Kategori: sökningar

girig

(greedy) – om sökvillkor: som hittar alla fraser som innehåller det som söks, även om det bara är en del av ordet eller frasen. Termen girig an­vänds när man söker efter text med reguljära uttryck. – Enkelt exempel: om man söker efter ”skog” med ett girigt reguljärt uttryck får man träff på ord som ”granskog”, ”bokskog”, ”skogvaktare” och ”älskog”. Men med ett icke‑girigt reguljärt uttryck får man bara upp ”skog”. – Se också girig algoritm.

[sökningar] [ändrad 17 september 2019]

högertrunkering

(right-hand truncation) – kapning av slutet av ett ord; sökning i en text­massa eller databas med de första bokstäverna i ett ord. Det kan göras:

  1. – för att man letar efter sammansatta ord, till exempel alla ord som börjar på höger*;
  2. – för att man letar efter böjningsformer, till exempel dator* för dator, datorn, datorer och datorerna;
  3. – av ren lättja.

– Ordet trunkeras i slutet (till höger), och kan kom­plet­te­ras med joker­­tecken. Jokertecknet asterisk (*) brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Läs också om vänster­trunkering.

[sökningar] [ändrad 23 oktober 2017]

trunkering

– kapning:

  1. – kortning av ett tal utan av­rundning. 5,19 trunkeras till 5,1;
  2. – kapning av text eller annan in­for­ma­tions­mängd på motsvarande sätt. – Se också höger­trunkering och vänster­trunkering.

– Ordet: Kommer av engelska trunk i betydelsen träd­­stam – det som blir kvar när man har huggit av grenarna. – Termen trunkera (truncation) i denna betydelse har inget direkt att göra med den engelska termen trunk i tele- och data­­kommu­ni­ka­tion.

[matematik] [språktips] [sökningar] [ändrad 23 oktober 2017]

inkrementell

(incremental) – med successiva tillägg; förbättrad lite i taget:

  1. – inkrementell systemutveckling – systemutveckling där man börjar med de viktigaste funktionerna och sedan lägger till mindre centrala funktioner i tur och ordning. Se också bottom‑up. – Ska inte blandas ihop med iterativ systemutveckling;
  2. – inkrementell backup – metod för backup: efter första backupen säkerhetskopieras vid varje tillfälle bara det som har ändrats sedan förra gången; det som redan har säker­hets­kopi­e­ra­ts, och inte har ändrats, ligger kvar;
  3. – se inkrementell bränning;
  4. – se inkrementell sökning.

[backup] [språktips] [systemutveckling] [sökningar] [ändrad 27 april 2020]

Graph search

Facebooks sökmotor för informationen på Facebook. – Graph search indexerar allt som skrivits på Facebook. Det är en semantisk sökmotor: den söker inte bara efter de ord som användaren har angett i sökningen, utan också efter anna information som användaren antas söka efter. Ett enkelt exempel är att om man söker på ”lunch” så får man också information om restauranger. Sökresultaten begränsas till användarens kontakter, och kan också begränsas geografiskt. En betaversion av Graph search togs i bruk i januari 2013. Graph search gick först under arbetsnamnet Unicorn. – Se Facebooks webbsidor.

[sociala nätverk] [sökningar] [ändrad 29 april 2019]

tagg

  1. – (tag) – märkning, märkord, nyckelord, etikett – text med instruktioner eller information, in­fogad i text eller i andra filer, ofta som dold text:
    • – dolda in­struktioner, till exempel de koder som anger att text ska visas i kursiv eller halvfet stil. Sådana taggar är dolda för den som läser texten, såvida man inte läser källkoden. HTML-taggar (HTML tags) är de instruktioner som styr hur en webbsida ska se ut, och som normalt är osynliga för besökaren;
    • – taggar med information som an­vänds för att under­­lätta sökning och bear­bet­ning av information. Taggar kan beskriva inne­­hållet i en text (”[detta är ett] kak­recept”), beskriva ljud-, bild- eller video­­filer (som annars inte är sökbara med text) eller ha andra funktioner. – I XML beskriver taggarna på olika sätt inne­­hållet på sidan. De är an­visningar till webb­läsaren eller andra pro­gram som ska visa eller bearbeta innehållet på sidan. – Taggarna på en webb­sida blir synliga om man klickar på Källa (Source) i menyn Visa (View) eller liknande. – På internet förekommer det att användare taggar andras sidor enligt olika system. Syftet är att beskriva eller värdera inne­­hållet på sidan. Då finns taggarna inte där sidan finns, utan i en separat data­­bas med länkar till de taggade sidorna. – Se taggo­nomi och taggmoln. – Ordet tagg är en försvenskning av engelska tag, som från början betyder märklapp eller etikett. I stället för tagg kan man använda ord som märk­ning, märkord eller nyckel­ord. – Ordet taggning an­­vänds också om klassi­fi­ce­ring, upp­­märk­ning i mer allmän betydelse: ”denna webb­­sida har taggats som sport”, vilket kan syfta på en ögon­­läs­­bar upp­­märk­ning – en vinjett. – Läs också om taggning (tagging), hash­­­taggar (hash­tags) och smarta taggar;
  2. – tag – graffitimålares beteckning på sina signaturer. – Jämför med handle.

[signaturer] [sökningar] [webbpublicering] [ändrad 5 augusti 2019]

reguljärt uttryck

(regular expression, förkortat regexp) – verktyg för sökning efter ord och fraser i text, främst i programkod. – Regul­jära uttryck är ett slags avancerade joker­tecken som ger möjlighet till in­veck­lade sökningar. Man kan söka efter kombinationer av fraser, upprepningar av tecken och mönster av tecken. De vanligaste reguljära uttrycken be­skrivs i Wikipedia. Där finns också en redogörelse för de olika standarderna för reguljära uttryck. – Regul­jära uttryck används i Unix och i program som grep och Perl. De används av program­me­rare, eftersom de är praktiska verktyg när man rättar eller ändrar kod. Det går däremot normalt inte att använda reguljära uttryck när man gör sökningar med sökmotorer eller i vanliga program som ordbehandlare.

[programmering] [sökningar] [ändrad 10 december 2019]