– se Infinity:One.
Kategori: datorer
VR-glasögon
glasögonliknande anordning för visning av virtuell verklighet. – VR‑glasögon har små bildskärmar direkt framför ögonen och sensorer som uppfångar huvudets rörelser och bärarens rörelser i rummet. Bildskärmarna visar rörliga bilder, ofta stereoskopiska, av en virtuell värld som genereras av ett datorprogram. Bilderna anpassas till huvudets och bärarens rörelser så att omgivningen ska verka stabil. Datorprogrammet körs oftast i en separat dator som kommunicerar med glasögonen med kabel eller trådlöst. VR‑glasögon brukar också ha hörlurar. De kan också ha inbyggd videokamera och sensorer för annat än rörelser. – VR‑glasögon är en vidareutveckling av VR‑hjälmar. De var årets julklapp 2016 enligt HUI Research, se denna länk.– Skillnaden mot interaktiva glasögon är att interaktiva glasögon låter bäraren se sin materiella omgivning.
[virtuell verklighet] [ändrad 11 juni 2017]
datorbuss ⇢
Orange Pi Zero
en billig och relativt kraftfull enkortsdator från Shenzhen Xunlong Software. – Orange Pi Zero lanserades 2016 och hade då en fyrkärnig Arm-processor, grafikkrets och wi‑fi. Den kostade då ungefär tio dollar, inklusive frakt. Namnet anspelar uppenbarligen på Raspberry Pi. – Se orangepi.com….
[enkortsdatorer] [lågprisprodukter] [ändrad 2 september 2022]
Ring learning with errors
förkortat RLWE eller Ring-LWE – en krypteringsalgoritm som bedöms vara omöjlig att knäcka med kvantdatorer. – Google experimenterar 2016 med RLWE för att kunna konstruera kryptosystem som är framtidssäkra. De algoritmer som används för asymmetrisk kryptering på internet idag är praktiskt taget omöjliga att knäcka på rimlig tid med vanliga datorer (förutsatt att krypteringsnyckeln är tillräckligt lång), men om, eller när, det finns praktiskt användbara kvantdatorer tror många att de algoritmerna blir relativt enkla att knäcka. – Läs om matematiken i RLWE i Wikipedia. – Se också GitHub: länk.
[kryptering] [ändrad 29 juni 2020]
Joule
en nerlagd kraftfull enkortsdator från Intel. Den var avsedd för inbyggda system, sakernas internet och robotar. Kretskortet hade en inbyggd kamera, och program för mönsterigenkänning ingick. – Joule presenterades i augusti 2016, och såldes för ungefär tre tusen kronor. Intel la ner den sommaren 2017. – Namnet: Uppkallad efter den engelska vetenskapsmannen James Prescott Joule (se Wikipedia), som också har gett namn åt måttenheten för energi, joule. – Se Intels webbsidor. – Intel har också två andra enkortsdatorer, Galileo† och Minnowboard†.
[enkortsdatorer] [nerlagt] [ändrad 8 mars 2018]
DuoSkin
elektroniska kretsar som kan fästas direkt på huden. Kallas ibland för ”elektroniska tatueringar”, men till skillnad från tatueringar kan man lätt ta bort dem. DuoSkins kretsar ser ut som smycken och är gjorda av bladguld. De kan användas för inmatning, styrning, datakommunikation och som användargränssnitt. – DuoSkin har utvecklats på MIT i samarbete med Microsoft och är när detta skrivs (maj 2019) ingen produkt som man kan köpa. – Se duoskin.media.mit.edu.
[användargränssnitt] [hårdvara] [kroppsburet] [ändrad 7 maj 2019]
Quess ⇢
– förkortning för Quantum experiments at space scale – se Micius.
[datakommunikation] [experimentell teknik] [förkortningar på Q] [kryptering] [kvantdatorer] [rymden]
Quantum experiments at space scale ⇢
Micius
en kinesisk kommunikationssatellit för experiment med kvantkryptering. – Micius är den första satelliten i sitt slag. Satelliten sändes upp den 15 augusti 2016 från Gobiöknen. Den väger över 600 kg och rör sig ett varv runt jorden på 90 minuter och på 500 kilometers höjd. Det officiella namnet på engelska är Quantum experiments at space scale, förkortat Quess. Det kortare namnet Micius är det latiniserade namnet på den kinesiska filosofen Mozi (cirka 470—391 före vår tideräkning, se Wikipedia). – Läs mer i artikel från nyhetsbyrån Xinhuanet.
[datakommunikation] [experimentell teknik] [kryptering] [kvant] [rymden] [ändrad 8 september 2021]