Ord och uttryck i it-branschen
Binär elektronisk sekvenskalkylator – Sveriges första elektroniska dator, färdig 1953. (Datorn BARK† kom före, men den var inte elektronisk.) BESK var under en kort tid världens snabbaste dator. Konstruktionen var inspirerad av IAS machine†. – Se Wikipedia. – Se också denna uppsats (arkiverad) av Mattias Fundberg och Mikael Gustavsson. – Läs också om danska DASK† och om SMIL†.
[förkortningar på B] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 25 oktober 2018]
– Pegasos – Πήγασος – var i grekisk mytologi en bevingad häst. Pegasus är den latinska stavningen av samma namn.
[historiska datorer] [it-historia] [robotar] [skadeprogram] [underrättelseverksamhet] [windows] [övervakning] [ändrad 4 januari 2023]
den första kommersiella persondatorn som liknade en modern persondator, lanserad 1981. – Xerox Star, som utvecklades på PARC, hade grafiskt användargränssnitt med fönster, mus, inbyggd nätverksanslutning och elektroniska meddelanden. Den ingick i ett system med laserskrivare, vilket då var en nyhet. Xerox Star tillämpade också principen WYSIWYG (what you see is what you get), vilket innebar att det som skrevs ut på laserskrivaren såg likadant ut som det som visades på bildskärmen. – Xerox Star var dyr. Ett system med ett par persondatorer, en server och en laserskrivare kostade ungefär 75 000 dollar, extra persondatorer kostade 16 000 dollar stycket. Det såldes sammanlagt 25 000 exemplar av Xerox Star från debuten 1981 till slutet av 1980‑talet. – Bakgrund: Xerox Star var inspirerad av Xerox Alto†, en liknande dator som hade utvecklats tio år tidigare på Xerox PARC. Xerox Alto hade aldrig sålts kommersiellt. Den användes internt på forskningsinstitutet och av ett fåtal externa forskare och programmerare. Men Xerox Star var ingen vidareutveckling av Xerox Alto, utan utvecklades från grunden för att säljas till företag. Xerox Star konstruerades däremot till stor del på Alto‑datorer. Den dator som gav Steve Jobs† inspiration till Macintosh var den äldre Alto, inte den senare Star. – Artikel från 1989 om Xerox Star med bilder, klicka här.
[grafiskt användargränssnitt] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 27 april 2018]
en experimentell persondator från 1970-talet, utvecklad på PARC. – Xerox Alto hade grafiskt användargränssnitt och mus, vilket den var först med. Den var inte avsedd som hemdator eller hobbydator, utan användes internt på Xerox av professionella datoranvändare, på den tiden bara programmerare och forskare. Den tillverkades från 1973 i ungefär tio år i sammanlagt ungefär två tusen exemplar. Den ingick i PARC:s satsning på att uppfinna ett datoriserat kontor. – Xerox Alto användes bland annat av Alan Kay när han utvecklade Smalltalk och av Bob Metcalfe när han utvecklade ethernet. Den inspirerade också Steve Jobs† till att utveckla Macintosh. – Xerox ledning hade däremot ringa förståelse för potentialen i Xerox Alto, och när Xerox 1981 började sälja en liknande dator, Xerox Star†, innehöll den knappast någon teknik från Alto. – Bilder på Alto finns på Digibarn Museum, klicka här, även på Internet Archive: länk.
[it-historia] [historiska datorer] [ändrad 4 april 2017]
en brittisk dator från 1949. Den räknas som Storbritanniens äldsta dator för lagrade program (jämför med Colossus†). – WITCH byggdes för Storbritanniens kärnforskningsprogram, påbörjades 1949 i Harwell nära Oxford, därav namnet, och användes där från 1951 till 1957 under namnet Harwell Dekatron. (Dekatroner är ett slags radiorör, se Wikipedia.) 1957 ansågs den föråldrad, och flyttades då till Wolverhampton and Staffordshire technical college, där den användes i undervisningen till 1973. Det var där den fick namnet Wolverhampton instrument for teaching computation from Harwell, vilket förkortades WITCH. Brittiska National museum of computing, TNMOC, restaurerade den 2009—2012. – Se TNMOC:s webbplats och denna video.
[förkortningar på W] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 22 juli 2018]
en av de första helt elektroniska datorerna, byggd 1949 vid Manchesteruniversitetet i England. – Manchester Mark I var en av de första datorerna som kunde lagra program i minnet. Inmatnings- och programmeringssystemet konstruerades av Alan Turing†. Maskinen var en vidareutveckling av SSEM† (”Baby”). – Bland de som arbetade med Manchester Mark I fanns Conway Berners‑Lee och Mary Lee Woods, föräldrar till Tim Berners‑Lee. – Manchester Mark I var förebild till Ferrantis† första dator. – I USA fanns en annan liknande dator med namnet Mark I†. – Se historik från Manchesteruniversitetet.
[historiska datorer] [it-historia] [ändrad 5 juni 2017]
en av de allra första datorerna. Den utvecklades av Howard Aiken† i samarbete med bland annat Grace Hopper†. Mark I byggdes i USA under andra världskriget, men visades upp först 1946. Den har gett namn åt Harvardarkitekturen. – Mark I vägde fem ton och behövde fyra sekunder för att göra en multiplikation. Det var en elektromekanisk maskin med hålremsor och reläer, och den kunde bara bearbeta tal i den ordning som de matades in. – Mark I räknades länge, i konkurrens med Eniac†, som den första datorn. Men numera räknas den tyska Z3 från 1941, konstruerad av Konrad Zuse†, som den första datorn. Arbetsnamnet på Mark I var ASCC, Automatic sequence controlled calculator, och den var också känd som Harvard Mark I. – Det fanns också en Manchester Mark I†.
[historiska datorer] [it-historia] [ändrad 4 mars 2021]
Binär automatisk reläkalkylator – en dator byggd 1950 i Sverige. – BARK var klar före BESK†, som brukar räknas som Sveriges första dator. Men BARK var inte elektronisk – i stället för radiorör eller transistorer hade den reläer, som en automatisk telefonväxel från samma tid. – Howard Aiken† lär ha sagt att ”det här är den första dator jag sett utanför Harvard som faktiskt fungerar”. – Se denna länk och se Wikipedia.
[förkortningar på B] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 28 september 2018]
Digital electric universal computing engine – en engelsk dator som 1955—1963 tillverkades industriellt i totalt 31 exemplar av företaget English Electric. Den byggde på arkitekturen i datorn ACE†, som hade konstruerats av Alan Turing†. – Se Wikipedia.
[förkortningar på D] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 10 december 2018]