uClinux

(eller μClinux) – avvecklat Linux-baserat operativ­system för inbyggda system. Det har till stor del in­te­gre­rats i den officiella Linuxkärnan. – uCLinux ut­vecklades först 1998 av D Jeff Dionne och Kenneth Albanowski. Deras första version kunde köras på en Palm Pilot med Motor­ola-pro­cessor. Senare ut­veck­la­des versioner för andra platt­formar, bland annat ARM‑pro­cessorer. Sedan 2015 är webbplatsen för uClinux stängd. – Namnet: uClinux utlästes you-see-Linux. Men den ur­sprungliga stavningen var μClinux med den grekiska bokstaven μ: μC stod för micro­controller (se μ). Oftast användes stavningen med vanligt u.

[inbyggda system] [linux] [nerlagt] [ändrad 20 juli 2017]

Raspberry Pi

Raspberry Pi Zero, den hittills minsta och billigaste pajen.
Raspberry Pi Zero, den hittills minsta och billigaste pajen.

den mest kända enkortsdatorn. – Krets­kortet är ungefär lika stort som ett kreditkort. Hårddisk, bildskärm och tangentbord ingår inte, utan måste kopplas in av köparen, vilket är relativt enkelt. – Rasp­berry Pi utvecklades i Stor­britan­nien för undervisning i skolor. Den blev snabbt populär utanför skolorna, först bland hobbyister, sedan även bland professionella användare. Den används till exempel som inbyggt system. – Fem miljoner exemplar av Raspberry Pi hade sålts i februari 2015, vilket gjorde den till den brittiska dator som dittills hade sålts i flest exemplar. – Valfritt operativ­system kan användas, förutsatt att det kan köras på datorns processor, men det finns ett särskilt, Linux-baserat operativ­system, Raspbian, att tillgå. – En ny kraftfullare version, kallad Pi2, presenterades i februari 2015. Den är kompatibel med operativsystem och program för den äldre modellen, men den kan också köra Windows 10. Ver­sion B av Raspberry Pi2 säljs i Sverige för lite under 400 kronor. – I slutet av 2015 kom Raspberry Pi Zero, ett förenklat utförande som kostar runt 40 kronor. – Version 3 kom i februari 2016 och har bland annat wi‑fi. I november 2018 kom Raspberry Pi 3 Model A+, som är något mindre än Model B och kostar 20 dollar. – Se också Risc OS och Pidora. – Rasp­berry Pi började säljas under 2012 i två versioner för 25 respektive 35 dollar. – Rasp­berry Pi kallas ibland skämt­samt för ”paj”. Förkortas ibland Rpi. – Se raspberrypi.org.

[enkortsdatorer] [ändrad 20 november 2018]

Ångström

  1. – internationell måttenhet: en tiondels miljon­dels milli­meter eller 0,1 nanometer. Kallas på engelska ofta för angstrom, men för­kortas all­tid Å. – Upp­kallad efter den svenska vetenskapsmannen Anders Jonas Ång­ström (1814—1874, se Wikipedia), som var en av pionjärerna för spektro­­skopi (alltså konsten att dra slut­­satser om materiens samman­­sättning genom analys av det ljus som materien avger);
  2. Ångström Distribution – ett utförande av Linux avsett för inbyggda system. Skrivs ibland Ang­strom, men utvecklarna bakom systemet insisterar på att namnet ska skrivas Ång­­ström. – Se angstrom-distribution.org.

[fysik] [inbyggda system] [linux] [måttenheter] [ändrad 27 oktober 2018]

Tron

Bild från filmen Tron. Mänsklig skådespelare med datoranimerade konturer mot stiliserad bakgrund.
Datoranimering modell 1982.
    1. – tidigare spritt japanskt operativsystem för hem­elek­tronik och inbyggda system, utvecklat på 1980‑talet av den japanska forskaren Ken Sakamura (länk). – Tron var utformat för att ge många ap­pa­rater möjlig­het att sam­verka i real­tid. Det fanns på 1980‑talet special­versioner av Tron som Btron, Ctron, Itron och Uitron. Under 1990‑talet minskade intresset för tekniken. – Tron‑projektet togs 2010 över av T‑Engine Forum (tron.org);
    2. – Disneyfilm från 1982. Det var en science fiction­film om data­teknik, och det var den första långfilmen som använde dator­animering i stor skala. Alan Kay var förebild för filmens hjälte. – Se IMDb (länk). En upp­följare, Tron: Legacy, kom 2010 (se IMDb: länk);
    3. – ett blockkedje-baserat nätverk för publicering främst av spel och underhållning. Nätverket öppnades för användare i början av 2018. Det påbörjades 2014 i Kina som Raybo; stiftelsen TRON grundades 2017 i Singapore. Tron har kryptovalutan tronix, TRX, som i februari 2018 hade ett marknadsvärde på 2,4 miljarder dollar, trots att det då inte fanns något att köpa för TRX. – Se tron.network. – Läs också om Tron Dogs.

[blockkedjor] [inbyggda system] [it-historia] [operativsystem] [spelfilmer] [ändrad 9 februari 2018]

Windows 10 IoT

sedan 2015 namn på en grupp operativsystem från Micro­soft, avsedda att användas som inbyggda system, till exempel i hem­elektronik och sakernas internet. – Windows 10 IoT är ett utförande av Windows 10. Det är en efterföljare till Windows Embedded, som i sin tur var en vidare­utveck­ling av Windows CE, en version av Windows för handhållna datorer, konsumentelektronik och in­byggda system. Det var avsett för företag som ville utveckla egna system för särskilda ändamål. Windows CE kom 1996. Namnet ändrades 2007 till Windows Em­bedded CE, sedan till Windows embedded compact. För­kort­ningen CE lär från början ha stått för consumer elec­tronics, men det blev sedan en pseudo­­för­kort­ning. Det började som ett projekt med namnet Pegasus. Det var då inte en bantad version av Windows, utan ett särskilt operativ­system – Läs mer på Micro­softs webbsidor.

[inbyggda system] [sakernas internet] [windows] [ändrad 15 maj 2018]

Curie

  1. – miniatyrdator från Intel. – Curie är ungefär lika stor som ett svenskt tio­kronors­mynt. Den är avsedd för kropps­burna datorer, sakernas internet och inbyggda system. – Curie innehåller en komplett dator och dessutom en upp­sätt­ning sensorer. Den kommuni­cerar trådlöst med blue­tooth low energy, och inne­håller ett laddbart batteri. – Namnet: Uppkallad efter Nobel­pris­tagaren Marie Curie (se Wikipedia*: länk). – Läs mer på Intels webbsidor: länk;
  2. (compact uri) – sätt att skriva förkortade webb­­adresser i xml. Används när texten innehåller flera länkar till ett dokument. Man anger då först i en definition den gemen­­samma delen av dessa länkar. Sedan behöver man bara hänvisa till definitionen och lägga till den informa­tion som fattas. – Läs mer i detta dokument från W3C.