att genom internet be andra om hjälp med att genomföra ett brott. Ordet anspelar på crowdsourcing. – Läs också om crime-as-a-service.
[it-relaterad brottslighet] [ändrad 23 maj 2018]
Ord och uttryck i it-branschen
att genom internet be andra om hjälp med att genomföra ett brott. Ordet anspelar på crowdsourcing. – Läs också om crime-as-a-service.
[it-relaterad brottslighet] [ändrad 23 maj 2018]
bulvan för penningtvätt – en som tar emot varor som en brottsling har beställt för stulna pengar (eller med stulna kontokort) och sedan skickar varan till brottslingen. Bulvanen kan också lösa in falska checker eller använda andra stulna eller falska värdehandlingar för att hjälpa en brottsling. Förekommer i samband med nätfiske (phishing).
[it-relaterad brottslighet] [ändrad 3 oktober 2019]
phone phreaking – manipulering av telefonsystemet så att man kan ringa dyra samtal gratis. – Phreaking var vanligt på 1970-talet. Den mest kända phreakaren var John Draper (länk), känd som ”Cap’n Crunch” efter flingpaketet där han hittade en visselpipa som (då) kunde användas för att lura telefonväxlarna. Även Steve Wozniak ägnade sig åt phreaking. – Läs också om Joybubbles (länk). – Ordet: Phreaking kommer av phone och freaking. Stavningen med ph återkommer i ord som phile, phishing (nätfiske) och pharming.
[it-relaterad brottslighet] [telefoni] [ändrad 30 maj 2017]
(SMS phishing) – SMS-fiske – nätfiske (phishing) med SMS.
[it-relaterad brottslighet] [meddelanden] [nätfiske] [ändrad 3 oktober 2019]
voice phishing – ”telefonfiske” – nätfiske (phishing) med telefon, oftast med användning av talsvar. Offret luras att lämna ifrån sig känsliga uppgifter, till exempel lösenord till bankkonto, till ett talsvarssystem.
[it-relaterad brottslighet] [nätfiske] [ändrad 2 februari 2018]
”porrtroll” – företag som begär skadestånd av personer som påstås ha laddat ner pornografi från internet. Pornografin är, eller påstås vara, skyddad av upphovsrätt – se porrutpressning. – Uträkningen är att den utpekade ska betala skadeståndet hellre än att bestrida kravet, försvara sig inför domstol och bli känd som porrtittare. – Se också copyright troll, patenttroll, sextortion och troll.
[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [troll] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]
brott som nättjänst – webbaserade tjänster som anlitas för brottslig verksamhet. Den som köper en brottslig tjänst betalar enligt taxa. – Benämningen anspelar på (seriösa) tjänster som software-as-a-service. – Förkortas CaaS. – Läs också om crimesourcing.
[ord på as-a-service] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 2 augusti 2017]
ett kontroversiellt EU-direktiv om regler för tele- och datakommunikation. – Från början ingick regler om att den som misstänktes för piratkopiering skulle kunna stängas av från internet. Förslaget röstades slutligen igenom, med vissa mildringar, i november 2009. På engelska heter det Telecoms reform package. – Det huvudsakliga syftet med förslaget var att göra reglerna för tele- och datatrafik mer enhetliga i EU‑länderna. Förslaget blev kontroversiellt för att det också innehöll regler om att användare som misstänktes för piratkopiering av film, musik eller annat upphovsskyddat material skulle kunna stängas av från internet, och för att internetoperatörer skulle åläggas att blockera visst material. Resultatet skulle enligt kritikerna bli att den fria spridningen av information upphörde. – Telekompaketet lades fram första gången 2007. Ett tillägg som röstades igenom i Europaparlamentet i april 2009 innebar att ingen skulle kunna stängas av från internet utan domstolsprövning. Ministerrådet och Europaparlamentet enades i november 2009 om att det inte ska gå att stänga av någon från internet utan prövning. Det står dock inte var och hur prövningen ska ske. Med den ändringen röstades Telekompaketet igenom i november 2009. – En sammanfattning av Telekompaketet finns här. – Läs också om Datalagringsdirektivet, Gallorapporten, Hadopi, IPRED, ACTA, Indect och RIPA samt om Polismetodutredningen.
[eu] [it-relaterad brottslighet] [politik] [telekom] [upphovsrätt] [ändrad 27 maj 2019]
(cybersquatting) – registrering av känt företags namn (rättstavat) som domän på internet innan företaget själv har registrerat namnet. Även kända personers och institutioners namn kan utsättas för domänrofferi. Kallas också för namnnapping (namenapping). – Domänrofferi förekom främst i webbens barndom. Det gjordes av personer som hoppades att företaget sedan skulle lösa in domänen för dyra pengar. Det tog några år för rättsväsendet i olika länder att avgöra om domänrofferi skulle räknas som brott. Men både i USA och i Storbritannien har domänroffare ålagts att lämna ifrån sig rätten till domäner till företag, och dessutom dömts till böter. Domänrofferi är inte samma sak som registrering av bluffdomäner: syftet är inte att lura besökare, utan att sälja domänen för ett högt pris. – I USA finns sedan 1999 en lag mot domänrofferi, Anti‑cybersquatting consumer protection act (länk). – FN‑organet WIPO har huvudansvaret för att motarbeta domänrofferi. – I Sverige finns alternativt tvistlösningsförfarande och möjlighet att gå till domstol. – Det engelska uttrycket cybersquatting kommer av cyber och squatting, se squatter. – Läs också om fulregistrering, stavfelsockupanter och squammer samt vad Datatermgruppen skriver (länk).
[domäner] [it-relaterad brottslighet] [juridiska lagar] [upphovsrätt] [ändrad 27 augusti 2019]
pranking for profit – dataintrång där man stjäl pengar som betalas med SMS från mobiltelefon. – Pranking kommer av prank, hyss, men här beskriver det alltså brottsliga handlingar.
[it-relaterad brottslighet] [ändrad 29 maj 2018]