NREN

förkortning för national research and education network, alltså: nationellt forsknings- och utbildningsnätverk. Ett sådant nätverk kan, men behöver inte, vara skilt från internet för att ge snabbare och mer till­för­litlig kommu­nika­tion.

[forskning] [förkortningar på N] [nätverk] [ändrad 9 juni 2019]

PARC

Palo Alto Research center, förr Xerox PARC, sedan januari 2002 bara PARC – ett legendariskt forskningsinstitut i Palo Alto där mycket av det vi tar för givet i moderna person­datorer har uppfunnits. – Den första datorn som påminner om en modern person­dator var Xerox Alto†, som utvecklades 1973 på PARC, men som inte såldes kommersiellt. Den följdes 1981 av Xerox Star†, som såldes kommersiellt, men som inte kunde hävda sig mot de billigare persondatorerna från företag som Apple och IBM. – Kända forskare som har arbetat på PARC är Alan Kay, Bob Metcalfe, Anita Borg† och Mark Weiser†. – Xerox grundade PARC 1970 under ledning av fysikern George Pake (1925—2004, (se Wikipedia) med målet att upp­finna ”framtidens kontor”. Stig Hagström† var forskningschef på PARC:s materialforskningsavdelning 1976—1987. På PARC ut­veck­lades det grafiska användar­gräns­snittet, det lokala nätverket, ethernet och laserskrivaren. Legendariskt är också hur Xerox ständigt har försummat att marknads­föra uppfinningarna (med undantag för laserskrivaren). Det blev Steve Jobs† som, efter att ha sett Xerox Alto, såg till att det grafiska användargränssnittet med fönster, ikon, mus och pekare blev normen för en användarvänlig persondator. – Tillsammans med Stanford‑universitetet har Xerox PARC varit den kreativa motorn i Silicon Valley, men storhetstiden var på 1970‑talet. Se boken Dealers of lightning: Xerox PARC and the dawn of the computer age av Michael Hiltzik (1999). – Sedan januari 2002 är PARC, som tidigare var en avdelning, ett helägt dotterbolag till Xerox. – Se parc.com.

[forskningsinstitut] [förkortningar på P] [it-historia] [ändrad 11 april 2019]

ISRN

international standard technical report number – identifikationsnummer för vetenskapliga rapporter. Avsedd att ge varje vetenskaplig rapport (artikel) ett särskilt nummer. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO hade tidigare en specifikation för ISRN, men har dragit tillbaka den. Men se den amerikanska standardiseringsorganisationen NISO:s webbsidor. – Se också ISAN, ISBN, ISMN, ISSN, och ASIN.

[forskning] [förkortningar på I] [publicering] [ändrad 18 oktober 2018]

Croquet

användargränssnitt och programmeringsmiljö, utvecklad av Alan Kay med flera. Arbetet på Croquet upphörde 2007, och tekniken flyttades då över till projektet Open Cobalt. – Alla program i Croquet blev automatiskt nätverksan­pas­sade och alla Croquetanvändare kunde, om de ville, ”se” varandra, oavsett var de var. Croquet var skrivet i utvecklingsmiljön Squeak, som i sin tur är en tillämpning av programspråket Smalltalk. Det behöver inget operativsystem och kan i princip köras direkt mot processorn, men det finns, eller har funnits, nerladdningsbara versioner för Windows, OS X (numera macOS) och Linux. – Croquet var gratis och skrivet i öppen källkod. Alla versioner hade samma binärkod, det enda som skilde var en virtuell maskin för respektive operativsystem. – Alan Kay och hans medarbetare såg Croquet som 2000‑talets version av operativsystem med det klassiska grafiska användargränssnittet som de själva var med och utveck­lade på 1970‑talet. De ville ta bort begränsningar som infördes av hänsyn till den tidens hårdvara. Croquet gjorde i princip ingen skillnad mellan program, operativsystem, användargräns­snitt och utvecklingsmiljö, allt hängde ihop. – En del information om Croquet finns på denna webbsida. – Läs också om TeaTime.

[experimentell teknik] [grafiskt användargränssnitt] [programmering] [ändrad 21 maj 2019]

Cyc

ett projekt för att ge datorprogram en kunskapsbas om sådant som människor tar för givet. – Exempel: att föräldrar är äldre än sina barn, att det är mörkt på natten, att is är kallt. Målet är att göra denna kunskap tillgänglig för datorprogram så att de kan upptäcka fel, men också göra slutledningar (se inferens). – Projektet startades 1984 av den amerikanska forskaren Doug Lenat (länk), som 1994 startade före­taget Cycorp (cyc.com) för att utveckla idén till produkter. Lenat är vd för Cycorp. – År 2012 hade Cyc en databas med fem miljoner sådana kunskapsbitar. – Det fanns också från 2001 ett parallellt projekt som, inom Cycorp, utvecklade Cyc i öppen källkod, Opencyc (länk), nerlagt 2017 (se denna artikel – brukar fungera, trots överstrykning). – Namnet: Cyc anspelar på encyclopedia och cyber. – På MIT startades 2004 ett projekt med samma mål, Open Mind Commonsense (länk). Det satsar på att samla in 100 miljoner kunskapsbitar.

