Xanadu

ett system för hypertext som den amerikanska forskaren Ted Nelson har arbetat på sedan 1960. – Xanadu är mer krävande än World wide web, som är inspirerat av Ted Nelsons arbete. Xanadu har till skillnad från webben levande länkar: om du citerar ett annat dokument i Xanadu så hämtas texten i realtid från det dokumentet, och om ursprungsdokumentet ändras så ändras citatet även i länkande do­kument. Man kan också se resten av dokumentet som citatet är hämtat från. – Xanadu har aldrig slagit igenom, bland annat för att webben kom emellan. Ted Nelson säger numera att Xanadu inte är ett alternativ till webben, utan ett alternativ till pdf och Word‑dokument. Xanadu kan köras som en applikation webben, se xanadu.com. Det finns också en inbyggd me­ka­nism för att ta betalt för text, kallad transcopyright. – Ted Nelson beskriver Xanadu i en video från 2016: länk. – Namnet: Xanadu, på kinesiska Shàngdū, var namnet på Khubilai Khans (1215–1294) sommar­­palats utanför Beijing. Det var också namnet på den fiktive medie­­mogulen Charles Foster Kanes gigantiska privat­slott i filmen Citizen Kane (En sensation) från 1941. – Läs också om ZigZag.

[experimentell teknik] [nätverk] [publicering] [webben] [ändrad 25 augusti 2018]

Knowledge navigator

Apples vision från 1987 om ett dator­system som skulle kunna förstå och utföra instruk­tioner som getts i naturligt tal. – Knowledge navigator skulle ha tillgång till stora mängder information och känna igen talat språk (se också talgränssnitt). – Idén formulerades av Apples då­varande chef John Sculley, och åskådlig­gjordes i flera video­filmer. Den reali­se­rades på 1990‑talet i pro­jektet Newton, som dock blev betydligt mindre avance­rat. Visionen gav också upphov till uttrycket person­lig digital assistent, PDA. – Först på 2010‑talet har det kommit tjänster som kommer i närheten av visionen i Knowledge navigator, se till exempel Amazon Echo, Cortana, Siri och Viv. – Länkar till video­filmerna om Knowledge navigator finns på Wikipedia, längst ner på sidan.

[ai] [experimentell teknik] [it-historia] [ändrad 15 maj 2018]

Gödel, Kurt

Porträtt av Kurt Gödel.
Kurt Gödel. Foto: IAS.

österrikisk-amerikansk matematiker och logiker (1906—1978). – Kurt Gödels ofull­ständig­hets­sats från 1931 inspirerade Alan Turing till analysen av stoppro­blemet. – Ofull­ständig­hets­satsen visar att det inte kan finnas logiska och/eller matematiska system som på samma gång är hel­täckande och motsägelsefria. Med hel­täckande menas att regelsystemet kan tillämpas på alla påståenden som kan for­mu­le­ras inom systemet. I varje system av lagar, regler och symboler – till exempel matematik – kan man, visade Gödel, alltid hitta påstå­enden som uppenbarligen är sanna, men som inte kan bevisas inom ramen för systemet. Det går kanske att bevisa påstå­endet om man lägger till nya regler – men om man gör det så går det ofelbart att, med användning även av de nya reglerna, formulera nya påstå­enden som i sin tur inte kan bevisas, men som ändå uppen­bar­ligen är sanna. Detta bevisades i artikeln ”Über formal unentscheidbare Sätze der Principia Mathematica und Ver­wandte System” (engelsk översätt­ning här). – I själva verket finns det två ofullständighetssatser, som hör ihop:

  • – Den första är den som beskrivs ovan;
  • – Den andra satsen säger att ett sådant system som beskrivs i den första satsen inte kan bevisa att det är mot­sägelse­fritt.

– Se också Ent­scheidungs­problem. – Gödel lämnade Österrike efter den tyska ockupationen 1938 och fick då en tjänst på Institute of advanced study (ias.edu) i Princeton, New Jersey, där han blev god vän med Albert Einstein. – Gödelpriset är uppkallat efter Kurt Gödel. – En biografi över Kurt Gödel är Ofull­ständig­het: Kurt Gödels bevis och paradox (Incomp­lete­ness: The proof and paradox of Kurt Gödel, 2005) av Rebecca Gold­stein (webbplats).

