”The Machine” – en högpresterande datortyp som HPE experimenterade med på 2010‑talet. – The Machine presenterades 2014 som en revolutionerande innovation. Men redan 2016 beslöt HPE att inte marknadsföra The Machine som produkt. – Ett mål för utvecklingen av The Machine var vad som kallades för memory‑driven computing. Grundtanken var att data skulle lagras så nära processorerna som möjligt för att korta accessttiden, vilket gör stor skillnad vid minnesbelastande beräkningar. Det gjordes ingen skillnad mellan arbetsminne och datalagring. Duplicering av data skulle inte förekomma: alla processer som behövde vissa data skulle hämta dem från samma ställe i minnet. – Se Hewlett Packard Labs webbsidor (inaktuellt) och detta föredrag av HPE:s Martin Fink på Youtube(länk). – En simulator av The Machine finns på HPE:s webbsidor (borttagen). (När projektet The Machine var nytt talades det om att maskinen skulle ha memristorer i stället för transistorer. Men så blev det inte. Utvecklingen av operativsystemet Carbon tycks också ha upphört.)
(education) – toppdomän för amerikanska universitet och högskolor. – Domänen .edu får användas enbart av institutioner med minst fyraårig postgymnasial utbildning. De måste också vara godkända av något av USA:s sex regionala högskoleförbund, vilket innebär att det i praktiken bara är amerikanska högskolor och universitet som kan få domäner under .edu. Detta gäller sedan 2001. Före 2001 var det några institutioner som registrerade .edu‑domäner, men som inte uppfyller kraven som sedan infördes, och de har kvar sina domäner. – Se net.educause.edu.
Stanford‑universitetet i Palo Alto söder om San Francisco är ett av USA:s mest ansedda universitet. Forskning och utveckling på Stanford var en av huvudfaktorerna bakom Silicon Valleys utveckling. Stanford lockade redan på 1930‑talet till sig amerikanska storföretag genom att erbjuda dem billig mark nära universitetet. Resultatet blev nära samarbete mellan universitetet och företagens forskningsavdelningar. – Se stanford.edu. – Förväxla inte Stanford med Stamford i Connecticut, en stad som, delvis på grund av Connecticuts låga skatter, hyser huvudkontoren för flera amerikanska storföretag.
en minnesteknik utvecklad av IBM, baserad på ytterst små hål på en yta av plast. IBM visade upp tekniken 2005 och utlovade kommersiell lansering 2007, men tekniken har inte fått nämnvärd spridning. Millipede erbjuder extrem lagringstäthet, 15 gigabyte per kvadratcentimeter eller mer. – Läs mer på IBM:s webbsidor (från 2005).
en experimentell teknik för virtualisering, utvecklad av Microsoft Research. Den visades upp första gången 2011. Syftet beskrivs främst som att utnyttja maskinvaran effektivare än med vanlig virtualisering. – Drawbridge bygger på att operativsystemet körs som ett biblioteksoperativsystem (library OS). Det innebär att operativsystemet delas upp i små specialiserade delar: ett program som körs anropar bara de delar som det har behov av. Drawbridge använder också något som kallas för pikoprocesser(picoprocesses). Det innebär på liknande sätt att programkörningen sker i form av många små processer, isolerade från varandra och i nära kontakt med hårdvaran. Drawbridge har troligen influerat utvecklingen av Microsoft Haven. – Se Microsoft Researchs webbsidor.
teknik för att skydda program och data som körs i molnet från den plattform som de körs på. – Microsoft Haven ska göra det praktiskt taget omöjligt för molnoperatören att i hemlighet kopiera och spara data som kunden bearbetar i molnet. Det ska också bli omöjligt att angripa kundens program med skadlig kod. – Microsoft Haven använder en teknik som kallas för skyddad exekvering(shielded exekution). Microsoft Haven har utvecklats som ett forskningsprojekt inom Microsoft Research av Andrew Baumann, Marcus Peinado och Galen Hunt och är troligen influerat av projektet Drawbridge. Haven presenterades i oktober 2014 på en Usenix-konferens (se länk, alternativt här).
– ett experimentellt operativsystem från Microsoft. Det släpptes i början av 2008 till forskare för icke‑kommersiell användning. – Se Microsoft Researchs webbsidor: länk;
mikroskopi som gör det möjligt att se objekt som tidigare ansetts vara för små för att kunna ses med ljusmikroskopi. – Uppfinningen av nanoskopi belönades 2014 med Nobelpriset i kemi (länk). Nobelpristagarnas metod kallas mer exakt för superupplöst fluorescensmikroskopi. Sedan slutet av 1800-talet har det ansetts fysiskt omöjligt att med vanliga mikroskop urskilja detaljer som är mindre än halva ljusets våglängd, alltså som minst 0,2 mikrometer (tusendels millimeter). Med ”vanliga mikroskop” menas här optiska mikroskop, alltså mikroskop som förstorar objekt som belyses med synligt ljus. (Andra typer av mikroskop, som elektronmikroskop, kan urskilja mindre detaljer.) Nobelpristagarna Betzig, Hell och Moerner utvecklade ett sätt att spränga den gränsen. – På engelska: nanoscopy.
stad med 67 000 invånare cirka 40 kilometer söder om San Francisco. (Se karta.) Den räknas som centrum i Silicon Valley. – I Palo Alto finns Stanford‑universitetet, Palo Alto Research Center(PARC) och HP Inc. – Palo Alto är spanska för höga trädet: det är en hög tall som har varit ett landmärke i århundraden, och som är avbildat på både stadens och på Stanforduniversitetets sigill.
förkortning för protein data bank – filformat för beskrivning av proteinmolekyler (eller andra stora molekyler). pdb-formatet beskriver molekylernas tredimensionella struktur så att de kan ritas upp och visas av lämpliga program. – Läs mer här. – Filformatet utvecklades på amerikanska Brookhaven National Laboratory(länk) för en databas över proteiner. Numera förvaltas databasen av organisationen RSCB(rcsb.org).