(bounce) – retur av e-post till avsändaren därför att det inte kan levereras till mottagaren. Det finns två huvudtyper:
– Hård studs – adressen finns inte;
– Mjuk studs – adressen finns, men brevet kan ändå inte levereras. Mottagarens kvot av lagrad e-post kan vara fylld, eller det kan bero på något tekniskt fel.
cyberpucko, cybertönt, cyberfåne – dum och lat person med internetanslutning. – Ett cyberpucko tror på allt som står på internet, och tror att faktakoll betyder att klicka på en länk. – Se denna artikel av den amerikanska författaren Andrew Vachss (1942–2021). – Se också moronosphere och teh internetz (samt cyber).
(Finagle’s law) – Finagles lag om dynamiska negativer lyder: ”Allt som kan bli fel blir fel.” Att Finagles lag har blivit känd som Murphys lag bevisar att den stämmer. – Finagles lag kommer från sciencefictionböckerna av Larry Niven om Ringworld (se Wikipedia). I dem har gruvarbetare på en asteroid en gud som heter Finagle, och denna gud har en galen profet som heter Murphy. Därav förväxlingen med den reelle och inte alls galne flygingenjören Ed Murphy och hans lag.
”Inkompetenta personer brukar överskatta sin förmåga, medan kompetenta personer tenderar att underskatta sin förmåga.” – Effekten är uppkallad efter psykologerna David Dunning(länk) och Justin Kruger(länk), som beskrev effekten 1999 i artikeln ”Unskilled and unaware of it”(länk) (brukar fungera. trots eventuell överstrykning). – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om de grundläggande lagarna för mänsklig dumhet.
(Murphy’s law) – ”Om det finns två eller flera sätt att göra något på, och ett av dem kan ställa till katastrof, så kommer någon att göra på det sättet.” – Det är den ursprungliga formuleringen från 1949, hämtad från den amerikanske flygvapeningenjören kapten Edward A Murphy (1918—1990), citerad av hans son Robert Murphy. Den vanliga, mer kända formuleringen av Murphys lag är i själva verket Finagles lag. (En kortare formulering i Murphys anda skulle vara ”Om det alls går att göra fel så kommer någon att göra fel.”) – Murphys lag är inte lagen om alltings jävlighet, utan ett uttryck för Ed Murphys nitiska perfektionism. Han ansåg att fel kunde förebyggas – men bara om man kollade och dubbelkollade och garderade även mot de mest osannolika misstag. Produkterna skulle vara idiotsäkra. – Se artikel i Scientific American, maj 1997 – länk. – Murphys lag har likheter med Sods lag, Spodes lag och fysikens fjärde lag, men absolut inte med Moores lag. Därtill kommer Muphrys lag.
(Hanlon’s razor) – ”Förklara aldrig någonting med illvilja om dumhet räcker som förklaring.” – Namnet: Upphovsperson påstås vara en Robert Hanlon, men det är oklart vilken Robert Hanlon; eventuellt formulerades lagen i själva verket av författaren Robert Heinlein – mer om det i Wikipedia. – Ordet rakkniv anspelar på Ockhams rakkniv, uppkallad efter den medeltida engelska filosofen William av Ockham(se Wikipedia): krångla inte till det i onödan eller, som William uttryckte det: ”antalet storheter bör inte ökas mer än vad som är nödvändigt”.
företag eller person som avsiktligt registrerar en domän med ett känt namn, fast med felstavning. Till exempel www.computresweden.se (se felstavningsdomän). – Tanken är att webbplatsen ska få besökare som har sluntit med fingrarna. Dessa kan då lockas vidare till andra webbplatser, luras att lämna ifrån sig information eller exponeras för reklam. Stavfelsockupanten kan också hoppas att sälja den felstavade domänen till ägaren av den rättstavade domänen eller ägna sig åt nätfiske(phishing) eller domän‑i‑mitten‑attacker. – Se också domänrofferi och fulregistrering.
i dataöverföring: rättelse av fel i meddelande hos mottagaren, alltså utan att mottagaren (mottagarens utrustning) begär omsändning. – Felet kan rättas därför att meddelandet innehåller redundant information, som kontrollsiffror. Ett program med felrättande kod kan därför både upptäcka felet och räkna ut hur det ska rättas. – Läs mer i Wikipedia. – På engelska: forward error correction, FEC.
falskt påstående om att spam inte är spam – i varje fall inte olagligt spam. – En murk är mer precist påståendet att meddelandet följer reglerna i den amerikanske senatorn Frank Murkowskis lagförslag mot spam. Lagförslaget, Inbox privacy act(länk till förslaget), lades visserligen fram 1999 i USA:s kongress, men det gick inte igenom. Spammarna kan alltså inte gardera sig genom att åberopa lagen, eftersom den inte finns. Tvärtom är murk ett säkert tecken på att meddelandet är spam och bör raderas. – Spam som innehåller murk kallas ibland för murkogram och att skicka sådan spam kallas för murking.