Diem

(tidigare: Libra) – en aldrig realiserad kryptovaluta som Facebook först tänkte lansera under 2020, först uppskjuten till 2021, såld 2022. – Det var meningen att Libra skulle ha ett stabilt värde (se stablecoin). Valutan, som förhandspresenterades 2019, skulle backas upp av värdepapper och pengar på bankkonton, och växlingskursen skulle vara knuten till en så kallad korg av ”vanliga” valutor (med pappersmyntfot). Men i december 2020, när Libra bytte namn till Diem, var budet att Diems kurs skulle vara direkt knuten till dollarn. – Libra stöddes i början av flera andra stora företag, bland annat PayPal, MasterCard och Visa, i organisationen Libra Association. Men i oktober 2019 drog sig först PayPal ur Libra Association och några dagar senare gjorde MasterCard, Visa och några andra företag samma sak. – I december 2020 bytte Libra namn till Diem för att markera organisatorisk självständighet, underförstått gentemot Facebook. Libra Association blev då Diem Association (diem.com…). Diem Associations intellektuella tillgångar och andra tillgångar såldes i januari 2022 till Silvergate Capital Corporation (silvergate.com) – se pressmeddelande (länk). – Libra kallades ibland för ”Zuck bucks” efter Facebooks grundare Mark Zuckerberg. – Se diem.com. – Diem ska inte förväxlas med betaltjänsten Facebook Pay.

[kryptovalutor] [namnbyte] [nerlagt] [ändrad 8 juli 2022]

YTMND

”You’re the man now, dog” – en nerlagd webbplats för mem i betydelsen bilder med tillagd text, eventuellt också med ljud. (Sådana mem är gjorda i humoristiskt eller ironiskt syfte.) – YTMND startades 2004 av amerikanen Max Goldberg (se Twitter). YTMND var under fem tio år mycket besökt, och ibland också kontroversiell. Men Goldberg lade ner sajten 2019 eftersom intresset för den hade minskat, och de tidigare mest aktiva deltagarna hade vuxit upp och fått barn. Sajten finns bevarad på Internet Archive, se denna länk. – Mer i Wikipedia (där namnet förklaras).

[förkortningar på Y] [mem] [nerlagt] [24 maj 2019]

QuadrigaCX

ett kanadensiskt företag som handlade med kryptovalutor. – I början av 2019 blev det känt att företagets kunder inte kunde få ut sina deponerade tillgångar, värderade till sammanlagt 250 miljoner dollar. Orsaken var att företagets grundare och vd, Gerald Cotten, plötsligt hade avlidit i slutet av december 2018, och bara han kände till lösenordet till QuadrigaCX:s ”kalla plånbok” – enkelt uttryckt det krypterade konto där kryptovalutorna lagrades. Det var främst bitcoin och ether. Företaget ansökte om konkursskydd och i april 2019 sattes det i konkurs. – Det oväntade dödsfallet har gett upphov till spekulationer, till exempel om att dödsfallet skulle vara bluff. Inget sådant har bevisats. – I mars 2019 upptäckte revisorer från Ernst & Young att det inte fanns några pengar på fem av de sex ”plånböcker” som QuadrigaCX hade. På den sjätte fanns motsvarande 500 000 dollar, som uppges ha betalats in av misstag (se denna rapport). – Se quadrigacxtrustee.com.

[företag] [kryptovalutor] [nerlagt] [rättsfall och skandaler] [ändrad 17 september 2019]

DDI

förkortning för bland annat:

  1. Data Design Interactive – ett nerlagt brittiskt datorspelsföretag;
  2. D&D Insider – en elektronisk publikation om datorspelet Dungeons and dragons;
  3. Data documentation initiative – en satsning på standardisering av rapporter inom beteendevetenskaper och medicin – se ddialliance.org;
  4. device driver interface – ett programmeringsgränssnitt för lågnivåprogrammering av datortillbehör;
  5. direct dial-in – direktnummer (i företagsväxlar);
  6. – sammandragning av domain name system, dynamic host configuration protocol och internet protocol address management. – Se artikel i Network World.

[förkortningar på D] [internet] [nerlagt] [programmering] [spel] [telefoni] [ändrad 15 september 2019]

MiniDisc

ett avvecklat magnetooptiskt lagringsmedium från Sony. – MiniDisc användes för musik och för datalagring. Spelare för MiniDisc såldes 1992—2013, diskar såldes även senare. – Med magnetooptisk menas att data lagras magnetiskt, som på en hårddisk, men avläses med laser. Det gör avläsningen snabbare. Även inspelning görs med laser. – Diskarna var 68×72 millimeter och låg i ett plastfodral som liknade fodralen för CD, fast mindre. De var ständigt stängda, utan när de låg i spelaren. Det fanns skrivbara MiniDisc. Ljudkomprimering gjordes med formatet ATRAC. – Intresset för MiniDisc var aldrig särskilt stort utanför Japan, bland annat för att det inte fanns mycket inspelad musik att köpa för MiniDisc. Det intresse som ändå fanns avtog snabbt när det kom musikspelare med inbyggd hårddisk eller halvledarminne, vilket ledde till att Sony avvecklade tekniken.

[lagringsmedier] [ljudinspelningar] [nerlagt] [15 oktober 2018]

Android Things

ett nerlagt operativsystem för sakernas internet, baserat på Android och utvecklat av Google. – Android Things var utvecklat för att ha låg strömförbrukning, relativt litet minnesbehov och trådlös kommunikation med wi‑fi och Bluetooth low energy. Det visades upp 2015, då under namnet Brillo. Kommunikationsprotokollet gick då under namnet Weave. Det lades ner i januari 2022.– Se developer.android.com/things.

[android] [nerlagt] [sakernas internet] [ändrad 29 mars 2022]

Faktiskt.se

en nerlagd svensk webbsajt för faktagranskning av nyheter. Sajten öppnades i april 2018 och lades ner vid årsskiftet 2018–2019. – Faktiskt.se var ett samarbete mellan bland andra Sveriges Television (svt.se), Sveriges Radio Ekot (sverigesradio.se), Svenska Dagbladet (svd.se), Dagens Nyheter (dn.se) och KIT (kitsverige.se). (Mittmedia planerade att gå med, men ändrade sig, se blogg.mittmedia.se.) Faktiskt.se hade inte en gemensam redaktion, utan de deltagande redaktionerna faktagranskade var för sig under var sitt ansvarigt utgivarskap. – Sajten faktiskt.se är alltså nerlagd, men se faktiskt.svd.se och jämför med norska Faktisk. – Faktiskt.se ska inte förväxlas med en annan svenskspråkig sajt med samma namn och snarlik grafisk utformning, fast under domänen eu – se artikel i Hela Hälsingland.

[källkritik] [massmedier] [nerlagt] [ändrad 5 februari 2019]

Clips

en avvecklad kamera som själv bestämde när den skulle ta bilder. Den utvecklades av Google, och släpptes till försäljning i februari 2018. Den lades ner hösten 2019. Kameran använde ett inbyggt system för igenkänning av lämpliga motiv, baserat på artificiell intelligens, för att avgöra när den skulle trycka på knappen. Den var inte ansluten till internet. – Se test i Washington Post. – Se denna länk.

[ai] [kameror] [nerlagt] [ändrad 9 december 2019]