[för- och bihistoria] [kurt gödel] [matematik och logik] [personer] [ändrad 23 april 2018]

fulleren

Principskiss av en buckyboll. Kulorna i noderna är kolatomer. Källa: Wikipedia.

kortform av buckminster­fullerene – en kolmolekyl med atomer som hänger ihop i sex­kantiga mönster, som hönsnät. – Fulle­rener kan vara formade som bollar (bucky­balls), kemiskt kända som C‑60, där bindningarna bildar samma mönster som söm­mar­na på en fotboll. Det finns också långa rör, som påminner om rullar av hönsnät, så kallade nanotuber. Nanotuber kan bli så långa att en­skilda molekyler kan ses i mikroskop. Fulle­rener kan också forma stora platta sjok, grafen. – Fullerener förekommer i naturen, grafit (kolet i blyerts­pennor) är till exempel massor av lager av grafen. Bucky­tuber före­kommer i vanligt sot. Men fullerener upp­täcktes inte förrän 1985 av Robert Curl, Harold Kroto och Richard Smalley, som 1996 belönades med Nobel­priset i kemi (länk). – Fulle­re­nerna har lovande egenskaper: de är extremt håll­bara, leder elek­tri­citet bra och snabbt, väger lite och kan, om man till­sätter andra atomer (dopar) fungera som halvledare. Det ex­­peri­men­teras med att använda dem som elek­tro­niska komponenter, i bild­skärmar och som fibrer i extremt starka material. Det finns dock farhågor om hälsorisker, till exempel att nanotuber kan tränga in i kroppen på samma sätt som asbest­fibrer. (Läs om grey goo och buckyjunk.) – Fullerener är upp­kallade efter den amerikanska arki­tekten Buckminster Fuller (se Wiki­pedia), som konstru­erade en klot­liknande byggnad, den geo­desiska kupolen, som bärs upp av ett fackverk med samma struktur som en buckyball. – Läs också om silicen och stanen.

[forskning] [material] [ändrad 8 maj 2019]

Hawkins, Jeff

(1957) – amerikansk företagare och forskare, grundare av före­tagen Palm, Handspring och Numenta. – Jeff Hawkins ut­veck­lade operativ­­systemet Palm OS. Han har grundat alla tre företagen i sam­­arbete med Donna Dubinsky: Hawkins är upp­­finnare och Dubinsky chef. – Hawkins idéer om in­for­­ma­tions­­hante­ring utgår från hans bak­grund inom hjärn­forskning, närmare bestämt kogni­tions-­forskning. Han lämnade data­branschen 2002 för att grunda hjärn­forsk­nings­institutet Redwood center for theoretical neuroscience (länk). 2004 gav han ut boken On intelligence (länk), som han har skrivit till­­sammans med Sandra Blakeslee (länk). I boken be­­skriver de en teori (memory-prediction frame­work – ”det för­ut­­sägande minnet”) för hur minnet och tänkandet fungerar. År 2005 startade han til­l­sammans med Dubinsky företaget Numenta för att ut­­veckla dator­­program som fungerar enligt prin­­ci­perna i On intelligence.

[jeff hawkins] [personer] [kognition] [ändrad 12 juli 2017]

Interactive Institute

RISE interactive institute – svenskt forsknings­institut för experimentell tillämpad forskning. Finns i Kista (huvud­kontor) och i Göte­borg, Norrköping, Umeå, Eskils­tuna och Piteå. Ingår i paraply­orga­nisa­tionen Swedish ICT, numera RISE (länk). – Se RISE:s webbsidor.

[forskningsinstitut] [ändrad 11 juni 2017]

kognitiv radio

(cognitive radio) – experimentell teknik för trådlös kommunikation där enheterna ska kunna välja frekvens, protokoll och ändra inställningar beroende på omständigheter. Alltså beroende på tid, plats, kom­mu­ni­ka­tions­volym, användarens beteende och vilka andra enheter som finns i närheten. – Läs mer i Wikipedia.

[experimentell teknik] [trådlöst]

Li-Fi

(även: LiFi) – en teknik för snabb dataöverföring genom belysningen i ett rum. – Snabba och för människor omärkliga variationer i ljusstyrkan kodar ett dataflöde som kan uppfångas av sensorer i datorer, mobiltelefoner och annan elektronik. Det krävs att lamporna är LED‑lampor. Lamporna kan också förses med sensorer som tar emot inkommande signaler. – Li‑Fi har flera fördelar jämfört med dataöverföring med radiovågor: synligt ljus är lätt att skärma av, och kommunikationen kan därför skyddas mot avläsning. Synligt ljus påverkar inte heller känslig elektronisk utrustning. Å andra sidan når signalen inte längre än det synliga ljuset. – Det estniska före­taget Vel­menni (länk) uppgav 2015 att det hade in­stal­le­rat Li‑Fi i sina lokaler, och att det ger data­över­föring med en gigabit per sekund. – Tekniken har ut­veck­lats av professor Harald Haas (länk) (Se också hans föredrag 2015 på TED, länk). – Be­teck­ningen Li‑Fi anspelar på light och wi‑fi. – Bransch­­­orga­ni­sa­tionen Li‑Fi Consortium (länk) (bara på nederländska) grundades 2011 för att utveckla standarder och sprida tekniken.

[optiskt] [trådlöst] [ändrad 23 april 2019]