Kategori: identifiering

Recaptcha

ett program som låter människor tolka inskannad text som visas för dem som så kallade captcha – ett slags robotfilter. – En captcha består av deformerade, svårlästa bokstäver och siffror som besökare på en webbsida måste tolka och skriva in i ett fält vid inloggning. Syftet är att hindra automatiserade program från att logga in – man utgår från att de inte klarar uppgiften. – Recaptcha är speciellt genom att det använder text från inskannade sidor från böcker, tidningar eller handskrifter. Metoden förutsätter att om flera användare tolkar samma inskannade text på samma sätt är tolkningen förmodligen korrekt. Syftet är att göra inlästa texter maskinläsbara, så att de blir sökbara på internet. Bland annat ska alla nummer av New York Times sedan starten läggas ut på internet och göras sökbara med hjälp av Recaptcha. – Metoden utvecklades av professor Luis von Ahn (länk). Företaget bakom Recaptcha köptes i september 2009 av Google. – I december 2014 lanserade Google No captcha recaptcha, ett robotfilter som bland annat kräver att användaren identifierar bilder på djur. – Se Googles webb­sidor.

[inloggning] [språkteknik] [ändrad 19 augusti 2019]

Liberty Alliance

en avvecklad organisation som fastställde regler för samordnad identitetshantering för så kallade web services. – Tanken var att en användare bara skulle behöva logga in en gång under ett arbetspass, även om hon under det passet använder webbaserade tjänster från flera olika organisationer. – Liberty Alliance grundades 2001 som ett alternativ till Microsofts sedan dess nerlagda Dotnet My Services. De flesta större data- och telekomföretagen var med i Liberty Alliance. – Organisa­tionen avvecklades 2009, och er­sattes då av Kantara Initiative. – Liberty Alliances webbplats finns kvar vilande på projectliberty.org.

[identitet] [nerlagt] [organisationer] [ändrad 9 juli 2017]

e-legitimation

  1. – elektronisk legi­tima­tion, e‑leg – elektronisk identitets­handling i form av ett program som signerar innehavarens handlingar på internet. Används för bank­ärenden på nätet, för Mina vårdkontakter och för många andra svenska nättjänster. Innehavaren aktiverar e‑legi­ti­ma­tionen med ett lösenord som är samma från gång till gång. – E‑leg­iti­ma­tioner kan gälla för:

    – Se också e‑stäm­pel och elektronisk signatur samt e-underskrift. – Läs mer i TNC:s ordlista Termi­no­logi för e‑legitimationer (länk) – Se också broschyren Juridisk vägledning för införande av e‑legitimation och e‑underskrifter och Myndigheten för digital förvaltning, DIGG:s sida: e‑legitimation.se;

  2. – varumärke för e‑legiti­ma­tion som tjänst från flera svenska myndig­­heter, banker och teleoperatörer. – Se bankid.com. – Se också BankID, DIGG, eIDAS (EU:s förordning om e‑legitimation) och Sweden Connect.

– Legitimation eller ID? – I strikt terminologi är en identitets­handling, till exempel ett ID‑kort, något som talar om vem du är. En legi­ti­mation intygar dessutom att du har en viss rättighet, behörighet eller egenskap: att du är anställd någonstans, att du har en viss befogenhet, att du är student eller pensionär. De två termerna blandas ofta ihop: en legitimation intygar ju också identitet. Man kan till exempel använda sitt körkort (en legi­ti­ma­tion) som ID‑kort. (Men inte omvänt. Ett ID‑kort gäller inte som körkort.) E‑legitimation är egentligen en elektronisk identitets-handling: själva poängen är ju att en e‑legitimation kan användas i många sammanhang. – Man kan också säga att skillnaden mellan legitimation och ID‑kort har blivit mindre viktig i många sammanhang, eftersom man direkt kan kolla ett ID-kort mot ett register och se vilken behörighet eller rättighet personen i fråga har. Polisen kan till exempel snabbt ta reda på ifall innehavaren av ett ID‑kort också har körkort.

– Helt apropå: legimitation.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [uttryck på e-] [ändrad 3 juni 2022]

Firesheep

ett program som uppfångar in­logg­nings­upp­gifter från Firefox från andra datorer som har trådlös internetanslutning. – Firesheep utvecklades för att framtvinga högre säker­het, men det kan naturligtvis också användas för data­intrång. Firesheep kom 2010 och utvecklas inte längre. – Bak­grund: När man loggar in på en sida på internet krypteras användarnamn och lösenord nästan alltid. Även om någon uppsnappar användarnamn och lösen­ord är informationen oanvändbar, eftersom den är krypterad. Men inloggningsuppgifterna sparas också på datorn som en sessionskaka. De uppgifterna överförs från datorn till servern varje gång som använd­aren besöker en annan sida på samma webbplats, och då är uppgifterna inte kryp­te­rade. Den som avlyssnar trådlös trafik från en dator kan alltså enkelt uppsnappa okrypterade inloggningsuppgifter. – Utvecklingen av Fire­sheep motiverades med att det var ett sätt att tvinga fram krypterade kakor – mer i Wikipedia. Firesheep kan laddas ner från codebutler.com (från 2010). – Läs också om Cookie Cadger, ett nyare liknande program.

[kakor] [lösenord] [ändrad 24 augusti 2018]