cybug

cyborg bug – levande insekt som har försetts med elektro­nik så att den kan styras av människor och samla in infor­mation som kan sändas vidare med radio. – Cybugs är ett för­slag från ameri­kanska krigs­maktens forskningsinstitut DARPA, och har hittills inte förverk­li­gats. Tanken bakom förslaget är att man ska kunna använda insektens rörelse­förmåga samt driva elektron­iken med in­sektens energi. Elektro­niken ska opereras in i insekten redan på larvstadiet. – Namnet: Cybug an­spelar på cyborg, och inne­håller också bug – insekt, kryp, ohyra (se också bugg). – En mer formell beteck­ning på cybug­projektet är Hi-Mems: Hybrid insect micro‑electromechanical system.

[borgar] [forskning och experimentell teknik] [ändrad 10 december 2018]

SETI@home

ett projekt under avveckling där frivilliga deltagare lånade ut tid på sina person­datorer för analys av radiosignaler från världsrymden i hopp om att upptäcka tecken på intelligent liv. – I mars 2020 meddelade projektledningen att inga fler uppgifter kommer att skickas ut till deltagarna. Däremot kommer analys av inlämnade data att fortsätta. – Deltagarna laddade ner en speciell skärmsläckare från SETI@home. När skärmsläckaren gick igång (på grund av att datorn inte användes) hämtade den data från SETI@home, bearbetade dem och skickade tillbaka resultaten. Så snart användaren behövde datorn till annat avbröts beräkningarna till nästa dödtid. – SETI@home var alltså ett system med distribuerade beräkningar. SETI@home drevs själv­ständigt från forskningsprojektet SETI, men fick stöd där­i­från. – Läs mer på Seti@homes webbsidor. – Läs också om Folding@home.

[forskningsprojekt] [inaktuellt] [program för gemensamt arbete] [rymden] [ändrad 5 december 2018]

SETI

Search for extra-terrestrial intelligence – ett forskningsprojekt som söker efter tecken på intelligent liv i världsrymden genom analys av data från radioteleskop. Projektet har pågått sedan 1959. – Läs mer på seti.org. – Observera att projektet SETI@home† drevs fristående från forskingsinstitutet SETI. – Utbrytargruppen METI (messaging extraterrestrial intelligence) bildades 2014, se meti.org.

[forskningsprojekt] [förkortningar på S] [rymden] [ändrad 12 maj 2020]

Go

  1. – ett programspråk från Google, se Go (programspråk);
  2. – ett annat programspråk, se Go!;
  3. – det nerlagda företaget bakom operativsystemet Penpoint, se Go Corporation†;
  4. – ett kinesiskt brädspel som anses vara svårare än schack. – I januari 2016 besegrade datorprogrammet AlphaGo från företaget Google DeepMind den euro­pe­iska Go‑mästaren Fan Hui i fem raka omgångar. Det anses minst lika im­po­ne­rande som när IBM:s Deep Blue 1997 besegrade dåvarande världsmästaren Garry Kas­pa­rov i schack. – AlphaGo lär sig spelet genom att man först matar in tusentals partier Go som programmet sedan utgår från för att lära sig vinna. Det är alltså maskin­inlär­ning, inte en matematisk eller logisk analys av spelets alla möjligheter. – Se pressmeddelande från Google (länk). – AlphaGo Zero är en vidareutveckling av AlphaGo. Det bygger enbart på att programmet instrueras i reglerna för Go och sedan får spela mot sig själv. I oktober 2017 meddelade Google att AlphaGo Zero hade besegrat gamla AlphaGo i hundra raka partier. – Se DeepMinds blogg. (DeepMind är dotterbolag till Googles moderbolag Alphabet.)

