Ord och uttryck i it-branschen
program som är utvecklade för att ställa till skada på ett it-system. Skadan kan vara radering eller ändring av data, att göra så att systemet slutar fungera eller fungerar dåligt, stöld av information, att öppna en bakdörr eller att den infekterade datorn deltar i angrepp på andra datorer.
(sheep dipping, footbath) – viruskontroll på disketter, CD och DVD innan deras innehåll görs tillgängligt för en dator eller ett nätverk. – Sheepdip computer – dator som används bara för viruskontroll. – Sheepdip är en rengöringsvätska som man doppar får i före klippning. Den dödar ohyra och skabb. – Militärt: sheepdipping – hemlig överföring av militär personal till underrättelseverksamhet.
[jargong] [skadeprogram] [ändrad 15 maj 2022]
ett skadeprogram som infekterar Windows, och som spreds från 2008. Det räknas som en mask. – Conficker ger angriparen möjlighet att ta över många datorer och att sedan fjärrstyra dem. Programmet använder en kombination av tekniker som gör det svårt att upptäcka och radera det. Så sent som i början av 2010 spreds Conficker fortfarande. Microsoft har gett ut patchar som stoppar Conficker, och de stora leverantörerna av säkerhetsprogram hävdar att de upptäcker och stoppar Conficker. – Läs mer i Wikipedia.
[skadeprogram] [ändrad 24 oktober 2014]
(eller bara virus, på engelska: computer virus) – skadeprogram som:
– Ordet virus används ofta om alla slags skadeprogram, som trojanska hästar, men trojanska hästar är inte datavirus i termens strikta betydelse. – Numera sprids virus över internet genom e‑post, nerladdningar av filer eller genom så kallade botnät, men de första datavirusen spreds genom att man gömde dem på disketter, som var den tidens sätt att skicka information mellan persondatorer. – Datavirus är små program som ställer till skada genom att ändra eller radera filer på den drabbade datorn. I värsta fall formaterar de om hårddisken. Det finns också ”snälla” datavirus som nöjer sig med att visa irriterande textmeddelanden eller bilder. – Nyare virus brukar kunna leta reda på användarens lista med e‑postadresser och sedan, utan användarens vetskap, skicka kopior av sig själva till alla på listan. – Skillnaden mellan ett virus och en mask är att virus gör oönskade, oftast skadliga saker. Maskar, däremot, saboterar genom att fylla alla tillgängliga minnesutrymmen med kopior av sig själv. Det slutar med att inget fungerar, men maskar förstör ingen lagrad information.
– Grundläggande regler för skydd mot datavirus är:
– Samtidigt bör man inte ta virusvarningar på allvar utan att kontrollera dem först. Sådana som sprids med e-post eller på sociala medier är ofta föråldrade. Aktuella uppgifter om datavirus finns (på engelska) på CERT:s webbplats under rubriken What’s New och på svenska CERT‑SE. – En samling datavirus från 1970- och 1980-talen finns på Malware Museum.
[skadeprogram] [ändrad 8 september 2021]
dator som utan ägarens vetskap används för sabotage mot andra datorer. – Sabotagen görs ofta med långa intervall för att de ska bli svårare att spåra, därav ordet pulserande. Den infekterade datorn kallas för zombie. – Pulserande zombier brukar användas för en smygande form av sabotage som kallas för försvagningsattack (degradation-of-service attack). Det är en mindre intensiv form av överbelastningsattack. Personen bakom angreppet smusslar först in smygprogram i ett stort antal datorer. (Observera att det är de drabbade datorerna som kallas för pulserande zombier.) De skadliga programmen kallas för trojanska hästar (Trojan horses, oftast bara Trojans). De fjärrstyrs genom ett botnät. Dessa program sänder med oregelbundna intervall skurar av anrop till offrets webbserver. Anropen är försedda med avsiktliga fel som gör att webbservern behöver lång tid för att hantera dem – till exempel kan webbservern vänta på att den anropande datorn ska sända ytterligare information, som aldrig kommer. Resultatet vid en försvagningsattack blir att webbservern fungerar långsamt och krånglar. Eftersom webbservern inte kraschar helt (som vid en överbelastningsattack) kan det ta tid innan någon upptäcker sabotaget. En dator kan fungera som pulserande zombie lång tid utan att ägaren märker något. Den verkliga upphovspersonen bakom sabotaget behöver inte delta i attackerna, och är därför svår att spåra. – På engelska: pulsing zombie.
[skadeprogram] [ändrad 7 juli 2019]
snabbflyttande domän – inom datorbrottslighet: skum internetdomän som göms bakom andra, infekterade domäner som ständigt byts ut. Syftet är att dölja webbsidor som gäller brottslighet, till exempel som innehåller bilder på sexuella övergrepp mot barn. Snabbflyttande domäner används också för att ta emot svar från lättlurade personer som svarar på spam:
– Mer i Wikipedia och se information från ICANN – länk.
[domäner] [skadeprogram] [ändrad 30 april 2019]
– namn på flera skadeprogram:
[skadeprogram] [ändrad 25 februari 2019]
en mask som spreds under 2003. Den angrep datorer med Windows 2000† och Windows XP†. Blaster kallades också för MSBlast, Lovesan och Lovsan.
[skadeprogram] [ändrad 8 februari 2018]
(CVE) – standardiserade namn på sårbarheter och exponeringar i it‑system. Namnen kallas för CVE identifiers eller CVE‑id. – Syftet med CVE är att underlätta samarbete och informationsutbyte mellan säkerhetsansvariga genom att ge hoten enhetliga namn med beskrivningar. Namngivningen samordnas inom företaget Mitre. – Se cve.mitre.org. – Se också MAEC (Malware attribute enumeration and characterization).
[skadeprogram] [skydd] [ändrad 7 november 2017]
”ond annonsering” – spridning av skadeprogram genom webbannonser. – Angriparen, som på engelska kallas för malvertiser, infekterar ett annonsnätverks servrar med ett program som smusslar in program i de annonser som nätverket distribuerar. Annonserna publiceras på webbsajter. De besökare som klickar på annonserna laddar då, utan att vara medvetna om det, ner skadeprogrammet. Det programmet kan användas för sabotage (vanligtvis riktat mot tredje part), övervakning, utpressning, för spridning av ännu mer reklam eller för att förvränga innehållet på webbsidor. – Mer i Wikipedia. – Ordet: Sammansatt av mal (av latinets male för dålig), som i malware (skadeprogram), och advertising.
[skadeprogram] [ändrad 26 april 2021]
ett infiltrationsprogram som gör att angriparen kan fjärrstyra den angripna datorn. – Angriparen kan sabotera datorn, använda den för angrepp på tredje part eller göra så att datorn inte fungerar. Angriparen kan också begära lösensumma för att göra datorn användbar igen (se gisslanattack). – Blackshades är en trojansk häst som fram till maj 2014 fanns att köpa på nätet. Handeln med Blackshades uppges ha dragit in 2,3 miljoner kronor under fyra år. Vid en samordnad razzia i många länder den 19 maj 2014 greps 97 personer som misstänktes för att ha varit inblandade i spridningen och användningen av Blackshades. Webbplatsen som sålde Blackshades stängdes. – Redan 2013 greps i Moldavien de två personer, därav en svensk, som påstås vara grundarna av Blackshades. Svensken utlämnades till USA där han 2015 dömdes till fyra år och nio månaders fängelse för spridning av skadliga program. – Blackshades är också känt som W.32 Shadesrat.
[it-brott] [skadeprogram] [ändrad 9 september 2021]