[ai] [företag] [ändrad 3 december 2019]

Silicon Valley

världens största koncentration av it‑företag. Finns i området mellan San Francisco och San Jose i Kalifornien: i stort sett identiskt med Santa Clara County. – Kärnan är staden Palo Alto söder om San Francisco. Andra städer i Silicon Valley är Cupertino, Los Altos, Los Gatos, Milpitas, Mountain View, San Jose, Santa Clara och Sunnyvale. (San Francisco räknas inte till Silicon Valley.) – Grunden till Silicon Valley lades 1938 när Hewlett‑Packard† grundades med uppbackning av Stanford‑universitetet. Stanford satsade under rektorn Frederick Terman (1900—1982) målmedvetet på samverkan mellan universi­tet och företag, och lät storföretag hyra mark billigt på ägorna. Stora försvarsbeställningar satte fart på verksam­heten. Intels etablering i området bidrog till att stärka inriktningen på it. En legendarisk idésmedja i Palo Alto är Palo Alto Research Center (PARC). – Namnet Silicon Valley myntades troligen 1971 av journalisten Don Hoefler (1923—1986, länk) i tidningen Electronic News. Benämningen Silicon Gulch (gulch = klyfta, ravin) har också förekommit. Området har växt med åren, och ibland kallas hela Bay Area (området runt San Francisco Bay) för Silicon Valley. – Se också uppsatsen ”The role of journalism in creating the metaphor of Silicon Valley” från 2007 av David Nordfors och Turo Uskali (länk). – Namnet Silicon Valley har bildat mönster för tillnamn för många andra platser med gott om it-företag, eller med ambitioner i den vägen, se denna lista. – Läs också om Route 128.

[för- och bihistoria] [platser] [universitet och forskningsinstitut] [ändrad 8 oktober 2019]

Project Loon

Googles försök att ge fattiga områden tillgång till internet genom ballonger. – 300 ballonger ska sväva fritt på ungefär 20 kilometers höjd. Varje ballong ska vara försedd med sändare och mottagare som drivs av solenergi. Ballongerna kommunicerar med basstationer på jordytan, utspridda med ungefär hundra kilometers avstånd. Varje ballong kan ge internetanslutning till ett område på 1250 kvadratkilometer. – Ballongerna rör sig fritt med vindarna, men kan ändå fjärrstyras genom att man låter dem gå upp och ner i luftlagren, som rör sig i olika riktningar. Projektet påbörjades 2013. – Namnet: Loon är kort för balloon, men betyder också lom (fågeln), och anspelar troligen också på loony – spritt språngande. – Se loon.com. – Läs också om Skybender och om Facebooks projekt Aquila.

[bredband] [experimentell teknik] [ändrad 24 september 2018]

cybug

cyborg bug – levande insekt som har försetts med elektro­nik så att den kan styras av människor och samla in infor­mation som kan sändas vidare med radio. – Cybugs är ett för­slag från ameri­kanska krigs­maktens forskningsinstitut DARPA, och har hittills inte förverk­li­gats. Tanken bakom förslaget är att man ska kunna använda insektens rörelse­förmåga samt driva elektron­iken med in­sektens energi. Elektro­niken ska opereras in i insekten redan på larvstadiet. – Namnet: Cybug an­spelar på cyborg, och inne­håller också bug – insekt, kryp, ohyra (se också bugg). – En mer formell beteck­ning på cybug­projektet är Hi-Mems: Hybrid insect micro‑electromechanical system.

[borgar] [forskning och experimentell teknik] [ändrad 10 december 2018]

SETI@home

ett projekt under avveckling där frivilliga deltagare lånade ut tid på sina person­datorer för analys av radiosignaler från världsrymden i hopp om att upptäcka tecken på intelligent liv. – I mars 2020 meddelade projektledningen att inga fler uppgifter kommer att skickas ut till deltagarna. Däremot kommer analys av inlämnade data att fortsätta. – Deltagarna laddade ner en speciell skärmsläckare från SETI@home. När skärmsläckaren gick igång (på grund av att datorn inte användes) hämtade den data från SETI@home, bearbetade dem och skickade tillbaka resultaten. Så snart användaren behövde datorn till annat avbröts beräkningarna till nästa dödtid. – SETI@home var alltså ett system med distribuerade beräkningar. SETI@home drevs själv­ständigt från forskningsprojektet SETI, men fick stöd där­i­från. – Läs mer på Seti@homes webbsidor. – Läs också om Folding@home.

[forskningsprojekt] [inaktuellt] [program för gemensamt arbete] [rymden] [ändrad 5 december 2018]

SETI

Search for extra-terrestrial intelligence – ett forskningsprojekt som söker efter tecken på intelligent liv i världsrymden genom analys av data från radioteleskop. Projektet har pågått sedan 1959. – Läs mer på seti.org. – Observera att projektet SETI@home† drevs fristående från forskingsinstitutet SETI. – Utbrytargruppen METI (messaging extraterrestrial intelligence) bildades 2014, se meti.org.

[forskningsprojekt] [förkortningar på S] [rymden] [ändrad 12 maj 2020]