG Smart Refrigerator”. Då hade redan kampanjen #FreeDorothy kommit igång. Berättelsen om tjejen som tweetade från kylskåpet fick mycket publicitet, men är troligen inte sann. – Det är möjligt att använda vissa internetanslutna kylskåp för att tweeta, men som webbsajten BuzzFeed skriver (se här) skulle det inte ge ”LG Smart Refrigerator” i adressinformationen, utan namnet på den webbläsare som hade använts. Men det är rätt enkelt att manipulera adressinformationen till en tweet. – Se artikel i The Guardian.

[bluff och båg] [kuriosa] [sociala nätverk] [19 augusti 2019]

domain spoofing

domänbluff – framställande av en skum webbplats som en respekterad webbplats. (Skumma webbplatser kan till exempel vara sådana som säljer pornografi.) Syftet är att använda den respekterade webbplatsens renommé för att locka kunder till den skumma. – Domänbluffar förekommer i programstyrd handel med annonsutrymmen (programmatic). Utgivaren av en webbpublikation tror att ett annonsutrymme har sålts till ett välkänt företag, men annonsen länkar till ett annat, mer eller mindre skumt, företags webbplats. Utgivaren får inte betalt. – Domänbluffar används också i andra sammanhang, till exempel i vd‑bedrägerier. – Det finns flera sätt att genomföra domänbluffar, se till exempel fulregistrering och felstavningsdomäner. Men ofta görs manipulationen med mer sofistikerade metoder som är svårare att upptäcka, till exempel med hjälp av skadeprogram. (Se också domän och spoofing.)

[bluffdomäner] [bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [it-säkerhet] [31 maj 2019]

dot account

”punktkonto” – ett e‑postkonto som skiljer sig från andra enbart därför att det har, eller inte har, en eller flera punkter i namnet före snabel‑a:et. Exempel: för mariajohansson@epost.se är maria.johansson@epost.se ett punktkonto. – Punktkonton kan, åtminstone på Gmail, användas för att underlätta bedrägerier på internet. Gmail räknar nämligen alla punktkonton som samma e‑postkonto: punkterna ignoreras. (Se Gmails webbsidor.) wolfgangsebastianrembrandt@gmail.com räknas alltså som samma konto som wolfgang.sebastian.rembrandt@gmail.com eller som wolfgangsebas.tianrembrandt@gmail.com. Dessa tre punktkonton, och alla tänkbara varianter, går till samma inkorg i Gmail (om den finns). – Problemet är att många andra tjänster på internet däremot räknar punktkonton som olika konton. Det är därför möjligt för bedragare att registrera in många konton på samma tjänst med ett särskilt punktkonto för varje sådant konto. Tjänsteleverantören tror då att det finns många kontohavare, men i själva verket går alla meddelanden till samma Gmail‑inkorg. Typiska bedrägerier med punktkonton inbegriper falska identiteter, till exempel ansökningar om kreditkort och sociala förmåner: bedragaren gör massor av ansökningar och hoppas att en eller flera går igenom. Allt kan överblickas från ett enda konto.

[bluff och båg] [e-post] [it-säkerhet] [missbruk] [11 februari 2019]

pyramidförsäljning

eller nätverksförsäljning – system för försäljning där försäljarna förväntas värva nya försäljare och får provision för varje försäljare som de rekryterar. – Försäljarna kan också få procent på sina rekryters försäljning. Detta kan upprepas i flera led. Pyramidförsäljning betraktas med misstänksamhet i många länder, inklusive Sverige, men är inte olagligt här (däremot i Kina). Det ska inte förväxlas med pyramidspel, som är olagliga i Sverige. – Kriteriet på att verksamheten ska räknas som seriös kan sägas vara att deltagarna tjänar pengar huvudsakligen på försäljning av produkter  – inte på att rekrytera nya säljare. Man kan ändå undra varför produkterna, som ofta säljs enbart genom pyramidförsäljning, inte säljs i butiker eller genom postorder som andra varor.  – På engelska: pyramid scheme, pyramid sales eller multi‑level marketing, förkortat MLM. – Mer i Wikipedia och se Spelinspektionens webbsidor (en bit ner).

[bluff och båg] [handel] [ändrad 21 oktober 2021]

Larsson, Veronika

en påhittad svensk kvinna som 20072013 skrev ett stort antal inlägg på engelska i sociala medier. – ”Veronica Larsson” fick stor uppmärksamhet för ett inlägg i den brittiska tidningen The Guardians kommentarsforum den 30 juli 2013 där ”hon” påstod att hon hade hotats med våldtäkt, stympning och mord av manliga motspelare i spel på nätet (se The Guardians webbsidor). Sammanlagt skrev ”hon” bland annat under åtta månader 3 600 inlägg på The Guardians kommentarsforum. Ofta använde ”hon” signaturen ”TheIneffableSwede”. – Enligt egna uppgifter hade ”Veronika Larsson” en imponerande meritförteckning med studier på Berkeley och London school of economics, och ”hon” talade fem språk. Konstigt nog verkade ”hon” inte vara bra på svenska. – Journalisten Jack Werner (kwasbeb.se), känd från Viralgranskaren†, började undersöka och fann att ingen av ”Veronika Larssons” referenser stämde. Bilderna på ”henne” var stulna från en Facebook‑sida som tillhörde en kvinna i Kalifornien. – 2013 kom Jack Werner fram till att ”Veronika Larsson” troligen var en skolbibliotekarie, ”Steven”, i Kalifornien. – Läs mer i denna (arkiverad) och denna (arkiverad) artikel i Metro, i denna artikel i InternetWorld samt i Jack Werners bok Ja skiter i om det är sant det är förjävligt ändå (länk) från 2018.

[bluff och båg] [fiktiva personer] [källkritik] [ändrad 8 februari 2023]