[ai] [forskning och experimentell teknik] [nerlagt] [programspråk] [spel] [ändrad 21 mars 2020]

DNA storage

DNA-datalagring – lagring av data i syntetiska DNA‑molekyler. Det är en experimentell teknik. De binära siffrorna 1 och 0 omkodas till de fyra baserna i DNA: A, C, G och T. När man senare ska läsa den lagrade informationen omvandlas sekvensen av A, C, G och T tillbaka till ettor och nollor. Forskare på European molecular biology laboratory (se ebi.ac.uk) har lagrat nästan en megabyte med data i DNA och sedan återskapat datamängden i digital och binär form. – Se denna artikel från 2013 (arkiverad). – Datalagring i DNA blir extremt kompakt jämfört med magnetisk datalagring, men att läsa data lagrade som DNA är tidskrävande.

[datalagring] [experimentell teknik] [ändrad 12 december 2019]

holographic versatile disc

förkortat HVD – en planerad optisk disk i DVD-storlek med holografisk lagringsteknik. – Teknik för holografisk lagring på optisk disk har utvecklats sedan början av 00‑talet, men inga produkter har lanserats. Troligen kommer det inget nytt optiskt diskformat efter Blu‑ray disc, utan konsumenterna går över till fasta lagringsmedier som hårddisk eller SSD eller till att strömma filmer och musik från internet. – En HVD skulle, enligt förhandsuppgifter, rymma 100‑200 gånger så mycket data som en DVD och skulle kunna överföra data till datorn upp till 40 gånger snabbare. – En branschorganisation för utveckling av HVD‑formatet var Holography system development forum, HSD, tidigare Holographic versatile disc alliance – troligen nerlagd.

[experimentell teknik] [inaktuellt] [optiska diskar] [ändrad 4 mars 2020]

multiplexed optical data storage

(MODS) – en experimentell teknik för optiska diskar med mycket hög lagringskapa­ci­tet – upp till en terabyte på en skiva i samma storlek som en CD. – Tekniken ut­vecklades vid Imperial college of London (imperial.ac.uk), och visades upp i oktober 2004 (se pressmeddelande). Vanliga optiska diskar har i plastskivans yta mikro­skop­iska hål som representerar ettor och nollor, men på en MODS‑skiva skulle varje enskilt hål representera ett stort tal. Det är möjligt därför att varje hål innehåller ”trappsteg” som kan finnas på 332 olika nivåer, och skillnaden kan avläsas med laser. En enda MODS‑skiva skulle kunna rymma nästan 500 timmar digital video av tv-kvalitet. – Tekniken spåddes en lysande framtid i mitten av 00‑talet, men den har inte kommersialiserats.

[experimentell teknik] [optiska diskar] [ändrad 11 maj 2020]

Massachusetts institute of technology

MIT – amerikanskt tekniskt universitet i Cam­bridge. (Den stad som är sammanväxt med Boston.) – MIT har spelat stor roll inom dator­­tekni­kens ut­veck­ling, och är bland annat känt för forsk­nings­­insti­tu­tet MIT Media Lab (länk), som grundades av Nicholas Negro­­ponte. En annan känd it-forskare på MIT var AI‑pionjären Marvin Minsky (1927–2016, länk). – MIT Media Lab är före­bilden till andra media lab som har vuxit upp världen över. På MIT finns också Computer science and artificial intelligence laboratory, CSAIL (länk), vari ingår det tidigare Laboratory for computer sciences, LCS, som förr leddes av den nästan lika berömde Michael Dertouzos (1936—2001), samt W3C, ledningen för World Wide Web. – På MIT verkade också Edward Lorenz, skap­are av kaos­teorin. – Se mit.edu.

[mit] [universitet] [ändrad 18 november 2017]

Carbon

  1. – programmeringsgränssnitt som ingick i OS X (som numera heter macOS) för PowerPC-processorer. Det var avsett för program­­utveck­lare som ville skriva program som kunde köras både i OS X och i äldre ver­sioner av Mac OS, nämligen version 8.1 och senare. Carbon finns fort­far­ande 2017, men det har blivit ganska ointressant eftersom sedan 2005 inga Macar (som sedan 2005 har Intel-processorer) kan köra gamla Mac OS. – Jäm­för med Mac OS Classic och Cocoa. – Se Apples webbsidor;
  2. – arbetsnamn på operativ­­systemet till HPE:s kommande dator­typ The Machine.

[macos] [operativsystem]